01.04.14
LP-skivor av och med Elvis Presley #41 Almost In Love
Ännu en platta på Camden, nummer fyra i ordningen, och den här gången så är det en klart lyssningsvärd sådan.
När jag på sjuttiotalet började med att samla på Elvis-plattor så var Almost In Love en alldeles utmärkt skiva att inhandla då jag först och främst försökte att få tag i samtliga låtar som karlen hade gett ut. Den fullkomligt drällde av halvsvåra singlar som aldrig tidigare funnits på LP, så det blev en hel del kryss i Elvis-diskografin den kväll som jag kom hem med Almost In Love.
Och det roliga är att det inte bara är udda singelspår, en hel del av dem är också riktigt bra.
Här börjar tyvärr tokerierna med anakronistiska omslag. Musiken är inspelad mellan 1967 och 1969, ändå är det ett tämligen trist omslagsfoto från 1970 någon gång(februari?). Varför då? Om det ändå hade varit en häftig omslagsbild tagen runt 1970 hade jag förstått, men nu är det absolut inte så. Fotot är en grynig, suddig närbild som uppenbarligen är förstorad från ett konsertfoto taget på håll. Det säger absolut ingenting. Ett omslag med ett foto från Charro med Elvis i full skäggstubb och ridandes in i stan på sin häst hade ju varit ett par resor häftigare.
Sen så har vi debaclet med låten Stay Away som någon i personalen på Camden trodde var Stay Away Joe, något som gjorde att sistnämnda spår dök upp på två olika LP med ett halvårs mellanrum. Mer om det längre ner.
Inte så bra jobbat på Camden-kontoret…Musiken är desto bättre!
.
.
.
ALMOST IN LOVE
Utgiven i november 1970 på Camden Skivnummer CAS 2440.
Högsta placering i USA – 65. I England – 38.
.
.
.
1) Almost In Love
En bossa-nova av en av kungarna i genren, Luis Bonfa. Låten som är tagen från filmen Live A Little, Love A Little, har snygga harmonier och en bra melodi.
Almost In Love var b-sida på A Little Less Conversation. Den nådde som bäst 95:e plats på USA-listan.
2) Longlegged Girl (With The Short Dress On)
Singelsläppet från soundtracket till filmen Double Trouble.
Jag har lite svårt att förstå varför man på den här skivan skulle ha med just det här spåret. Longlegged Girl hade blott tre år tidigare dykt upp på LPn Double Trouble och var plattans enda singelsläpp. Den kom att bli Elvis fram till dess största fiasko på singelfronten, då den under sin sejour på USA-listan mödosamt inte kravlade sig högre upp än till plats 63, självklart en katastrof.
I England blev det som vanligt lite bättre med en peak på plats 49. Inte mycket att skryta med det heller.
Så varför då pressa in detta inte speciellt lyckade alster från en av Elvis allra sämsta plattor en gång till, dessutom på en för övrigt alldeles utmärkt LP? Känns väl bara så där.
3) Edge Of Reality
Edge Of Reality är även den från filmen Live A Little, Love A Little.
Onekligen en riktigt udda låt ur Elvis diskografi. Starkt inspirerad av dåtidens strömningar, och det mest psykedeliska bidraget från Elvis Presley till musikhistorien.
Titeln Edge Of Reality låter faktiskt mer LSD-influerad än vad Lucy In The Sky With Diamonds gör.
Edge Of Reality var b-sida på If I Can Dream. Den kom, lite oförtjänt, inte högre upp än plats 112 i USA.
4) My Little Friend
Ytterligare ett spår från inspelningarna i Memphis -69 som inte hamnade på någon av LP-skivorna därifrån, däremot som baksida på singeln Kentucky Rain. My Little Friend är en småtrevlig låt men inte mer än så. Den är en av de mer anonyma alstren från American Sound Studio.
Som baksida på Kentucky Rain tog den sig heller inte ens in på Hot 100.
5) A Little Less Conversation
Släppt som singel i september 1968, två månader innan comeback-specialen. Den floppade dock totalt och gick inte högre upp än till 63:e plats på billboardlistan. Bedrövligt och helt oförtjänt. Tyvärr så var artisten Elvis Presley död vid det här laget i sin karriär. NBC TV-special låg två månader in i framtiden, något som skulle komma att vända upp och ner på allt. Man kan ju bara beklaga den dåliga tajmingen, för A Little Less Conversation är en riktigt bra låt med en Elvis som med eftertryck visar att åren med Barefoot Ballad och Puppet On A String var på väg att bli blott historia.
Vad som sen hände 35 år senare vet ni säkert. Tom Holkenborg, en holländsk skivproducent som kallade sig Junkie XL, tyckte att rättvisa nog ändå borde skipas. Han fick tag i mastertejpen och gjorde en modern remix på låten. Exakta turerna har jag inte koll på, men läs kommentarsfältet längre ner med Patrik Kolars inlägg så får ni hela historien och mer därtill.
