1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (No Ratings Yet)
Loading ... Loading ...

04.05.07

Frekventa men krångliga frågor i en skivbörs..med åtföljande försök till diplomatiska svar…

Posted in Min blogg at 10:38 e m

Hej!

Alldeles för länge sen sist!
Det ska bli skärpning, jag lovar!

Nåväl, Micke Englund, det är jag det, och jobbar i en skivbörs uppkallad efter mig själv, det gör jag! (Kaxigt så det förslår kanske en del tycker, men det var INTE min idé, bara så ni vet det! Mitt förslag var Long Island Records…och det är vi väl glada för att vi slapp behöva stå ut med…)

På allmän begäran så kommer i dag en liten krönika om vardagen i mitt yrke.
”Hur är det att jobba i en skivbörs?” är det många som frågar mig, och att ge ett enkelt svar på det är ju inte så där helt enkelt i en handvändning…
Att ha en skivbörs är ju för det mesta en ganska så trevlig sysselsättning. Inte tu tal om det. Jag är helt ärlig.
Då och då så kan det dock vara lite jobbigt, och ibland kanske till och med riktigt jobbigt…
Andra gånger så vet man helt enkelt varken ut eller in…
Som, exempelvis, när det när det kommer in en kund och frågar en någonting som det helt enkelt inte går att hiita ett snabbt entydigt svar på, något som denne dock uppenbarligen förväntar sig att få. Snabbt och koncist! Pang bom! Inga krusiduller! Ett rakt och entydigt svar, tack!!!
Vad kan det röra sig om för frågor då?
Jo, här kommer ett litet axplock!
Försök att tänka er in i hur det skulle vara om ni själva stod där bakom disken och det travar in en människa med full medvind i ryggen, med ett orubbligt självförtroende och sen ställer er dessa frågor!
Scenariot kan börja :

