1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (4 votes, average: 3,50 out of 5)
Loading ... Loading ...

11.02.06

Tages, bäst i Sverige på 60-talet, javisst…kanske till och med i världsklass!?

Posted in Min blogg at 1:57 f m

Hallå igen!

Tages!
Enligt mig – och många, många andra – den bästa svenska gruppen genom tiderna!
Lite trist är det nog allt att namnet Tages för många är synonymt med deras allra första singel Sleep Little Girl från 1964.
Eftersom att den, med handen på hjärtat, var ganska mjäkig så är Tages inget annat än ett uselt svenskt sextiotalsband för många människor. Det är först på senare år som gruppen har fått något av det erkännande som man gjort sig så väldigt väl förtjänt utav.

Så här i efterhand så är det svårt att säga vad som hade varit bäst: Sleep Little Girl gick upp på första plats på tio-i-topp hösten 1964. (Bara In My Dreams två år senare skulle bli en lika stor hit för gruppen.) Tages blev fäljdaktligen enormt populära i hela Sverige i stort sett över en natt. Det trista för gruppen – att hos många människor bli förknippad med denallra första låt som man spelar in kan kanske vägas upp mot det faktum att dom onekligen fick en rivstart på både karriär och uppmärksamhet. Det är ju inte helt omöjligt att dom helt enkelt skulle ha lagt av ett halvår senare om inte ”Sleep…” eller någon av de följande singlarna hade slagit. Nu fick dom all möjlighet att som proffs i tidig ålder utveckla det stjärnembryo, som uppenbarligen fanns där, till något som kom att bli vad ingen ens hade kunnat drömma om hösten -64.

Sorgligt i historien är att den senare epoken i gruppens historia till stora delar är bortglömd i dag. Ju bättre de blev, desto mindre sålde de…och när de var som allra bäst så såg de sig tvugna att lägga av…Och det enda som många minns är Sleep Little Girl och möjligtvis nån låt till.
Vad är det då som jag tänker på?
Jo,exempelvis: lyssna på I’m The One For You från 1965…ett år efter ”Sleep…”…Det är ju fullkomligt ofattbart att det rör sig om samma grupp. Absolut ALLT, och jag menar verkligen ALLT är ju 500% bättre! Sången, stämmorna, trumspelet, kompet, produktionen. En suverän låt framförd på ett suveränt sätt! Redan där kunde man ha etablerat sig internationellt, om ödet hade velat det…
Utvecklingen fortsatte. Nån form av stagnation kan man aldrig skönja i Tages fyra år långa historia. Den snabba populariteten sporrade uppenbarligen gruppen på helt rätt sätt. Killarna övade kopiöst mellan spelningarna och siktade hela tiden framåt.
Hjälp fick man inom kort också av producenten Anders ”Henkan” Henriksson, en av sveriges absolut skickligaste på den fronten.
Under de kommande åren släpptes låtar som In My Dreams, Miss McBaren, Crazy ’Bout My Baby, Every Raindrop Means A Lot, I’m Going Out, So Many Girls, Treat Her Like A Baby och många, många fler. Majoriteten av dessa var helt klart av internationell toppklass, inget att snacka om!
Någon gång runt 1967, mindre än tre år efter Sleep Little Girl så släpper Tages sitt mästerverk – Studio. Den överlägset bästa svenska LPn på 60-talet.
Än i dag när jag hör den skivan så häpnar jag över den sanslösa standarden på låtar, arrangemang, spel, sång och stämmor. I det närmaste ofattbart att ett gäng tonåringar från Göteborg som tre år tidigare bara till nöds kunde spela lyckades prestera en helt genomgjuten LP där i stort sett varje låt känns som en presumtiv hit på USA- eller Englands-listan.
Fascinerande är onekligen också att man inte kan säga att de var Sveriges Beatles, eller att de lät som Jefferson Airplane eller något annat. De lät helt enkelt som Tages och inget annat.

Skivförsäljningen droppade dock markant, få köpte Studio när den kom. Den svenska popvågen som en gång hade startat med just Tages, och som snabbt följdes av Hepstars, Shanes, Ola & The Janglers, Mascots, Lenne & The Lee Kings m. fl, var i stort sett död 1968. Hepstars och Shanes hade mer eller mindre kastat in handduken och konverterat till dansband, de övriga inklusive Tages fick allt mindre med jobb.
Tages sista listlåt, There’s A Blind Man Playing Fiddle In The Street, låg en (1) vecka på tionde plats på Tio-i-topp.
Fantasy Island – enligt många den bästa låten av allt de gjorde – kom varken upp på Tio-i-topp eller försäljningslistan…
Konsekvensen blev att bandet i slutet av 1968 la av…när den äldste medlemmen var 21 år gammal!

Många gånger så har jag undrat över vad Tages hade kunnat gjort om de hade fortsatt. Trots allt så hade ju deras musik redan -67 glidit in i en form av mix mellan pop och progressiv musik, något som mycket väl hade kunnat gå att utveckla en bra bit in på -70-talet. Det är väl inte en slump att Göran Lagerberg – bandets drivande kraft de sista åren – kom att fortsätta i Kebnekaise, svensk progressiv musiks flaggskepp under ett antal år…
Lite märkligt i sammanhanget är att det i stort sett bara är Göran Lagerberg som har fortsatt med musik efter Tages. De övriga var egentligen bara i början på sina karriärer. Tommy Blom hör vi ju dock dagligen på Radio Vinyl, som ni säkert känner till, vilket väl får anses som att jobba med musik. Problemet är att han befinner sig på fel sida disken. Under ett antal år var han dessutom mest känd i media som Scientologpastor…

Ett tecken på hur litet avtryck Tages har satt i sinnet hos gemene man är en intervju med Benny Andersson för ungefär ett år sedan på TV om svensk pop. Där säger han på fullaste allvar att han tycker att Hepstars musikaliskt var snäppet bättre än Tages.
Det är ju rent ut sagt ofattbart att en musiker som var med på den tiden inte har bättre koll. Jämför Göran Lagerberg med Lelle Hegland. Tommy Tausis med Krille Pettersson eller
Danne Larsson och Anders Töpel med Janne Frisk. Inget ont om Hepstars-grabbarna som personer men mot Tages uppsättning stod dom sig slätt.
Jämför också gärna LPn Studio och valfri Hep Stars-LP. Svaret på vilken av de två som är musikaliskt mest driven har vi väl redan innan vi ens har ställt frågan.

Popularity: 58% [?]

100 Comments »

  1. sir doug said,

    11.02.06 at 7:28 e m

    för väl erkänna att det mesta jag hört med tages kommer från tommy bloms patriotiska sändningar via vinyl 107…har dock inte insett varför man ska lyssna på tages istället för vilket band som helst från england eller usa från 60-talet…engelskan är stundtals riktigt dålig…jag kanske skulle haft en annan inställning till tages och tommy om han svarat på något av mina mejl angående proby…för övrigt så var anledningen till att tages och hep stars stora medverkan i publikationer som bild journalen att de var tillgängliga, vilket beatles och stones inte var…så hade svenne köpt en ny tröja så var det ett reportage… :-) …jag har sagt det tidigare och säger det igen…namelosers från malmö är sveriges bästa band från 60-talet…

  2. Baron Peeeer said,

    11.02.06 at 9:53 e m

    Inget fel på Namelosers – men Bo Bo Boogie Pack med Ana-bee Nox (flexidisc i Bild Journalen) tar lätt tätpositionen när det gäller svenskt fuzz-bröt på sextiotalet. Det fanns uppenbarligen ett reverb i studion också…

    Vare sig de namnlösa, konstisbana, hepparna eller annat hemvävt 60-talistiskt har dock skuggan av en chans mot Tages. Visst, en och annan glimrande låt har många band (Mascots t.ex. Jackpots, jesus vilken klockrent osvensk stämsång) åstadkommit. Men jämfört med Tages är det korpnivå på ”motståndarna”. Tycker man annat kan man inte ha lyssnat på Tages produktion och låtar efter första plattan. Ok, det engelska uttalet är lite götebörrrskt ibland, men fan inte i närheten av Svennes Hedlunds vingliga svinglish. Arren, låtarna och, som Micke säger, nyfikenheten och viljan att utvecklas ska vi inte prata om. Jämför Tages med…öh…Shanes? En ren förolämpning!

    Dessutom: pop handlar till stor del om image. När andra svenska band såg ut som om de var stylade på EPA och av Knäckebröhults 63-årige frisör, var Tages alltid übercoolt, bitvis knäckande snyggt klädda, även med dagens mått mätt.