Etta i nio länder, bland annat England, blev belöningen. Jo, visst är A Little Less Conversation en ruggigt bra låt, synd bara att det skulle dröja ett drygt tredjedels sekel och en ommixning innan världen förstod.
Skriven av Mac Davis och Billy Strange – en duo som kom att dyka upp tre gånger på den här skivan.
Mac Davis komponerade på egen hand In The Ghetto och Don’t Cry Daddy åt Elvis.
Sida B
1) Rubberneckin’
Ytterligare en tung rockare i stil med A Little Less Conversation. Rubberneckin’ är helt enkelt en lysande låt.
B-sida på Don’t Cry Daddy. Som sådan åkte den ända upp till en sjätte plats på USA-listan.
Rubbberneckin’ gick 2003 samma öde till mötes som A Little Less Conversation gjort året innan. Paul Oakenfold gjorde i sin tur en remix på just Rubberneckin’. Framgången blev den här gången inte lika stor som på föregångaren så där lade men ner den typen av experiment.
2) Clean Up Your Own Backyard
Utgiven i juli 1969 som uppföljare till In The Ghetto.
Märkligt nog så slog inte den här singeln alls. Trettiofemte plats i USA och tjugoförsta i England var väl inte helt efter ritningarna.
Clean Up Your Own Backyard är låt nummer två på skivan skriven av Mac Davis och Billy Strange.
3) U.S. Male
En countryrockare av samme man, Jerry Reed, som hade skrivit Guitar Man. US Male håller inte riktigt samma klass som sin föregångare,
Jerry Reeds gitarrspel är dock suveränt hela vägen.
Flopp i USA, 28 som bäst, lite bättre i England där den klättrade upp till en hyfsad femtonde placering.
4) Charro
En av de få filmlåtar från Elvis där det verkligen låter som just filmmusik. Det är mäktigt, storartat och grandiost, men kanske inte så mycket Elvis Presley.
Charro hamnade som b-sida på Memories men den tog sig inte in på Hot 100.
Det här var tredje spåret på skivan skrivet av duon Billy Strange – Mac Davis.
5a) Stay Away (Stay Away Joe)
Och här har då vi det ultimata beviset på att det nog stundtals brast en hel del hos Camden. Det verkar inte som att de fullt ut brydde sig om den produkt som de hade fått i sina händer. Stay Away Joe skulle inte ha varit med på skivan, den hamnade ändå där på grund av ett helt oförklarligt likväl som oförlåtligt misstag från någon på skivbolagets arkiv. Denne tog uppenbarligen fel på masterband när skivan skulle sättas ihop och plockade i stället för låten Stay Away fram Stay Away JOE. Det är alltså fråga om två helt olika låtar…Därav orsaken till att Stay Away Joe dök upp på två Camden-skivor på väldigt kort tid – den hade ju alldeles innan varit med på Let’s Be Friends.
Men – inte nog med det. Det är inte originalversionen av Stay Away Joe som finns på Almost In Love – det är en alternativ version som är snäppet sämre. Elvis låter den här gången lite andfådd och verkar kväva ett skratt någonstans mitt i.
Felet kan verka komiskt, men för mig så är det ett symptom på hur lite man brydde sig från Camdens sida, för visst borde väl någon i kedjan ha märkt att allt inte stod rätt till? Tråkigt också då Almost In Love hade blivit en ännu bättre skiva med Stay Away i stället för Stay Away Joe.
När Almost In Love återutgavs 1973 så reparerade man sitt misstag och satte dit Stay Away där den ursprungligen skulle ha varit.
Därav en alternativ låt nummer 5) härunder.
5b) Stay Away
Stay Away är alltså Geensleeves med text.
Kompet är onekligen lite märkligt. Det jobbades fram i studion under ganska kort tid och utan några större förberedelser. Jerry Reeds plockgitarr är onekligen drivet och imponerande, man kanske lite malplacé. Elvis röst, framför allt på b-delen, är onekligen det som lyfter låten. Greensleeves, en låt som överlevt under snart femhundra år, är också i grunden en stark komposition, så helhetsintrycket är ändå klart godkänt.
B-sida på US Male. En sextiosjunde plats blev den lite magra utdelningen.
Almost In Love är helt klart det bästa skivsläppet från Camden. Bitvis är det en riktigt bra platta. De enda svaga korten är dels den låt som egentligen inte skulle ha varit med – Stay Away Joe – dels Longlegged Girl (With The Short Dress On) som redan hade gått att hitta på soundtracket till filmen Double Trouble. Om nu schabblet med Stay Away från början hade undvikits och Longlegged Girl ersatts med Kentucky Rain så hade Almost In Love blivit en riktig kanonsamling bestående uteslutande av överlag starka och på LP tidigare outgivna singelsläpp.
Det blev rätt bra ändå.
Slutbetyg version a) med Stay Away Joe En stark TREA.
Slutbetyg version b) med Stay Away En FYRA!
Popularity: 19% [?]
