02.16.13
LP-skivor av och med Elvis Presley #33 Singer Presents Elvis Singing Flaming Star And Others
.
.
.
EN SYMASKIN BLANDAR SIG IN I LEKEN
.
.
.
LP nummer 33 från Elvis med den långa titeln Singer Presents Elvis Singing Flaming Star And Others har en lite udda historia bakom sig.
Singer är ingenting annat än symaskinstillverkaren Singer som ställde upp som sponsor till NCB för den TV-Special med Elvis som skulle komma en månad efter denna skivas utgivning. Som en bonus fick de även ge ut den här plattan, som till en början enbart gick att köpa i Singerbutiker!
Ett halvår senare kom en återutgivning på RCAs budgetetikett Camden som man kunde hitta i vanliga skivaffärer. Den nya utgåvan hade ett aningens annorlunda omslag och den nedkortade titeln Elvis Sings Flaming Star.
Om det i den här recensionsserien finns en skiva som skulle kunna kallas för mellanskiva, ja då är det just den här. Flaming Star – som jag förenklar titeln till – är en samling med spår från filmer som inte fick en egen soundtracks-LP, roligare än så var det inte.
Sammantaget så blir det ändå som en ordinär filmplatta, varken mer eller mindre. Dvs ett par starka spår, några mittemellan och så de obligatoriska som aldrig borde ha blivit mer än ett utkast som direkt skulle ha slängts i papperskorgen.
Det som dock höjer den här skivan högt över den våg som kort tid efteråt skulle komma av ogenomtänkt (för att inte säga inkompetent) sammanställda samlingsskivor, det är avslutningspåret – liveupptagningen av Tiger Man från den kommande comeback-specialen! Bara den är värd pengarna flera gånger om. Mer om den längre ner.
Till det negativa som drar ner mer än det borde göra är dels att det inte är mer än nio låtar på plattan, dels att det är en total avsaknad av röd tråd i upplägget. Opersonligt, i avsaknad av charm och utan några större tankar bakom om hur man bör lägga upp en LP-skiva.
En slarvigt sammansatt men trots allt hyfsad skiva. Mer än så är det inte.
.
.
.
SINGER PRESENTS ELVIS SINGING FLAMING STAR AND OTHERS Utgiven i oktober 1968 på RCA. Skivnummer PRS-279
.
.
.
1) Flaming Star
Rakt in i ett av skivans två trumfkort.
En vemodig men väldigt vacker ballad från filmen med samma namn.
Flaming Star är ju en av de tre vilda västern-filmer som Elvis spelade in (och då har jag inte räknat med Stay Away Joe…), följdaktligen så är det en hel del element i låten som man förknippar med den typen av film. Stadigt lunkande men dramatisk rytm, akustisk gitarr i kompet, inga trummor utan bara ”percussion” och ett dragspel som spelar enkla och okomlicerade figurer.
En riktig pärla.
Flaming Star gavs aldrig ut på singel men väl på EP-skivan Elvis By Request. Övriga spår på den plattan var Summer Kisses, Winter Tears, Are You Lonesome Tonight och It’s Now Or Never.
Visste ni förresten att Flaming Star ett tag var tänkt att heta Black Star? När låtarna till filmen spelades in så hette ett spår Black Star. Det är exakt samma låt, enda skillnaden är att Elvis sjöng Black i stället för Flaming. Två månader senare gick Elvis tillbaka in i studion för den slutgiltiga versionen – Flaming Star. Någon hade tyckt att det lät bättre. Smaksak, men visst låter väl Flaming Star pampigare än Black Star?
Längst ner så hittar ni faktiskt en länk till låten Black Star.
2) Wonderful World
Och så platt fall ner till jorden. Wonderful World är en av de mest corny låtar som Elvis någonsin spelade in.
Stor, pampig orkestrerad inledning till filmen Live A Little, Love A Little som känns så långt från Elvis som det bara kan bli. Närmast som overtyren till en svensk femtiotalsfilm med Sickan Carlsson och Gösta Ekman ackompanjerade av Sveriges Radios Underhållningsorkester.