    Ergo: Tages – Resten: En walk over-seger för Gbg.

    ”Tages – the tribute album” borde bara vara en tidsfråga. Gessle lär inte vara nåt problem att få med, svenska EMI!!! Han kan få göra Sleep Little Girl…

    PS Micke, re Henkan: När jag hade förmånen att få snacka med Göran Lagerberg var han väldigt tydlig med att det var Tommy Blom som var den drivande visionären i bandet och hade dom mest ”far-out” idéerna. Å andra sidan tror jag Göran Lagerberg är en ganska blygsam person. En av Sveriges mest fördolda musikhjältar är han definitivt. DS

  3. Micke said,

    11.03.06 at 12:08 f m

    Tack Baron Peeer för en oerhört inspirerad och inspirerande kommentar.
    Att ämnet är kärt är ju inte att ta miste på, men att du häller med mig i i stort sett allt gör ju inte att jag SKA tycka att det var en väldigt bra skriven kommentar…men det var det!
    Micke

  4. Micke said,

    11.03.06 at 12:25 f m

    Joo…sir doug, nog har jag också hört Tommy Blom spela sprödda Tages-alster i Radio Vinyl…Synd bara att han konsekvent spelar ”fel” låtar. Jag ska introducera Tages till dig i ett senare skede sir doug! Att Tommy Blom inte vill svara på frågor om Proby är ju tråkigt. Stöter jag på honom – vilket jag gör ung. en gång om året – så ska jag be honom skärpa sig!
    Micke

  5. Micke said,

    11.03.06 at 12:39 f m

    Men snälla Johnny! Jag svarar så mycket jag kan! Ibland så missar jag ett par kommentarer, men det ska ju inte tas personligt! Om det är något som jag borde ha kommenterat som du har skrivit, så vänligen meddela mig!
    Micke

  6. Baron Peeeer said,

    11.03.06 at 2:29 f m

    För eventuella tvivlare:
    Bevismaterial ’A’: http://youtube.com/watch?v=_CZ9Cv-OI2o
    Vänligen notera T. Bloms tamburinföring. Världsklass. Uppmärksamma också lagets uppställning: Snyggt. Självsäkert. Offensivt, Aggressivt = bra powerpop.

    Eller varför inte bevismaterial ’B’: http://youtube.com/watch?v=uzHcssm7IbQ&mode=related&search=

    Kom tillbaka Lenne…

  7. leon said,

    11.03.06 at 9:07 f m

    ska kanske kolla upp dem,vet ej mycket om tages.

  8. Micke said,

    11.03.06 at 7:46 e m

    Jovisst Leon! Klart du ska få höra Tages!
    Vänta bara!

  9. Tobbe said,

    11.04.06 at 4:25 f m

    Bravo, Johnny !
    SHANES, naturligtvis !

  10. Tobbe said,

    11.04.06 at 5:02 f m

    Vilka var bäst?
    Naturligtvis helt subjektivt.
    Visst var Tages musikaliskt underskattade både då och nu. Lyssnade i år genom alla deras album under ett par dagar. Visst stämmer Mickes upplevelse. Men till högsta topp att mäta sig med de största engelska banden tycker jag inte de når.
    Men kommersiellt får de väl vara nöjda och de var ju ständigt med och tävlade om förstaplatsen i Sverige populäritetsmässigt.
    Vilka som då var nr 1 får bli en smak och minnessak.
    Jag håller på det idogt kämpande grabbarna från snövidderna-Shanes.
    Fram till ca: 1966 är det riktigt bra och tungt fint spelad R/B och så hade de och har en kille som kan sjunga, Lennart Grahn.
    TV visade 1965 Eric M Nilssons långa dokumentär om grabbarnas turnerande på norrländska snörökiga vägar.
    Jag såg den då på tv och minns att den gjorde stort intryck på mig.
    Har alltid velat se den igen. Har någon något tips?

    Till sist en subjektiv (mkt) mening till.
    Namelosers, losers ja. De som med fräsch skånsk coverrock dök upp på 10 i Topp och sedan försvann. Försvann ja om man inte bodde i Malmö.
    Något album kom aldrig. Jag tyckte de var härligt bra och lyssnar man idag
    på de inspelningar man i efterhand gett ut så undrar man åter, varför sa ingen då att de var så HÄR BRA ?

    Men hur bra var svenska band generellt, jämfört med sina förebilder i England och USA ?
    Ja, i stort sett inte lika bra.
    Ser man till helheten så tror jag det brister i tillräckligt bra sångare (undantag Sven Hedlund, Lennart Grahn och kanske nån till).
    Därtill brister det i det egna låtskrivandet.
    Så länge man spelar covers går allt mycket bra. T.ex Hep Stars.
    Jämfört med hela Europa så hade Sverige bra klass.
    Vad hände sen?
    Av allt detta rullade musiken vidare och det blev en ny, nog så intressant, musikalisk period. För att säga det kort, det både ABBA och Nationalteatern.
    Kort sagt, livet var en fest !
    Men det är nästa historia.
    PS. Tack sir Dough för en bra text om 60-talets popindustri.

  11. Micke said,

    11.05.06 at 8:54 e m

    Men snälla, snälla ni…Shanes??? Hatten med lappar för namnförslag måste ha varit väldigt stor om ett band som Shanes ska få vara med…
    I mina öron så finns det bara en konkurrent till Tages och det är…inga andra än The Spotnicks!

  12. Tobbe said,

    11.06.06 at 2:27 f m

    I hatten finns endast 5 förslag.
    Ett av dem är Shanes, tveklöst. (Brukar hamna 3:e plats).
    (Hittar du Spotnicks har du väl stoppat kardan i fel hatt!?)
    (Fotnot: Bästa och populäraste svenska POP-Band, 60-talet).

  13. Tobbe said,

    11.06.06 at 2:41 f m

    Nattens fråga:
    TAGES. Varifrån kommer namnet?
    Gruppen bildades då Tage Erlander var statsminister. Är det så enkelt eller?

  14. sir doug said,

    11.06.06 at 2:42 e m

    ingen aning om varför man kallar sig tages och sjunger på engelska…men tages var föregångare till dåliga bandnamn…låter inte klokt att säga tages på engelska…

  15. Micke said,

    11.06.06 at 11:47 e m

    Tommy Blom var känd som Scientolog-pastor under 70- och 80-talet.
    Att den ytterst talangfulle Blom inte sysslat med musik på något större allvar sedan -68 får väl bara anses tillhöra det tragiska i tillvaron. Idolerna slog ju hårt för ett par år sedan…men det var ju ljusår från Tages…

  16. Micke said,

    11.06.06 at 11:53 e m

    Tobbe…Spotnicks har sålt 18 millioner plattor, turnerat över HELA världen och var ett svenskt pop-band i allra högsta grad aktivt på 60-talet och med STÖRRE listframgångar på Tio-i-topp än t.ex. Mascots!!! Att de sen hade startat ungefär 3-4 år tidigare än övriga svenska pop-band i den vågen ska väl ändå inte behöva diskvalificera dem från en diskussion om vilka som var bäst på 60-talet?

  17. Tobbe said,

    11.07.06 at 4:03 f m

    Tommy Blom jobbade då i reklambranchen är hans officiella information
    om denna tid. Detta med pastor var ju synnerligen intressant (minst sagt!)
    Måste vi höra mer om …..
    Och så vare namnet. Knasigt eller ej men varför hette de så ?

  18. Tobbe said,

    11.08.06 at 3:16 f m

    Javisst, Johnny du har så rätt.
    Vi väntar med spänning på nästa krönika….
    Denna har väl rekord i antal comments nu.
    Medan vi väntar tager vi regnrock på och går ned i butiken….

  19. Lennart Wrigholm said,

    11.08.06 at 11:53 f m

    Hej!
    Tack för inlägget om Tages. Utan att lägga synpunkter på övrig 60-talspop där alla grupper hade sina ögonblick (Jag såg rubbet!).
    Rent personligen tycker jag att albumet Extra Extra är ett glömt mästerverk. Ingen svensk grupp gjorde ett sådant ”mods” – album. Att låta gruppen sjunga blåspartierna på ett antal soullåtar är ett genidrag (för det kan väl inte vara så att budgeten inte tillät att man plockade in ”the real thing”:)
    Utan att på något sätt negligera varken Freddie Skantzes eller Lasse Svenssons insatser så anser jag att Tommy Tausis (vilken medverkar på albumets alla spår) är en av Sveriges bästa poptrummisar genom tiderna.