En man kommer in genom dörren. Han är runt 40 år gammal. Har arian av en som inte ofta går in i den här typen av affär, men verkar inte det minsta bortkommen för det, snarare tvärtom. Han går fram till disken. Söker min blick och får den. Vill uppenbarligen fråga något och gör det, på ett kraftfullt och välartikulerat sätt.
1) ”Beatles?”
Just det, han säger bara ett ord, inget annat…Min försiktiga
reaktion blir då ungefär så här : Vad nu då? Var det här en fråga, ett påstående eller ett konstaterande av någonting?
”Förlåt?” klämmer jag fram, i brist på något bättre att säga…”Jag tror inte att jag förstod riktigt…”
”Beatles?”
Hm…är det så att jag har missuppfattat något? Vad vill han komma fram till? Vad är det underliggande budskapet?
”Öh, va? Vad är det som du vill veta?” försöker jag, lite trevande. ”Är det en fråga så vänligen förklara dig lite bättre!”
Mannen tittar då på mig som om han tycker att det är lite lustigt att jag inte är kapabel till att läsa hans tankar.
”Ja, Beatles? kommer det näst intill lite otåligt. ”Kan det vara nåt?”
”Hmmm, alltså, i vilket avseende då?” svarar jag undrande…
”Ja, alltså, köper du Beatles? Gör du det? Ja eller nej? Är det svårt att svara på en så pass enkel fråga?”
”Jaha! Det är så du menar! Det är så att du vill sälja Beatlesprylar?”, frågar jag på ett övertydligt sätt, för att riktigt ordentligt markera att jag tycker att han borde försökt uttryckt den saken lite tydligare redan från början.
”Ja! Precis!” Fortfarande samma självklarhet i hans ton…
”Men vad är det du har då som du vill göra dig av med?” fortsätter jag för att försöka få in det hela på ett vettigt spår.
”Ja vad betalar du då?”
Jaaa…, tänker jag, HUR ska jag kunna svara på det om han inte berättar vad det är som han har? Nytt försök :
”Tja, det beror ju på vad det är som du har.” försöker jag. ”Vad är det du har hemma som du vill sälja?”
”Ja, jo…det är svårt att komma i håg så här i huvudet. Men det är alltså kanonskick på rubbet!!! Ja, det mesta i alla fall. Kanske nån repa på nån skiva, inget som hörs i alla fall…Men jag har inte spelat nåt av det på minst 30 år!”
Nähä, inte blev vi så värst mycket klokare den här gången heller…
”O.K., vi föresätter att det är bra skick då! Men det som du vill sälja, är det CD, LP, EP, singel, VHS, DVD, böcker, tidningar eller…?
Längre hinner jag inte innan jag blir abrupt avbruten :
”Njaa…jag har nog lite av varje, tror jag…Blandat bandat! En salig röra! Allt skulle man kunna säga! You name it, I have it! Men vad säger du? Kan det vara nåt? Tror du att det kan bli några pengar?Alltså, jag vet ju att det här är tunga grejer!”
Hmmm, inte gick det den här gången heller… Nåja, skam den som ger sig! Vi försöker ytterligare en gång :
”Om vi börjar med att prata LP-skivor!” säger jag med lätt fejkad käckhet.”Har du några LP-skivor med Beatles där hemma?”
”Jorååå! Nä…alltså…det vet jag faktiskt inte…Jo, kanske förresten…Det är dom där gamla va? Det är väl dom som kallas för stenkakor? Är dom mycket värda då? Får man bra betalt för dom? Är det det du menar? Är det därför som du frågar?”
Oj då, det här kan nog bli riktigt, riktigt svårt, börjar jag att misstänka…
”Nja…alltså Beatles gjorde nu inga stenkakor, men…”
Karl´n börjar komma igång ordentligt. Eventuella tveksamheter i början på konversationen är vid det här laget fullständigt bortblåsta. Full fart framåt!
Lyssna, vad är det? Nää, det är bara att köra på!
En titt runt butiken har gett honom blodad tand och inspiration! En Elvis-LP på väggen får honom in på en ny bana. Han avbryter mig mitt i utläggningen om Beatles stenkakehistoria :
”Hörru,får man mer betalt för Elvisskivor? Jag menar, han är ju poppis nu har man ju hört, eller hur? The King kallas han ju för! Kände du till det? Eller…gillar kidsen Beatles mera? Men, vilka är det som köper rariteter nu för tiden egentligen? Är det samlare eller dom som bara lyssnar på skivorna? Eller, dom som lyssnar, kör dom CD i stället eller laddar dom ner från nätet, som en annan alltid gör, det blir ju billigare så, hähä…och alltså att det är samlarna som köper för att samla alltså, eller…ja hur är det?”
Oj…nu blev det mycket på en gång…Var ska vi börja? Kanske dags att plocka fram vita fanan och ge upp, eller…?
Men innan jag ens hinner tänka vidare på det problemet så kommer nästa briljanta inpass :
”Men du kanske inte betalar någe bra?” Mannen tittar på mig uppfodrande med minen från en som kräver ett ärligt svar. Nu! ”Kan du tipsa annars om nån som betalar bra här i stan? Ja, alltså…man vill ju sälja till den som betalar bäst, såklart! Så om du vet nån som betalar bättre än dig så kan jag ju gå dit i stället! Alltså, jag menar…”
Har vi kommit så här långt i resonemangen så brukar jag nu för tiden ge upp…I stället för att förklara för honom det omöjliga att värdera det han vill sälja utan den minsta lilla kunskap om vad det är han har att sälja så slänger jag in handduken…
Huruvida killen är knäpp, ivrig, hänsynslös, nervös, osäker eller bara allmänt dum i huvet intresserar mig inte längre! Jag behöver helt enkelt inte veta! Jag försöker inte längre förstå eller analysera. Allt jag vill är att det hela ska ta slut så fort som möjligt…
Om han har skivorna med sig – vilket den här typen av killar sällan har – så ber jag bara helt enkelt att få se på plattorna, och håller helt tyst medans jag går igenom allt han har, vilket ofta går rätt så fort, då det nästan alltid visar sig att det gamla talspråket ”tomma tunnor skramlar mest” fortfarande gäller.
Har han inte sina skivor med sig så berättar jag för honom att det är vi som betalar bäst i hela stan och att han är hjärtligt välkommen tillbaka med skivorna i handen när som helst, för att sen ta telefonen för att ringa Fröken Ur…