Wonderful World är inte alls dålig, den fyllde säkert en funktion i filmen, det är bara totalt bisarrt att Elvis Presley skulle kasta bort tid och energi på den typen av musik.
En intressant sidouppgift om Wonderful World är att den, tillsammans med övriga tre låtar till Live A Little, Love A Little spelades in i Western Recorders med till stor del samma musiker som kort senare spelade 1968 års comeback-special.
Det är efter blott ett par sekunders lyssning tämligen uppenbart att detta är något helt annat jämfört med de inpelningar som Elvis gjort med det gamla studiogardet. Soundet och spelet är helt annorlunda. Den här gången så var det missriktat, men det var ju varken musikernas eller studions fel. Ett par månader senare så skulle pusselbitarna falla på plats ordentligt.
3) Night Life
En av de tre låtar på skivan som är tagen från filmen Viva Las Vegas.
Night Life skulle ha varit ganska OK om Elvis bara hade sjungit den med en liten gnutta av inlevelse. Han gör ju tyvärr inte det, vilket jag har lite svårt att förstå. Night Life borde ju ha varit som klippt och skuren för Elvis.
4) All I Needed Was The Rain
En av Elvis bortglömda pärlor från slutet av sextiotalet. En skön laidback country-blues som känns som gjuten i händerna på Elvis.
All I Needed Was The Rain är tagen från filmen Stay Away Joe.
5) Too Much Monkey Business
Chuck Berrys hit från 1956. Spelades in som en uppvärmning vid en av inspelningarna till soundtracket till Stay Away Joe.
Urläckert, distinkt gitarrspel från Jerry Reed ger en väldigt stark prägel till hela låten.
Reed och Elvis borde ha samarbetat betydligt mer än vad de gjorde.
.
.
Sida 2
.
.
1) The Yellow Rose Of Texas/The Eyes Of Texas
Ett inte direkt omistligt spår från Viva Las Vegas.
Men…för att vara en av de där totalt meningslösa låtarna som Elvis gjorde en cover på, typ Old McDonald, When The Saints Go Marching In osv så är detta inte fullständigt katastrofalt. Det finns en befriande ledighet och – ja faktiskt – äkta glädje över hela spåret.
Ej att förringa, men visst, det här är i grund och botten bara skräp.
2) She’s A Machine
Ett spår från Easy Come, Easy Go, filmen som gav oss den vedervärdiga Yoga Is As Yoga Does, men som för övrigt hade ett par klart godkända spår. She’s A Machine är ett utav dem. En tung, svängig rockare.
3) Do The Vega
Nja, inte den mest upplyftande låten på skivan. Inte i Elvis karriär heller.
Även denna från Viva Las Vegas, definitivt ett av den filmens svagare nummer. Elvis verkar närmast helt ointresserad av vad det är som han sjunger.
4) Tiger Man
Skivans outstanding spår. En aptitretare som hette duga från den 68-special som låg och lurade i vassen.
Helt sensationellt bra!
Många gånger har jag undrat över vad de trogna Elvis-fansen som hade hängt med från femtiotalet tänkte när de köpte den här skivan som kom ut en månad innan TV-Special sändes. Ramlade de baklänges? Kröp de på golvet och drog med naglarna i extas? Hjulade de nerför gatan av glädje?
Nånting åt det hållet bör de ha gjort, för det här spåret visar ju med all tänkbar tydlighet att – mot alla odds – ”The King Is Back”!
Självklart kan man tycka att detta fenomenala spår borde ha varit med i TV-specialen, men någonstans var man kanske tvugna att ta fram saxen och klippa bort något för att få plats i programmets 45 minuter. Eventuellt var det tänkt som att denna skiva skulle innehålla ett unikt spår. Vad svaret än är, Tiger Man är sextiotals-Elvis när han var som allra bäst.
Märkligt nog så är Tiger Man den allra första utgivna live-inspelningen med Elvis.
.
.
.