  20. Micke said,

    11.08.06 at 11:48 e m

    Hej Lennart och tack för ditt intressanta inlägg!
    Jag vet ju att få i Sverige har sådana kunskaper
    som du har, så det är väldigt kul att du har hittat
    till min blogg! Fortsätt att titta in!
    Micke

  21. Tobbe said,

    11.13.06 at 3:47 f m

    Sannerligen Trevligt, Wrigholm !

    Jag har hört flera av dina entusiastiska och intressanta musikprogram i radion, (t.ex. de med Clapton som röd tråd).
    Varmt välkommen till Bloggen !

  22. Göran Brandels said,

    12.19.06 at 9:37 e m

    Hej!
    ”Tages, bäst i sverige…”
    Det kunde varit mina ord. Har samma uppfattning som
    artikelförfattaren. Jag frågade Danne Larsson när jag var
    hemma hos honom 2000, varför de släppte singeln
    ”Bloodhound” efter en sådan jättebra låt som ”The One For
    You” är. Han svarade: – Skivbolagsdirektören behövde väl
    en ny bil.
    Tages började som plojiga amatörer och fick mycket kritik
    för sina ostämda gitarrer och att de blev så populära för
    att de var så gulliga. Det kanske stämmer, men de tog åt
    sig av kritiken och utvecklades oerhört snabbt till sveriges
    bästa popgrupp på 60-talet. Det gick så fort fram att inte
    fansen och de som köpte skivorna hängde med. Därför blev
    de sista plattorna inga försäljningssuccéer. De var före sin
    tid och blev för avanserade för sin publik. Det var verkligen
    synd att de inte slog igenom utomlands. Många försök gjordes
    men turen fanns inte på deras sina.
    Vill ni veta mer om Tages eller bara diskutera sveriges bästa
    band, så maila till mig. Jag håller på att samla in material till
    en bok om Tages. Har ni uppgifter om konsertdatum, orter,
    låtar de splade live och foton från olika parker runt om i landet.
    Jag tar gärna del av det ni har i era gömmor. Vi hörs!

    Hälsningar Göran Brandels – ett stort Tages-fans i Mariestad

  23. Göran Brandels said,

    12.19.06 at 9:44 e m

    Hej igen!
    Här kommer min mailadress också ifall någon
    har något kul att diskutera om Tages:

    samlartages@hotmail.com

  24. Göran Brandels said,

    12.19.06 at 10:08 e m

    Svar till Tobbe:
    Jag har en VHS-kopia på Shanes TV-film från 1965.
    Hör av dig så kan vi prata om det. /Göran Brandels

    samlartages@hotmail.com

  25. Micke said,

    12.19.06 at 10:36 e m

    Tack Göran för en fin understrykning av det jag skrev i min krönika!
    F.ö., hur fick du tag i min blogg? Googlade du eller blev du tipsad?
    Micke

  26. Göran Brandels said,

    12.19.06 at 10:43 e m

    Jaha. Det var snabbt svarat!!!
    Tack Micke för en bra och intressant Tages-krönika! Fortsätt så.
    Jag sökte på google och hittade din blogg direkt och det var kul.
    Har du förrästen mycket Tages-grejor i din samling?

    /Göran Brandels

  27. Micke said,

    03.18.07 at 11:40 e m

    Tack Bigg för ett mycket väl skrivet och balanserat inlägg!
    Att jag sen i min tur håller med dig om varenda bokstav i kommentaren gör det hela bara ännu roligare!!!

  28. Olle said,

    03.24.07 at 5:07 e m

    Jag hade glädjen att gå i skola på samma som gata som Tommy Blom. Tjejerna hängde i trappuppgången på frukostrasterna och mamma Blom delade ut idolfoton på sin äldste son om töserna lovade att gå (grannarna klagade). Dessutom var jag klasskamrat med Dannes bror. Vilken uppväxt…! Tages är det mest underskattade bandet i Sverige som för alltför många förknippades med Sleep Litte Girl som Tommy skrev när han var nyss fyllda 16 år. Min favorit är I\’ll be doggone.
    Tages kommer från Dannes pappas andranamn som. Killarna hade ett skiffleband som de ville ge det töntigaste namnet man kunde komma på. Det höll på att bli Alberts efter Tommys andra namn.

  29. Micke said,

    03.25.07 at 8:30 e m

    Hallå Olle!
    Tack för ett kul och intressant inlägg!
    Jo, det låter som en höjdaruppväxt!
    Hur var det egentligen? Övade killarna varje dag på den tiden? Dom bör ju ha varit väldigt ambitiösa med sin musik!
    Om du kommer i håg nåt speciellt från den tiden så skriv gärna tillbaka!
    Micke

  30. Olle said,

    03.31.07 at 7:28 e m

    Hej Micke!
    Det var kul att höra från dig. Ni verkar ha kul i Stockholm. Inte tusan har jag någon kompis som ringer mig klockan elva på kvällen och vill dricka bärs och spela Tages.
    Har massor att berätta. Killarna övade i ett garage på Jakobsdalsgatan i Örgryte. Ett stenkast från där jag bor idag. Har funderat på att sätta upp en bronsplatta på garagedörren… Tommy och Danne växte upp i Örgryte medan Göran är uppväxt på Skånegatan i centrala Göteborg (ungefär mitt emot Scandinavium). Förste trummisen Freddie bodde i Särö en bit utanför stan. Där höll kllarna till på somrarna och där bildade man en skifflegrupp. Sommaren -64 blev det en popgrupp och som sagt, man ville av någon anledning ha ett riktigt töntigt namn. Det blev Tages till slut sedan Albers länge var aktuellt. Resten är historia. Kan berätta en kul grej. Min brorsa kände killarna och arbetade extra på ett bolag som hette Segat (Tages baklänges) som tagarna ägde. De fixade spelningar för mindre kända göteborgsband. En dag kom deras manager Rolf ”Hedda” Hedin och hälsade på brorsan. Han kom i Tages turnébil, en van fullklottrad med kärleksförklaringar typ ”I love you Göran”, ”Tommy är söt” osv. Fick sätta mig i bilen och valde Görans plats. Minns fortfarande den hisnande känslan.

    Vet du förresten hur Miss MacBaeren kom till?

