02.26.17

LP-skivor av och med Elvis Presley #59 – A Legendary Performer vol 1

Posted in Min blogg at 11:43 e m

Den här plattan är väldigt speciell för mig – A Legendary Performer vol. 1 var nämligen den allra första LP som jag köpte med Elvis.
Och vilken fullträff det var!

När jag våren 1974 köpte den här plattan visste jag i stort sett inget alls om karln som sjöng på den. I min värld hade han alltid varit en udda figur från en helt annan epok. Varken jag eller någon jämnårig kompis hade någonsin lyssnat på honom. In The Ghetto och Suspicious Minds hade jag såklart inte kunnat undgå att höra när de låg på Tio i topp, men det var inte min melodi då när de dök upp. Elvis femtiotal hade jag aldrig hört, hade aldrig heller aldrig ens funderat på vad det var.
Elvis Presley var helt enkelt en artist som, med ett modernt uttryck, helt gått under min radar.
Orsaken till att jag nu den där vårdagen ändå gick och köpte A Legendary Performer var att jag kort tidigare hade hört Elvis på radion, minns inte vilken låt, och tänkt att han kanske ändå var värd att kolla upp. Det var nog min ungdomliga nyfikenhet som fick mig att chansa, inte första gången det hände.
Jag tror att det var till Skivgrossisten på Drottninggatan jag gick och att inne i butiken så tog jag första bästa skiva i Elvis-facket som jag fick vantarna på. Det råkade bli just A Legendary Performer vol. 1.
Förstå nu – det här var musik så långt ifrån det som jag då lyssnade på som det bara kunde bli. Den tunga gitarrbaserade rock typ Hendrix och Canned Heat uppblandad med engelsk symfonirock a la’ Yes och Emerson, Lake & Palmer går ju inte direkt hand i hand med Elvis Presley. Ändå blev jag från allra första lyssningen helt golvad. I stort sett allt på A Legendary Performer upplevde jag direkt som helt fantastiskt.
Jag kan ärligt säga att den enda låt på plattan som jag med bestämdhet kände igen från förr var ”Can’t Help Falling In Love”, och då ändå bara som ett vagt minne från åtskilliga år tidigare. Inte ens Heartbreak Hotel var bekant!
Så…för mig blev den här skivan nästan som att bli född på nytt. Det är inte att ta i att säga att med A Legendary Performer vol. 1 så öppnades ett nytt universum upp för mig.
Jag blev ett Elvis Presley-fan för resten av livet!

43 år senare så sitter jag år 2017, i min egen skivbutik, och skriver de här raderna på min blogg som ska handla om just den här skivan. Det var kanske inte så lätt att lista ut när jag den där vårdagen 1974 gick fram till kassan på Skivgrossisten med A Legendary Performer vol. 1 i handen.

Nu går vi in på innehållet på skivan!

Då flera av spåren redan förekommit på andra skivor som jag redan skrivit om så fattar jag mig lite kortare än vanligt på just de låtarna.

A Legendary Performer vol. 1
Utgiven i januari 1974 på RCA
Skivnummer CPL1-0341

1. That’s All Right

Elvis allra första singel utgiven på Sun. Inspelad 5 juli 1954.
Skivnumret var Sun 209 om ni inte redan visste det…

2. I Love You Because
Även om That’s All Right Mama var Elvis debutsingel så var ”I Love You Because” den allra första låt som han spelade in på kommersiell basis i Sun-studion. Även I Love You Because spelades in 5 Juli 1954.
Det här är dock en version som skiljer sig en hel del från den som ligger på Elvis första LP – ”Elvis Presley”. Den är inte bara en minut längre, utöver det har den både ett gitarrintro och ett talat mittparti.
1956 års version ska dock vara ihopklippt från den här tagningen, nummer två, och tagning fyra. Var det är klippt vet jag däremot inte.

3. Heartbreak Hotel

Elvis första hit – och vilken hit sen…
Förmodligen hade Elvis varit ihågkommen än idag för ”Heartbreak Hotel” även om han direkt därpå hoppat av musikbranschen och börjat köra lastbil igen istället.

4. Elvis (Intervju från 1958)

Intervju plockad och saxad från EP-skivan Elvis Sails.
Första gången jag hörde det här är något av de starkaste minnen jag har från första ögonblicken i mitt Elvis-liv. Att få höra denna mytiska gestalt, som jag då visste så lite om, komma ut ur mina högtalare och prata om rock’n roll – bara där var jag såld.
Totalt.

5. Don’t Be Cruel

En av Elvis största succéer någonsin. Singeln, parad med Hound Dog, låg den etta i USA under 11(!) veckor!