1.Flaming Star
(Sid Wayne, Sherman Edwards)
2.Wonderful World
(Guy Fletcher, Doug Flett)
3.Night Life
(Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kay)
4.All I Needed Was the Rain
(Sid Wayne, Ben Weisman)
5.Too Much Monkey Business
(Chuck Berry)
Sida 2
1.Yellow Rose of Texas / Eyes of Texas
(Traditional / Fred Wise, Randy Starr)
2.She’s A Machine
(Fred Wise, Ben Weisman)
3.Do the Vega
(Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kaye)
4.Tiger Man
(Lewis Burns, Al Lewis, Joe Hill Louis)
Ja, som tidigare skrivet, en riktig mellanskiva, dessutom utgiven blott en månad innan NBC TV-Special.
Nio ynka låtar och en sammanlagd speltid på under tjugo minuter visar väl också på vilken möda som hade lagts på denna samling. Inte mycket helt enkelt.
Närmast schizofrent att ha med låtar som Wonderful World och Tiger Man på samma skiva.
Mindre än ett år efter RCAs utgivning av Flaming Star kom en återutgivning på lågbudget-etiketten Camden, RCAs underbolag.
Inom loppet av ett par år kom det att dyka upp inte mindre än tio LP-skivor med Elvis på Camden.
Något som nästan alla dessa skivor har gemensamt är en förfärlig förpackning. Dels förskräckliga layout på både fram- och baksida med fula fotografier från 1972 fast musiken var från mitten av sextiotalet, dels ett horribelt urval av material.
Ta exempelvis skivan Elvis Sings Hits From His Movies, Volume 1. Den innehåller tio spår, bland annat ”monsterhitsen” Down By The Riverside/When The Saints Go Marching In, Confidence, How Would You Like To Be och Old McDonald.
Jaha…Det där var just de låtar som illasinnade människor kan dra upp (och har dragit upp) för att förlöjliga Elvis, låtar som han mådde fysiskt illa av att behöva spela in, vars enda ursäkt var att dom ingick i olika filmer.
Dom skulle ju bara begravas för all tid framöver och hastigt men effektivt glömmas bort.
Och dessutom: Hits? Sen när blev dessa missfoster i Elvis karriär hits?
Aldrig, och ändå så hamnar dom på en samling med en sådan titel, och med ett foto med Elvis i en ”jumpsuite” från 70-talet.
Ville man med en sån skiva medvetet förstöra den uppgång som Elvis hade i slutet på sextio- och början på sjuttiotalet? Nej då, det tror jag inte, jag tror att det bara handlar om ett klantigt, oinitierat, ogenomtänkt sätt att försöka göra så snabba pengar som möjligt. Helt fel personer plockade ut låtarna till skivorna och tog aktuella foton som fanns till hands, och så blev det som det blev.
Usch så illa behandlad Elvis understundom blev även av sitt eget bolag.
Materialet var mestadels samlingar från sextiotalets filmer. En hel del av låtarna hade tidigare gett ut på EP men aldrig på LP, exempelvis musiken från Follow That Dream, Kid Galahad, Viva Las Vegas, Tickle Me och Easy Come, Easy Go. En återutgivning på Elvis Christmas Album kom också ut på Camden. Den och Flaming Star är de enda skivor av de tio på Camden som tidigare hade kommit ut på RCA. För att denna serie inte ska bli oändlig med alla tänkbara samlingsskivor så har jag valt att bara ha med de skivor som RCA gav ut, och bara de som släpptes under Elvis levnad. Inga Camden-skivor kommer alltså att tas med, även om en del innehåller material som inte finns på någon annan LP. Åtminstone inte i den här vändan.
Tillbaka till Singer Presents Elvis Singing Flaming Star And Others och ett slutomdöme!
Ett par riktigt starka spår: Titellåten och Tiger Man.
Tre bra bidrag: All I Needed Was The Rain, Too Much Monkey Business och She’s A Machine.
En tveksam låt: Night Life.
Och så tre som man lika gärna
kunde vara utan: Wonderful World, Yellow Rose Of Texas/The Eyes Of Texas och Do The Vega.
Rätt genomsnittligt med andra ord då? Nja, är det bara nio låtar med och då tre av dessa i stort sett bara är skräp så kan det helt enkelt inte bli godkänt. Inte ens i närheten.
Så…slutbetyg…en TVÅA
http://www.youtube.com/watch?v=ezKdwWCEAs8
Popularity: 19% [?]