    Hälsningar
    Olle

  31. Jan Freidun Taravosh said,

    05.31.07 at 4:31 e m

    mycket intressant men jag tycker du missörstår det benny andersson sade om Tages, han må ha låtit som att han tog väldigt lätt på det, men faktumet han uttryckte i pogrammet the 60’s där han fult seriöst trötts sin något lättvindiga stil uttryckte att det var göran lagerberg som fick sakerna att hända i bandet. Det är absolut ingen felmarkering. Blom må ha varit charmör front figur och en riktigt stor krämare vokalt, men göran lagerberg hade den största musikaliska paletten helt klart, det märks både på contrast och studio och inte minst på det efter tommy bloms departure I london inspelade lilac years projektet med blond, då göran är i spetsen. Jag tycker det är löjligt att jamföra henkan med george martin, det känns distanserat och han hade inte samma uppgifter som martin vad de ggällde att odla rock n roll ruffarna till ett pop fenomen. Beatles gick från skarpt energiska rock n roll till en pop kvartet som ville prova lite nytt när de tröttna på sitt. Tages kliade det i fingrarna av en annan anledning, de gick inte från rock n roll maraton till pop, de hade ett växande engagemang som pirrade och samtidigt som det var sansat, de melodiska passagerna och svängande ideerna kom aldrig ur spår med tages eller blev överenergiskt ludd. Tagarna hade stora viljor men också ödmjukhet just för sansad musik. att säga att henkan inte gjorde annat dock än att fullfölja deras ideer är lite av en underdrift, men det visar ju var tommy blom står. som aldrig gillade den riktiningen som tages tog före hans avhopp, utaan mer ville kräma james brown låtar. Om du studerar exempelvis kompositör och insturment roller på contrast och studio och även på lilac years med blond är henkan väldigt stadig stöttepelare och en väldigt berikande kraft av stadighet och medvetenhet i upplägg och dylikt, sen är det intressant t.ex med tages extra som typ är från 66, den lätt svävade men ändå samlade piano sci fi swingern EXTRA EXTRA skriven av henkan och även sjungen av den samme som också spelar tongenerator orgel och piano, Utan att det blir pretentiöst och yvigt eller luddigt. Byrds t.ex eller stones som också använde sig av ton generators PÅ EX. C.T.A 102 eller ”2000 lightyears from home” är båda från skivor från 67 och är där hanterat på ett helt annat sätt än tages samlade ljudpalett sätt tycker jag, folk musik ingrediernserna och även baroque ingredienserna var inget som kom mr blom lika mycket till glädje som de andra tagarna, exempelvis Old Man Wafwer är en perfekt atsmofärisk samlad både poppig och rockig symfoni med dragspel och hela faderullan och paranderande orkester, Inget onödigt ludd, allt sitter där. Henkans folkmusikinfluencer på de överiga medlemarna iochmed att de hänge i hans sommarstuga i dalarna samt allt dragspelande och fioldrag är inget litet. Tages må inte alltid ha varit lite right on som sveriges mest drivna i pop svängen hep stars, men deras musikaliska palett var större, det märks på tages sista singlar om inte annat hacyondays inte minst. Men Benny anderssons driv i Hep stars hade också fylligt drag, med t.ex wedding, som är en primär låt inom melodiös rock n roll, det blir löjligt att prata om någon internationell standard eller nationell standard på ett sätt. Många säger att beatles var så jävla bra och att allt från british invasion var det som var en måttstock, men det är lite av ett felsteg att säga så då man måste särskilja bandbrytande och epokgörande expriment från ett helgjutet sound. allt behöver inte skimra grandöst och vara extrem catchy för det. Tages samlade melodiösa sound tycker jag ligger högt över beatles exprimentiella irrfärder varje dag. däremot har tages aldrig varit lika direkt slående som beatles var under hamburg tiden, där beatles var som bäst på sånt där okomplicerat rock n roll down to the bown, innan de blev överambitöst och iväg svävande, och mer avslappnat och skarpare. så var faktiskt tages motsvarande tidiga epok kanske lite klumpigare om man jämför med deras fullfjädrade sound mot slutet av 60talet. Men Spelglädjen var kvar hela tages karriär och det är samlat och avslappnat, de visste att de inte var världens mest banbrytande band, men de tog insperation och samlade det i ett helgjutet sound. Banbrytande eller ej. det summerar en bit av den melodiösa rock n rollen från 60 talet bland de bästa från epoken ja, svenska eller ej men detta oberoende av wow populäritets strömmar hit och dit, eller vem som trixade mest med bandbrytande arr egentligen. Tages är bra för att dom gör stämningsfull, och atmosfäriskt fångande musik tycker jag, på ett sätt är det bra att de tog sån god tid på sig för sina album Blond gjorde bara ett med det är verkligen Kraftfult arbetat.

    Allt detta om internationell standard får mig osökt att tänka på englands small faces, har du hört de? Small faces träffade ju och gillade tages, på samma sätt hade small faces en mycket avslappnad hållning till musik men var mycket måna om atmosfär och smakfulla infångande detaljer, när vi ändå är inne på fantatiskt samlade album från 68 så varför inte plocka upp Deras ODGENS NUT CORN FLAKE från samma år, här samlas verkligen ett melodiöst sound utan och bli yvigt och trixigt, jag vet inte om det håller sig grädden av den banbrytande epokgörande popvågen men det är faktiskt mindre viktigt. Min favorit skiva någonsin från 60talet spelade också in där omkring mellan 68 å 69

    Bull of the woods med 13th floor elevators, det är bluesig avslappnad pschych som har ett fyllig gung, alla pratar om att produktionen är lite murken på den men den har ett avslappnat groove som få band hade när de skulle leka kreativa hjältar på den tiden. Barock blås och sånt tar plats på skivan så väl som svävande reverb, men det läggs inuti soundet hellre än studsar fram och tilbaks för att flasha! det är inte en lika energirik skiva som 13th floor elevators debuter riktigt men skivan ger ett matigt sound som fångar utan å vara överblåst på något sätt 69 var nog ett sånt år. den där pionjär vågen blev mindre viktig, det började märkas hos många band redan 1968. All detta tal om förglömd musik på 60talet är ett vädldigt intressant ämne att utforska just för att det var en sån tid där mycket gjordes. men allt detta får mig också att tänka på hur det utvecklats idag stadiga melodiösa lever kvar och har fått en änmer väldigt solid form hos massa band från den varande samtiden, mitt favoritband supergrass ej att förglömma (debuterade 95) den välunderbyggda sväng kvarteten the stands från liverpool släppte två matiga och givande välplacerade album 2003 och 2004 the Coral har alltid melodier och stadighet och har gjort 4 fullängdare. The shins har ett magnifikt sinne för välarbetade arrangemang även om de inte är det mest catchy alltid så har det mer fångande atmosfär, det helgjutna soundet har i dagens musik blivit grundstomen i musik var nybanande ideer och viljan att prova saker som aldrig gjorts för var mer på tapeten under 60talet!

    Jag har börjat göra skillnaden i bedömmningarna där
    kring spännande/intressant och ett stadigt helgjutet sound.

    det är synd att debatter och krönikor kring musik o ofta går i den vevan om vilket band som var mest banbrytande på 60talet, och att dagens musik inte skulle ha något att komma med.

    Det har förts in mycket av det som tages och och många andra band från 60talet också pysslade och trixade med även i dagens musik, det kanske inte ser lika skimrande ut på ytan men det har en matigare stadighet som sällan skådades av något av banbrytar banden på 60 talet.
    egentligen The Verve t.ex ses som enkel, och tungrod britpop och så olyckligt vis också pulp t.ex band gillas om det på något sätt har en liten referens till formerglory av ”klassiska 60tals band” det är tråkigt, soliditeten och den mängd av välarbetat verk som finns i helhet av det helgjutna sounden av dagens band som också står högt i betraktande kompositioner med STORT Socialt patos Pulp’s different class från 95, the verves a northen soul från samma år blurs great escape eller parklife också från mitten av 90talet, eller ja varför inte corals senaste och supergrass fundersamma tredje album från 99.
    Eller Waterboys alla skivor över 80talet och tidiga nititallet som är fudement för fylligt fångande produktion Lightning seeds tidiga 90tals musik lika så (har första albunet).
    sådanna skivor får aldrig utrymme i musikkrönikor för att de inte har antingen 1. legendstatus 2. all over the place produktion som ses banbrytande eller 3. inget nostalgiskt värde, så vida inte nåt riff påminer lite om en 60tals hit då de blir uppskattade för det och endast för det.
    jag menar sveriges nuvarande band ex soundtrack of our lives har inte dom också band med göteborg, dom har ett av världens fylligaste sound, melodiösa passager som serveras fullpackat med stadighet och utan yvighet, dom är en primär grupp som har bindit ihop sånt som göran lagerberg och Co fascinerades av när de först kom på tapeten tror jag, ja de har använd citar och svändande böjliga guitarer och ekon etc men på en benstomme som bygger på en soliditet. Idag finns ett sound som är mer än retro, och hur mycket jag än uppskattar hur 60tals musiken belyses och hur underskattade jag ändå anser tages vara för deras hängivna arbete, saknar jag krönikor som inte battlar om vilket band som var coolast på 60talet för flest trix och expriment och som lägger vikt på helgjutna sound. Dessa legendariska grupper har inspirerat så många musiker däribland jag själv. men jag längtar efter en krönika som binder ihop det med musiken från idag, och inte endast placerar de på största högsätet i historien. Tages var ett mycket bra band däremot, tycker jag däremot och de har ett sound som är oerhört lätt att ta till sig, nu för tiden dyker de mer upp på blandband dock lite har och var måste jag säga, det var ett tag sen jag lyssnade på en hel cd med de. Kanske borde göra det snart!

    men en tanke till
    Det är också viktigt att begrunda attt man på 60talet av skivbolag förväntades att ofta punga ut en massa singlar och eller album per år, idag kan albumen arbetas med längre, Är det kanske något att dyka in på i nästa krönika?

    Kolla upp stands, verve coral soundtrack of our lives blur, Hal. SUPERGRASS och dylika är iallfall ett tips, om det måste vara på vinyl så kan de som är i nöd av sånt ju glädjas över att många av dessa band faktiskt pressar de på vinyl också.

    och
    Jag håller verkligen med dig om att Tages gjorde en stor utveckling från sleep little girl till studio

    fin platta den, tillsammans singlarna från samma tid är nog i toppen av 60tals poppen jo

  32. Göran Brandels said,

    06.01.07 at 4:54 e m

    Tack Olle för intressant läsning om tagarna i Göteborg.
    Jag vill gärna höra mer om det du skriver. Du får gärna maila
    till mig eller fortsätta att skriva på denna blogg. Jag har gillat
    Tages i alla år och samlat på mig allt som tänkas kan med
    gruppen. Jag har bl.a. nästan alla de utländska skivorna. Jag
    håller även på att samla info om Tages till en blivande bok,
    så jag är mycket intresserad av att höra alla detaljer om hur
    låtar kom till, repetioner, turnéer, konserter, skivinspelningar
    och annat om musiken. Hör av dig inom kort.

    samlartages@hotmail.com

  33. jso777mowv said,

    08.08.07 at 12:19 f m

    Very nice point of view! Respect!