Jaha…det var det, det…Verkar jag föraktfull, sur eller bara allmänt dryg? I så fall säger jag bara så här : stå här bakom disken i en vecka så förstår ni vad jag menar! 98% av alla transaktioner sker totalt smärtfritt, men 2% gör INTE det, och det är just DOM 2 procenten som det är någon poäng att skriva om! Allt annat vore bara helt meningslöst! Så känn er för Guds skull inte trampade på foten kära läsare!
Det faktum att ni är fullt kapabla att komma in på den här sidan, in på min blogg, räcker som bevis för att ni ska ha tillräcklig kapacitet för att även föra en normalvettig dialog i en butik, och därmed effektivt undvika en situation som den jag nyss beskrev…
För alla som läser min blogg är ju per automatik intelligentare än normalsvenskan…
Nej, jag vill absolut inte driva med någon, det här var bara en ganska så autentisk beskrivning av något som händer i snitt 6-7 gånger i veckan! Ibland mer sällan, ibland desto oftare…
Don’t worry! I love you all!!!
Allt för idag!
Vi hörs!
Micke

Popularity: 24% [?]

14 Comments »

  1. sir doug said,

    04.06.07 at 6:01 e m

    glad påsk micke!…underhållande läsning som alltid…folk inser sällan att andrahandsvärdet på deras skivor inte motsvarar deras förväntningar…år på pressningen samt från vilket land har stor betydelse för den inbitne samlaren…själv har jag inga sådana hang-ups, jag köper alla bootleg med johnny thunders :)

  2. Peter Lindgren said,

    04.06.07 at 9:27 e m

    Min reaktion på krönikan är helt annorlunda än Sir Dougs. Jag minns på 80-talet när jag var spärrvakt i ganska exakt fem år. Jag trivdes utmärkt, läste mängder m böcker o tidningar och pratade gärna i tfn som var gratis då. Men jag blev förskräckligt trött på slutet; på alla trevliga gamla damer som jämt frågade vilken sida av perrongen som tåget till t-centralen gick på! Så jag började köra tåg i stället.
    Konklusion: Man orkar bara inte med samma saker om och om igen, den förskräckliga tanken att det kommer aldrig ta slut…

    Nu har åren gått och jag kan tycka om gamla snälla tanter igen.

    PS angående förra krönikan. Onödig upplysning ang Beatles 11; Vem är berättaren i de brittiska filmerna om Thomas Tåget? Svar: Ringo Starr. DS

  3. Tobbe said,

    04.07.07 at 4:21 f m

    ang. Beatles på stenkaka.
    Från vanligen säker källa har jag lärt mig att en mindre upplaga av Beatles första singlar pressades på 78:a och gavs ut bl.a. i Indien.
    (Vet någon ngt. mer om det?)

  4. PerOla said,

    04.07.07 at 3:00 e m

    Din beskrivning illustrerar både att ditt jobb kan vara aningen tålamodsprövande och väldigt komiskt. Jag kan bara upprepa mitt förslag om att montera upp några kameror och köra dokusåpa. Någon pigg tevekanal borde nappa på konceptet (för det vore kanske bra om någon redigerade lite). Emteve kanske?

  5. Lennart Wrigholm said,

    04.07.07 at 4:20 e m

    Angående Beatles och 78-varvare. Det stämmer att en del av deras produktion gavs ut på ”stenkaka” i Asien. Detta beroende på att den typen av grammofoner användes mycket längre därstädes än i Europa.
    Det var redan då brist på elektricitet i byarna ute i djungeln.
    Jag har sett uppgifter på att så sent som i höjd med The White Album ska en del inspelningar ha givits ut på 78varvsplattor.
    Återkommer med mera info i ämnet.

    Vad gäller försäljare och inköpare av vinyl. Jag har alltid haft uppfattningen att om någon av våra ledande teaterregissörer i ämnet sorgliga figurer och allmän tragedi någon gång besökte en skivmässa.
    Fick de se en del av de personligheter som driver omkring borden där. Då behövde de sannerligen inte besöka Kumlaanstalten för att få inspiration till en ny uppsättning på Dramaten.

  6. Tobbe said,

    04.08.07 at 3:08 f m

    Roligt, Lennart W, att du kände till och bekräftade detta med Beatles på 78:a. (Jag har tyvärr aldrig sett någon). Vi forskar vidare i ämnet!

    Trevlig Söndag
    TBG.