6. Love Me
Den första av de tre outgivna låtarna från 1968 års NBC TV Special.
Saker är annorlunda idag mot för 40 år sen. Nu är det bara att köpa en DVD eller gå in på youtube och titta på något som man vill kolla upp. Från det att jag blev ett Elvis-fan fick jag vänta i tre och ett halvt år på att SVT skulle visa TV-Special. Och som jag längtade! De tre spåren på den här plattan fick mig att inse att det ens hade funnits en comeback-special. Smakproven på den här skivan gjorde mig oerhört nyfiken. Efter att ha köpt LPn förstod jag att den hade varit något helt utöver det vanliga. Att dessutom få se den fick jag dock länge fantisera om.
Nyårsafton 1977, alldeles efter tolvslaget visades den till slut på SVT, och – den överträffade såklart mina allra vildaste förväntningar.

7. Tryin’ to Get to You
Tryin’ To Get To You är även den en tidigare outgiven out-take från 1968 års TV-Special.
Originalet inspelat i februari 1955 är i min bok bland det allra bästa som spelades in på Sun, 1968 års version är minst lika häftig. Den som inte faller för det här ska nog hålla sig till Flamingokvintetten eller James Last…
Hur som – det är nog få artister förunnat att bli tvungen att utesluta suveränt material som detta från en show på grund av att det inte fick plats.
*

Side B

*
1. Love Me Tender

Titellåten från Elvis första film, inspelad 1956.
Personligen har jag aldrig varit helt såld på originalet på Love Me Tender med sitt minimalistiska arrangemang. Den mer storslagna sjuttiotalsversionen har jag alltid föredragit.

2. Peace in the Valley

Peace In The Valley är kanske inte någon av Elvis starkare ögonblick från femtiotalet, det känns ändå befriande att skivan innehåller ett par lite otippade inslag.

3. Elvis’ Farewell to His Fans

Även denna intervju är tagen från EPn Elvis Sails. Den är inte lika spektakulär som den första, men var gång jag lyssnar på den så är lika fascinerande att lyssna på.

4. (Now and Then There’s) A Fool Such as I

Det här är en av de fem låtar som Elvis spelade in i 10 och 11 juni 1958 under permisen från Fort Hood.
(Now And Then There’s) A Fool Such As I är något av det bästa som Elvis spelade in under sitt femtiotal. Sånginsatsen är här helt enkelt oslagbar. Att han hade mer att ge i sitt kommande artistliv stod redan då bortom allt tvivel.

5. Tonight’s All Right For Love

Soundtracket till filmen GI Blues hade två olika öppningsspår…allt beroende på var man bodde i…! För de som bodde i ett icke-engelskspråkigt land så var det LPn med den här låten som första spår som hamnade i skivdiskarna. I engelskspråkiga länder hade GI Blues istället låten med den minst sagt likaklingande titeln Tonight Is So Right For Love som första spår. Det är ändå två helt olika kompositioner.
Hänger ni med? Knappt att jag gör det ibland…

Tonight’s All Right For Love älskade jag från första lyssningen på den här plattan
Och…jag gör det än idag. En minut och tjugo sekunder lång, men bara så läcker! Fantastiskt arr från mandolinen och dragspelet via Jordanaires läckra kör till de häftiga trum-fillsen i finalen – och så ovanpå detta Elvis fantastiska röst.

6. Are You Lonesome Tonight?
Även Are You Lonesome Tonight är tagen från 1968 års come-back och som de övriga två tidigare outgiven.
Ända till slutet var Are You Lonesome Tonight en av hörnpelarna i Elvis live-framträdanden. Motvilligt dock, det sägs att den var en eftergift från Elvis till översten vars hustru hade just den sången som favoritlåt. Det märktes nästan alltid på Elvis inställning. Redan här, 1968, spexar han hejdlöst med Are You Lonesome Tonight – något som han kom att göra i stort sett var gång han framförde den.
Lägg märke till att Elvis kör ett varv extra här, när han enligt ”schemat” ska sluta kör han ett varv till.

7. Can’t Help Falling in Love

Jag kan inte hjälpa det – var gång jag hör Can’t Help Falling In Love tänker jag på vilken lysande låt det här är.
Arret, kompositionen och framförandet lysande och Elvis sjunger som en Gud – fast han knappt tar i alls.
Magiskt.

Ja, visst är det här en riktigt härlig samling. Tidsspannet är kanske lite begränsat, studioinspelningarna går bara fram till 1961, men vad gör väl det? Det är ju plattan igenom fråga om klassisk, tidlös musik. A Legendary Performer blir därför också långt ifrån en ”best of”, istället är den ett utmärkt tvärsnitt på Elvis artisteri under de första åren och som bonus får vi två intervjuer och tre härliga live-låtar från 1968.

Betyg: en mycket stark FYRA!!!

Popularity: 7% [?]

Permalink