  34. Jim Sundberg said,

    11.24.07 at 12:39 f m

    Älskar Can i trust you – shanes och Stop the music – Lee kings

  35. Tommy Blom said,

    01.13.08 at 2:46 e m

    Trevlig sida.Fortsätt och skriv. Kul att läsa om saker man glömt bort.
    Rock on Tommy.

  36. Micke said,

    01.13.08 at 6:46 e m

    Tack Tommy!
    En stor ära att skriva något som du sen läser!!!!!!!!!
    Alla som känner mig förstår nog hur stolt jag är!!!!!!!!!!
    Tack för dina berömmande ord!
    Ni VAR bäst!!!!!!!!!!!!!!!!
    Micke

  37. Nicolaus said,

    01.19.08 at 4:11 e m

    Jag kan inget annat än hålla med, Tages förblir bäst i Sverige, Seeing With Love eller Fantasy Island, de är alla så otroligt bra. Förstår bara inte varför man var tvungna att byta namn till Blond när man lanserades i U.S.A. ? Man hade istället kunnat fortsätta att kallas för Tages, och så hade man haft med Blom i skivan också. Man hade ju exempelvis kunnat ha med låtarna Fantasy Island, Halcyon Days och alla de som kom efter Studio. Plus det bästa av de låtar som finns på ”Blond the lilac years.” Förstår ni då vilken otrolig skiva det hade blivit, kanske till och med i klass med Studio?

    Men eftersom det nu inte är så, så skulle man kunna slå ihop alla låtar efter studio, plus outgivna psych-låtar (finns säkert en hel del i arkiven), och så hade det kunnat bli som ett 6-e album. Viktigt är att man pressar denna på vinyl också :D

    /Nicolaus 17 år.

  38. Göran Brandels said,

    01.25.08 at 11:07 e m

    Hej igen!
    Jag letar efter alla finska Tages-singlar och singeln ”In My Dreams” på holländska Delta.
    Finns det någon där ute som har någon till salu så får ni gärna höra av er till mig.
    samlartages@hotmail.com
    PS! Jag har även några dubbletter av andra Tages-singlar till salu.

  39. cbryzhijchertps said,

    02.14.08 at 1:00 f m

    Thanks to Oprah, Obama camp claims biggest crowd yet

  40. Göran Brandels said,

    03.30.08 at 2:51 e m

    Hej igen! Här kommer utdrag av TAGES recensioner från 4 st Bildjournalen (nr 12, 15, 26 och 31 1966)

    SLEEP LITTLE GIRL – Kritik: Undertjänt.
    SO MANY GIRLS – Kritik: Utomordentligt. Gamla synder i tidigare skivor raderas bort och faller i glömska i och med denna Tages bästa skiva! Tages är bandet som lyckades skärpa sig och sedan bara blivit bättre. So Many Girls är en toppenprodukt i den nya romantikmelodiska popgenren, lanserad av The Beatles. I’m Mad ligger fint på B-sidan. Alltså: Tages skyhögt bästa platta!
    I’LL BE DOGGONE – Kvalitetskurvan för Tages skivor pekar rakt uppåt! Alltså är I’ll Be Doggone något av det bästa Tages gjort. Lite mer ljumt intryck ger Hitch Hike. Men just nu har Tages en sådan rush på vad de gör som man önskar alla svenska band hade.
    IN MY DREAMS – Först beröm till en snygg, mjuk och nyansrik inspelning av In My Dreams. Låten fortsätter på Yesterday-linjen med ett träblåsaravsnitt (flöjt, klarinett), fyndigt trumkomp, skön sång – ja, alltsammans är vilsamt och vackert. Men alla grepp blir fort gamla i popbranschen. Frågan är om inte Tages bör hitta ett nytt snart.

  41. borho said,

    05.22.08 at 2:38 e m

    Ja! Tages var den bästa popgruppen genom tiderna i Svenskt musikliv.
    Göran lagerberg var tillsammans med storheter som Micke Rickfors, Pugh, Contact, Anisette och bröderna Koppel, i Savage Rose, begåvningar av sitt slag.
    Begåvningar har alltid haft svårt att hävda sig musikaliskt i Sverige.

    Tages hann trots sin korta tid 4 år på toppen producera stor musik. Tages Studio exempelvis. Nästan så att de var så bra att de sågs som ett hot mot Beatles som exportvara under den tid de gjorde försök med vissa svårigheter att lansera sig i England.

    Den tävlan i musik som är väl grundad i en avundsjuka i Svensk musik lever kvar mycket genom de ålderstigna från 60-talet som fortfarande hänger kvar och inte förstår att de skulle slutat för länge sedan. Om inte annat så för den musikaliska utvecklingens skull. Detta har också gjort att grupper som Tages inte lämnas ett utrymme.

  42. svante julius said,

    09.02.08 at 3:16 e m

    Ha Ha! Förlåt en gammal man som var med när det begav sig för Tages. Sleep Litttle Girl följdes ju upp med I should be glad.och Don´t turn You back. På förstnämnda skivan Platina Pa103. sjunger dom falskt.På Don´t Turn Your back. Överöste Freddy Skanz Trummor allt och alla. Trummor är kompinstrument inte soloinstrument. Men det var kanske lika bra det i ock för sig. Där sjunger man falskt på sticket. det låter inte alls bra. Så så bra var dom inte inte ens som Blonds senare.

  43. Stjofön Presley said,

    09.02.08 at 5:15 e m

    Intressant kommentar om Skantzes spel på Don’t turn… Själv tycker jag just den låten har ett trumspel som för tankarna till AC/DC, och det är inte illa! Skantzes grabb gör skitsnygga markeringar, jobbar fint med high-hat och cymbal som får låten att lätta.

  44. Spelsören said,

    12.08.08 at 8:24 e m

    Under 1960-70 talet användes amerikanska skåpbilar bl.a. som turnéfordon. Samma fordon var vanlig som tidningsbil (Expressen mf.l.) och ibland som ambulanser. Dessa fordon hade en speciell benämning. kan någon hjälpa mig med vad den benämning var?

  45. Stjofön Presley said,

    12.08.08 at 9:26 e m

    Järe månne Chev Apache du går efter?

  46. Peter Johansson said,

    12.08.08 at 11:10 e m

    Delivery???

  47. Spelsören said,

    12.09.08 at 10:52 f m

    Stjofön Presley nämner ett exempel på ett sådant turnéfordon som jag är ute efter. De gjordes av Dodge m.fl också. Men bilarna hade en benämning åtminstone i folkmun och det är den jag letar efter.

  48. Göran Brandels said,

    03.25.09 at 3:28 e m

    Här kommer ett utlåtande av Chuck Berry när han 1965 får höra Tages singel The One For You: ”Den bästa platta jag har hört i Sverige. Göteborgarna är landets i särklass bästa band. De har feeling, musikalitet och en festlig stil. Om killarna kommer till England är succén bokad på förhand. De skulle ha en plats precis under Beatles och Stones.”

  49. rille said,

    03.31.09 at 9:51 e m

    du spelade Tages för mig idag din butik. Chockad.. av insikten att det faktiskt fanns/finns bra svensk musik förutom proggen. Vill bara tacka för en sjukt bra butik och ett par kap jag gjorde hos dig.

  50. Göran Brandels said,

    04.21.09 at 8:42 f m

    Tages-boken!

    Lennart W och jag håller nu på för fullt med boken om Tages. Har du personliga minnen att berätta och bilder av något slag? Hör av dig till mig! Du kanske kan tillföra något till boken. Maila till samlartages@hotmail.com

  51. bo said,

    07.23.09 at 4:14 e m

    Svar till svante julius.