  7. Micke said,

    04.08.07 at 12:59 e m

    Alltså…nu ska vi inte vara elaka här…
    Jag drog alltså upp ett fall av femtio för att illustrera att det kan vara svårt att ha med kunder som är stressade och vill ha snabba svar att göra…
    Det betyder INTE att jag vill hänga ut vederbörande som något slags freak, för det är inte det jag menar…

    Vi lever i olika världar helt enkelt!
    Här är en liten mall :
    En människa har fått ta över sin systers skivsamling och vill sälja den.
    Han vill ha hyfsat betalt för samlingen, åtminstone inte bli lurad.
    Han har ont om tid.
    Han har aldrig sålt skivor tidigare.
    Väl inne i butiken så träffas han av en uppsjö av synintryck som lockar fram mängder med minnen från barn- och ungdomstiden, vilket gör att han tappar fokus…rejält i en del fall
    Jag står bakom disken och har haft 20 stycken tidigare under dagen som har velat sälja grejer.
    Jag är redan 2 timmar sen med lunchen.
    Jag ligger efter en vecka med hyran och vill innerst inne inte alls köpa in ännu mer, helst bara sälja.
    Klart att dessa två personer får svårt att mötas!!!
    Det är INTE samma sak som att jag föraktar människan i fråga!!!!!!!!!!!

  8. Lennart Wrigholm said,

    04.08.07 at 7:01 e m

    Så har jag kollat det här med The Beatles och 78-varvsplattor. Faktum är att det existerar runt ett 50-tal sådana. De är utgivna i Indien, Filippinerna och Mexiko. Låtmaterialet är taget från gruppen vanliga skivutgivningar ung. fram till år 1966.
    Det finns dock uppgift på att Hey Jude och Obladi Oblada skulle ha givits ut som 78á i Indien men hittills har ingen lyckats hitta något exemplar.
    Den som är intresserad av ämnet kan göra en internetsökning på exempelvis The Beatles + 78 rpm. Då får ni direkt upp en rad sidor med mycket initierade artiklar.

  9. Micke said,

    04.08.07 at 10:25 e m

    O.K., jag hade fel…Beatles finns på stenkaka!
    Men…den dan en kund kommer in till mig för att sälja en kasse skivor och det av en slump, mitt bland Demis Rossous, Sven-Bertil Taube, Jan Lindblad och Abba, råkar finnas en indisk 78-varvare ska jag simma över Pålsundskanalen!!!
    O.B.S. Kunden ska alltså INTE veta om detta på förhand och jag ska få köpa in skivan, annars så gills det inte!
    Och det får inte vara is på sjön, för då går det inte och då skjuts det upp!!!

  10. Micke said,

    04.08.07 at 10:27 e m

    Jo Peter!
    Du tolkade nog krönikan helt rätt!!!

  11. Tobbe said,

    04.09.07 at 2:27 f m

    Ang.Kanalsimm pga Beatles 78:a
    Ingen bra idé att simma i kanalen. Inge bra vatten. Du skulle bara bli
    sjuk. Bättre att rama in skivan och sätta den på väggen, så vi kan
    komma ned och titta på denna raritet.
    (Kul att denna sak av en tillfällighet, blev utredd!)

  12. Tobbe said,

    04.10.07 at 3:36 f m

    Micke, Du är en diplomatisk vinylambassadör. Din pedagogik håller.
    Du älskar människan i sig och mänskliga möten.
    Dina kunskaper i musikhistoria är breda och omätbara.
    Låt ingen stenkaka förmörka detta faktum utan istället, låt den berika.
    Låt inte alltför många prata ihjäl dig på fel språk.
    Träna några fler fraser och beteenden för att förkorta felaktiga möten.

    Alla vi som skriver här och alla som alltid tittar in i butiken förstår din
    situation och stödjer dig.
    Du behöver kunder, så klart. Men jag tror vi lika mycket behöver dig.
    Så var rädd om dig ! vi ses!
    trevlig tisdag önskar TBG.

  13. lars forman said,

    04.11.07 at 9:08 e m

    Ang. Peter Lindgrens kommentar om Thomas The Tank Engine. Ringo var berättarrösten mellan 1984-86. Han ersattes av komikern och skåde spelaren Michael Angelis (hemmahörande i Liverpool förståss). Ringo han med 52 avsnitt har jag för mig.

  14. christer/fatcris said,

    04.14.07 at 4:02 f m

    int visst ja at d had hemsida kul ha int vat dä på läng men ska förpest
    din tillvar me lit besök så få vi se hu mång boxar du ha ti mig/boxmannen/
    fatcris/alias christer/o du e lite djup oså kul kul

RSS feed for comments on this post · TrackBack URL

Kommentera

Fyll i rätt svar *