    De åldersstigna och avundsjuka som ville vara som Tages och som lever kvar är de svensktoppstötar som ex. vis, Benny A. , T Körberg o.s.v. De blev aldrig som varken Tages eller Blond. Men jag vill mena att de har bidragit till att bra levande musik som Tages spelade aldrig mer har kommit i närheten av Tages.
    Jag blir ännu idag, när jag sätter på en CD med Tages lika förvånad över hur stora de var med sin musik och hur de framförde sina låtar. Och hur bortglömda de blivit i all kommersiell yra av idolhysteri. Tages var idoler på riktigt och bättre svensk musik har det ännu inte kommit fram trots livfulla försök som gjorts i årtionden.

  52. bo said,

    07.23.09 at 4:41 e m

    Glöm inte att mejla Hammarlund på SVT, han verkar vara intresserad av att göra ett längre program på TV sixties, med bara Tages.

  53. Gonzo said,

    01.11.10 at 1:42 f m

    I`LL BE DOGGONE är faktiskt en av de bästa Tageslåtar som jag har hört..Tät och en stark låt, så otroligt bra…Dagens musik i sverige är så tomt..TAGES FOREVER! Ps jag har sett dem live i Örebro. Jag glömmer det aldrig , jag och min kompis Johhny var där. ( en tidig död 1971 pga droger)

  54. Göran Brandels said,

    01.21.10 at 5:22 e m

    Till Gonzo:
    Du får gärna höra av dig till mig angående Tages live i Örebro. Jag håller på med en bok om Tages och söker bl a datum för spelningar och foton. Det skulle vara intressant att få höra mer om Örebro-spelningen.
    Hälsningar Göran samlartages@hotmail.com

  55. Olle said,

    02.23.10 at 3:58 e m

    Håller med Gonzo. I’ll be doggone är en av de bästa låtarna Tages gjort. Om inte den bästa. Baksidan Hitch hike är inte dum heller. Slår Stones version.

  56. Robin said,

    03.11.10 at 2:07 e m

    Är det Tommy Blom som sjunger på Fantasy Island? Blir inte riktigt klok på det.

  57. Micke said,

    03.12.10 at 11:53 e m

    Jag tror att Göran sjunger på versen, att Tommy tar sticket och att båda kör versen (”Your my breath…”). Tar detta ur minnet och kan ha fel. Rätta mig gärna den som vet.
    Micke

  58. Olle said,

    03.16.10 at 2:00 e m

    Det är faktiskt Tommy som sjunger.
    Olle

  59. Gonzo said,

    03.17.10 at 8:30 e m

    Javisst Olle, det håller jag med om, Stones Hitch Hike är inte så tokigt , tages version är faktiskt bättre. Även covers är av hög klass. Som t ex I got mojo to working, inledningslåten är för bra..hehe. , jag älskar den låten, lyssna på riffen och gitarrspel, trummorna..woow…..det gör mig ung på nytt i sinnet. Vem sjunger den här låten..tommy?

  60. Olle said,

    03.25.10 at 5:11 e m

    Ja Gonzo. Det är Tommy som sjunger I got my mojo working. Understanding från Extra Extra är en annan cover som slår originalet, tycker jag.

  61. svante said,

    09.02.10 at 10:40 f m

    Tagesbladet!
    Såg i en affär på Söder något som kallades för Tagesbladet. Visste inte att det existerade. Köper in samtliga blad och delar med mig av intressanta artiklar.

  62. Cege said,

    10.11.10 at 2:44 e m

    Hej Micke
    I senaste numret av UNCUT är Tages skiva Studio recenserad. Den får 4 stjärnor (av 5) och mycket beröm.

  63. Micke said,

    10.11.10 at 3:09 e m

    Kul att höra Cege, detta ska kollas upp! Tycker nog ändå att det var aningens för lågt betyg…

  64. Olle said,

    10.12.10 at 11:42 f m

    Och Sonic gav Studio 8 av 10 i betyg. Läs förresten den intressanta artikeln om Tages i senaste numret av engelska musiktidningen Shindig.
    Tages-Bladet ges ut av Thomas Johansson i Mölndal. Första numret kom ut runt 1992.
    Hälsningar från Olle i Göteborg

  65. Micke said,

    10.13.10 at 10:02 e m

    Men varför har inte Thomas Johansson i Mölndal kontaktat mig om sin tidning?

  66. Olle said,

    10.14.10 at 10:31 f m

    Jag ska be honom göra det.
    /Olle

  67. Tobbe said,

    12.05.10 at 3:50 f m

    Ang. Omröstning om Sveriges bästa 60-talsband.

    Endast två band deltar i valet.
    Valobservatörer borde inkallas att syna detta val.
    Redan i nomineringen har misstankar om partiskhet upptäckts.
    DO och JO kan tänkas återkomma i ärendet.

    Justitia

  68. Olle said,

    03.02.11 at 7:19 f m

    Hej Micke! Skickar dig detta besked under en ett Tagesinlägg vilket jag tycker passar bäst. Jag har under en längre tid förgäves sökt Thomas Johansson, killen bakom Tagesbladet. Lovade ju dig att jag skull be honom kontakta dig. I mose såg jag dessvärre Thomas dödsannons i Göteborgs-Posten.
    Thomas gick bort den 20/2 efter en tids sjukdom. Jag vet att Thomas hade problem med njurarna men visste inte att det var så allvarligt. Senast jag pratade med Thomas var för ett drygt år sedan när han ringde mig och ville låna några tagesbilder från gamla Rekord Magasinet.
    Thomas var en mycket hygglig kille som gick bort alldeles för tidigt. Frid över hans minne.
    Hälsningar Olle

  69. Micke said,

    03.03.11 at 1:11 e m

    Väldigt tråkigt att höra, Olle. Jag förstår att det måste ha varit som en chock att slå upp tidningen och få läsa något dylikt.
    I sådana lägen blir en bunt tidskrifter väldigt irrelevanta.
    För att om möjligt dra någon slags positiv insikt runt sådana besked så är det att det är viktigt för oss att inse att vi lever här och nu. Om morgondagen vet vi intet. Viktigt, alltså, att vad som än händer le mot sina nära och kära, njuta av bra musik, hela tiden försöka upptäcka nya saker i tillvaron och tackla motgångar med ett ”äh, har jag klarat allt annat hitills så ska väl det här också greja sig!”
    Låter ytligt, men det är den visdom som jag försöker dra fram i dylika situationer: Vänta inte tills i morgon, livet är i dag!

  70. Rogga K said,

    03.06.11 at 2:03 f m

    Hejsan.

    Jag har sett denna bloggen först idag. Härlig läsning då Tages är den absoluta favoriten bland svenska grupper under 60-talet. Detta intresse har lett till att jag dels samlat på mig i stort sett alla svenska singlar och ep samt extramaterial + lite utländskt. Men det är ju inte själva samlandet i sig som är det intressanta utan gruppen i sig.

    ”I’m the one for you” är en tidig favorit som jag sett nämnas mer än en gång här på bloggen. ”She’s having a baby” likaså samt ”Halcyon days”. Dessa är bara några av flertalet skarpa, välorganiserade låtar. Tycker som i tidigare inlägg att de bara blev bättre och bättre med tiden. Blond som blev ett kortvarigt projekt var värt ett bättre öde.

    Såg dem live i Halmstad (1992 tror jag) tillsammans med Hep stars, Swinging blue jeans och Searchers. Trots flertalet kändisar i de olika banden ägde Tages scenen med originaluppsättning från 64-65.Nostalgi så det skriker om det.

    För 2-3 år sedan gjorde jag en tur upp till Göteborg för att besöka en Nostalgikväll med Gert Lengstrand och Hans Sidén. Ämnet var skivbolaget Platina där Tages gav ut stora delar av sina skivor mellan 64-66 med ytterligare ett antal utgåvor fram till slutet av 60-talet. Då jag även samlar på skivbolaget Platinas singlar mellan 64-70 så var detta en riktig happening för mig.

    Tyvärr blev det väldigt lite Platina men desto mer Tages. Bl.a visades en privatfilm tagen på en fest någonstans i Göteborg där Tagarna deltog. Häftigt!!!! Att det sedan satt med gamla musiker från bl.a Tronics och Beachers i auditoriet var bara bonus. Blev en hellyckad kväll.

    Tyvärr är jag för ung för att ha haft möjlighet att ha sett dem live när det verkligen begav sig men har kunnat njuta av dem i efterhand. Sidén pratade även han om en Tagesbok och jag fick ett kort samtal med honom om detta. Tidigare bloggare har påpekat att en bok skulle vara på väg. Vad vet du om detta Micke?

    Sedan måste jag ändå tillägga att Shanes lyckades förträffligt med ”Can i trust you” som är en rysare. Härligt sound. Utanför Sverige är en av favoriterna The Hollies som också är härligt melodiösa och också blev bättre med åren eller vad sägs om ”He aínt heavy, he´s my brother” och ”long cool woman in a black dress”

    Tack för en trevlig blogg
    Roger

  71. Rogga K said,

    03.06.11 at 2:11 f m

    Beklagar Tomas bortgång. Kände honom inte men har läst några nummer av Tagesbladet. Hans kunskaper om bandet går inte att förringa.

  72. Micke said,

    03.06.11 at 2:37 f m

    Tack Rogga K för ditt utförliga och intressanta inlägg, och – självklart –
    välkommen hit till bloggen!
    Men…nej, boken on Tages är vi många som väntar på, personligen så vet jag inget om den.
    Någon gång inom en snar framtid kanske vi kan ha en ommröstning om den bästa Tageslåten, uppföljt av den bästa Hepstars-dito osv.

  73. Rogga K said,

    03.07.11 at 9:13 e m

    En omröstning hade ju varit trevligt och jag hade säkerligen röstat. Tråkigt emellertid, det här med den uteblivna boken. Detsamma gäller den som Hans Sidén skulle skriva om skivbolaget Platina. Den verkar inte heller bli av!!??. Skivbolagsdirektören Evert ? som gav ut den allra första singeln på bolaget med röd label var inte den mest lättflörtade har jag förstått. Det mesta verkade kretsa runt pengar.

    Hur som haver, alltid trevligt att träffa likasinnade med samma musikintresse. Vilken musik och vilket årtionde !!. På den tiden kunde banden också uppträda på vanliga danshak och i folkparkerna. Idag krävs stora arenor och helt andra kostnader och då står man ändå ibland 100-talet meter från scenen.

    Var förresten utanför din butik för något år sedan vid ett besök uppe i kungliga huvudstaden men du hade stängt den dagen. Har inte blivit av efter det.

    Keep on rocking.
    Roger

  74. Micke said,

    03.07.11 at 10:55 e m

    Rogga K, de flesta som läser din senaste kommentar småler nog lite grann.
    ”Stängt den dagen”… Rogga K, sen butikens öppnande -96 så har den varit stängd två (2) dagar: juldagen -96 och nyårsdagen -98. Alla andra dagar så har den varit öppen. Världsrekord? Självklart, fast det är bara jag som har insett det.
    Så…räkna med att det inte var min butik som du stod utanför…

  75. Olle said,

    03.09.11 at 1:15 f m

    Tagesboken lär vara på gång. Göran Brandels som varit inne på bloggen några gånger och allas vår vän Lennart Wretholm håller i projektet. Även jag har bidraget med några rader när jag beskriver den hissnande känslan att som tolvårigt busfrö få sätta mig på Görans plats i Tages turnébil. En bil som f.ö. saknade backspeglar och nummerskyltar och var fullklottrad med flicknamn och kärleksförklaringar. Detta var möjligt genom att min äldre bror var kompis med Danne och Göran.

    Jag ska förresten se om jag inte kan kopiera Tages-Bladet och skicka dig, Micke. Tycker vi ska föra Thomas gärning vidare. Jag vet att han skulle uppskatta det.

    Bästa hälsningar

  76. Mattias Dahlberg said,

    03.10.11 at 3:12 e m

    Den intima Spotnickskvällen lördagen den 5 mars 2011 – hemma hos psykologen Håkan Strandlund. Så här gick kvällen:
    I lördags firade svenska gruppen The Spotnicks sitt 53-årsjubileum. Visserligen har väl gruppen, under den tidsperioden, stundtals legat i malpåse. Men deras album slutar aldrig sälja på den internationella marknaden. Skam vet hur många enheter de har skeppat iväg under alla dessa år. Men det handlar om åtskilliga miljoner.

    Evenemanget firades av gruppens fan club på en mycket trevlig plats. Nämligen, håll i Er, hemma hos psykologen Håkan Strandlund nära Bromma centrum. Spelningen skedde inne i hans vardagsrum i hans lilla lägenhet. Snacka om intim spelning! Grannar och poliser var förbannade hela kvällen. Det ryktas att Håkan nu blivit vräkt från sin lilla lya. Ölflaskor, tv-apparater, lättklädda damer, hög ljudnivå, narkotika i drivor, allehanda tabletter och rejäla fyllor med spyor överallt väckte förstås rejäl irritation.
    Inne avlöste olika grupper varandra. Detta från sen eftermiddag till midnatt. Vilken mardröm för vissa – andra inte! Här kunde bl.a avnjutas ett finskt, kvinnligt, instrumentalgäng; Periferia. Dessa hade inte varit i verksamhet så länge som The Spotnicks men kunde i år fira ett drygt tolvårsjubileum. Finland var också hemlandet för The Charades. Från Norge kom Mooncats och Reflections och Sverige bidrog med Ryders, Boogie Woogies samt Johnny Lundin Band.
    Speciellt roligt var att det sistnämda dök upp. Johnny är ju en av de där riktiga 60-talsveteranerna vilken genom åren spelat med The Best, Lenne & Lee Kings, Jocke Winbladhs Orkester och Jerry Williams -bara för att nämna några få.
    Givetvis handlade det om mycket instrumentalnummer, framförda med tidstypiska danssteg, men det dök också upp en hel del vokala inslag.

    The Spotnicks gick på scenen vid vardagsrummets ena hörn runt midnatt. Den nöjda arrangören Håkan Strandlund satt då lätt salongsberusad mellan två lättklädda och ofokuserade fruntimmer i 45-årsåldern i vardagsrumssoffan. Med urmedlemmarna Bosse Winberg och Bob Lander i spetsen bjöd man på en scenshow innehållande nummer från hela karriären. Givetvis ackompanjerade av publikens jubel.

    Gert Lengstrand jobbade som presentatör och bidrog med en och annan anekdot från sin karriär som ju i längd ligger i paritet med Spotnicks.
    Eftersom Timrå samma kväll säkrade Elitserieplatsen i den 55 omgången tack vare hjälten Anton Lander blev kvällen synnerligen lyckad!

    I serveringslokaler och foajeér utanför Strandlunds nystädade lya såldes det Spotnicksmemorabilia och grammofonskivor. På plats fanns också gitarrdoktorn Sture Lilienberg som kunde ge ”första hjälpen” till gitarrister i olika faser av karriären. Även här bjöds det också på livemusik.
    Björn Säreruds utställning om mellanölets historia i form av ölburkar, reklam och historik från den tiden rönte också stor uppmärksamhet från publiken.
    Snudd på knökfullt var det och alla som var där hade säkerligen en mycket trevlig kväll.

    Lennart Wrigholm 2011-03-08

  77. Micke said,

    03.10.11 at 6:51 e m

    Lennart Wrigholm!!!
    Vilket öde har fört detta namn tillbaka till denna blogg?
    Länge är det sedan Lennart W sist kom på besök med sina personliga men ytterst insiktsfyllda och kunskapspackade kommentarer.
    Jag har mer än en gång undrat över vilken meningsskiljaktlighet som gjorde att LWs en gång så frekventa besök helt plötsligt byttes ut mot en total tystnad.
    Alltså, Lennart: stort och varmt välkommen tillbaka! Jag och många med mig vill läsa minst en kommentar från ditt tangentbord i varje kommande blogginlägg, punkt slut!!!
    Micke

  78. Mattias Dahlberg said,

    03.10.11 at 11:22 e m

    F´låt Lennart. Inlägget ovan var bara ett skämt. Du skriver fantastiskt bra! Håkan S är min och Mickes kompis.

  79. Stjofön Presley said,

    03.11.11 at 8:59 e m

    ”lätt salongsberusad mellan två lättklädda och ofokuserade fruntimmer i 45-årsåldern i vardagsrumssoffan”. Vilket läge! Så skulle livet vara för jämnan, och det kunde lika gärna vara sagt av Jokkmokks-Jokke, Brian Jones eller den där slyngeln i Sex Pistols! Ja, du vet han som såg så plågad ut?

  80. Olle said,

    03.14.11 at 6:27 e m

    Lättklädda, salongsberusade damer i 45-års åldern hemma i soffan är ju vardagsmat. Mina brukar dock vara oerhört fokuserade…

  81. Rogga K said,

    03.15.11 at 12:15 f m

    Kan ha fel ang.butiken men har för mig att du hade satt upp en lapp om varför det var stängt. Enligt eniro är det rätt adress. Jag hade gått en bit från centralstation och fick lunka tillbaka mot city igen.Lite besviken trots allt.

    Det låter ju hur häftigt som helst med lite jam i vardagsrummet. Snacka om happening. För en annan som inte var med när det begav sig låter det som rena nostalgitrippen.I Halmstad har vi gamla ”Jarlen” som huserar lite 60-talsrytmer någon gång i månaden. För några somrar sedan spelade flera av de gamla grupperna bl.a Nicc-a-teens (kan vara felstavat) och Jean Lundéns på samma scen. Brorsans dåvarande klasskompis är son till Sigge Lindqvist (sångaren). Sigge som sedemera tog svart bälte i karate (har jag för mig).

    I början av 90-talet var bl.a Spencer davis group och The animals på besök samma sommar och spelade på en av stadens pubar. Jag har för mig att de endast hade 1originalmedlem var, kvar då. Med tiden blir det väl allt svårare att få ihop grupperna igen. Spelar någon av grupperna Shanes och/eller Tages längre ihop?

    Tack för en trevlig blogg.

  82. Micke said,

    03.15.11 at 6:35 e m

    OK, Rogga K., det kan ha varit en kväll…och då och då, dvs ungefär en gång varannat år (inte mer!) så stänger jag runt sju, åtta på kvällen pga någons femtio-årsfest eller dylikt. Det är ändå aldrig stängt när man kan förvänta sig att det ska vara öppet. ALDRIG.
    Osis…försök igen!

  83. Daniel Dolphin said,

    03.28.11 at 5:53 e m

    Tar upp tråden igen och konstaterar att det var en hisnande resa att under 88-89 upptäcka Tages och Blond genom en kompis som hade alla orginalskivor. Några år senare hade jag nöjet att få kompa Tommy Blom när Beatlesmuseumet huserade i Gävle under några veckor. Efter repet så hade vi möjligheten att sitta ner under flera timmar att diskutera Contrast och Studio i detalj över några bira. Spelningen i sig var ett anticlimax jämfört med pratstunden med Tommy (som var och förmodligen fortfarande är mycket tillmötesgående). Precis som många andra tycker jag Blond är ett kapitel för sig eftersom en av styrkorna med Tages var kontrasten mellan Göran mer progressiva stil kontra Tommys mer traditionella. Både Sleep Little Girl och In my dreams innehåller samma ackordsvängar och utan Göran i bandet hade nog Tommy varken gjort Secret Room eller People Without Faces. Blondskivan är fenomenal på sina ställen men jag tror bandet hade mått bra av att införskaffa ytterligare en låtskrivare när Tommy slutade. (Kanske Björn Linder skulle ha varit med från början ?) . För mycket ansvar låg på Görans axlar och det var kanske det som gjorde att inspirationen började sina i början av 70-talet. Vad tror ni andra ?

  84. Micke said,

    03.28.11 at 9:39 e m

    Tack för ditt inlägg, Daniel!
    Jo, jag har nog sagt samma sak själv tidigare ett par gånger: En av Tages styrkor var att de hade två frontfigurer med ganska så olika approach till musiken.
    När Tages blev Blond och i själva verket bara Göran så försvann obönhörligen en dimension från gruppen. Visserligen så lurade Henkan i vassen, men då denne var mer elller mindre Görans sidekick så hade bandet ändå tappat något.
    Mindre roligt och lekfullt och mer på allvar kanske man skulle kunna uttrycka det som.

  85. Daniel Dolphin said,

    03.30.11 at 8:33 f m

    Där satt du fingret på punkten ! När lekfullheten saknas kan det ändå bli kompetent och hur bra som helst men upplevelsen av att få den livsbejakande kicken uteblir. Och utan Henkan, ingen ”You’re too incomprehensable, Old man wafver, Extra, She is a man….
    Oj vad jag önskar att det fanns en nedtecknad story bakom varje sång. Hur skrev de ”The old man Wafver” ? Början och slutet är förmodligen Henkan som leker loss med kontrasterande harmonier. Satt Göran och Tommy och lallade resten medans Henkan nedtecknade förbrilt för att sedan skriva orkesterarrangemanget ? Om boken blir av så hoppas jag att den innehåller mycket fakta kring låtar och inspelningar som ni kanske förstår……..

  86. Jan-Erik Malmberg said,

    04.09.11 at 4:04 e m

    Det här med Tages det var riktigt bedrövligt!!! Det var väl tur att Tommy tausis tog sin väg till Spotnicks? Jag tyckte nog att Shanes var klart bättre och de hade ne revieval under 70-talet som var riktigt högklasssig!!!
    Det fanns några bra band under sextiotalet men även mång väldigt dåliga och till de senare tyckte jag faktiskt att Tages kan placeras i historien? Var det någon som lyssnade på Trio me bumba istället?

  87. Micke said,

    04.10.11 at 9:26 e m

    Jan-Erik. Shanes bättre än Tages?

    och här kom en barmhärtighetens tystnad som likt ett tunt flor la sig över alla svarta och onda tankar som Micke just då tänkte…….

  88. Malmberg Jan-Erik said,

    04.11.11 at 3:02 e m

    Svårt att förstå Mickes kommentar 10/4, men han var uppe tidigt tydligen? Det är obegripligt det här med Tages som en stor svensk popgrupp?? Vad gjorde man mer än Sleep Little Girl? och hade man någon respons i Europa i övrigt??

  89. Micke said,

    04.11.11 at 4:13 e m

    Nja, Jan-Erik, vi har ju uppenbarligen samma inställning till Spotnicks, men vad det gäller Tages så vet jag i ärlighetens namn inte om du driver med mig eller inte.
    Det räcker nog att läsa vad jag skrev ovantill för att förstå vad jag anser i denna fråga.

  90. Hans Ivarsson said,

    05.11.11 at 4:03 e m

    Kul att läsa bloginläggen gällande Tages kontra andra svenska 60-tals band. Tages var i en klass för sig. Duktiga på att snickra ihop låtar och rätt drivna på att lira. Och Göran Lagerberg är definitivt underskattad. Tala om stuns i basen och dessutom, tycker jag,en röst som inte går av för hackor. Favoritplatta för mig är Tages 2. Bra mix av pop, soul och rå R/B. Rankar även Namelosers, Shanes och Lenne & The Lee Kings ganska högt. Namelosers hade ett rått sound och kunde ösa på rejält. Mycket bra tolkningar av andras låtar samt några egna alster som är skapliga. Shanes två första lp`n har en del hyfsat material men sen blev det väl smörigt. Lee Kings har också tåtat ihop en del som håller bra klass. Men sett till bredd och topp så är Tages outstanding i Sverige på 60-talet.

  91. Magnus said,

    07.26.11 at 12:13 f m

    Skivorna ”Contrast & Studio” från 1967 med Tages håller samma klass som dom engelska banden.
    Tages blev bättre med åren. Dom hade ju ett par riktigt bra psykedeliska låtar.Sveriges bästa band genom tiderna. Synd att dom inte slog internationellt. Tages utvecklades från ett band med lätt pop till avancerade stycken av musik. Precis som Beatles (jämför ändå inte Tages med Beatles). Shanes var ju bäst i början av sin karriär med Staffan Berggren. När Lennart Grahn kom blev dom ju mer och mer ett svensktoppsband. Likadant med Hep Stars. Helt ointressanta efter 1966.

  92. svante julius said,

    08.12.11 at 10:37 f m

    Tommy Blom
    Noterar att Det har getts ut något som heter Tages-bladet. Med en hel del
    Information. Hittade Dessa i antivariatet på Folkungagatan. Nära Salem-kyrkan.Mycket läsvärda. Ett litet tips till sammlare. Föresten undrar jag vem
    som distribuerar dessa. Är Någon medlem i Tages (Fd)det kommer nya med jämmna mellanrum har jag sett.

  93. Peg-Leg Sears said,

    09.08.11 at 11:05 e m

    Tages får även credit från mig, bortsett från att ha varit en i allmänhet suverän popgrupp, för att ha skapat världens kanske första ”freak-out” på ”Fuzzy Patterns” (B-sida till ”I’m Going Out”, släppt April 1967), flera månader innan Beatles och Pink Floyd vågade sig på detta med sina ”A Day In The Life” och ”Astronomy Domine”.

  94. Micke said,

    09.09.11 at 10:12 f m

    Korrekt observation, Peg-Leg Sears. Understundom när jag lyssnar på Tages så känns det snudd på overkligt, för här och var så låter det faktiskt som om de inte red på vågen utan snarare var en meter framför den.

  95. Conny S said,

    03.15.12 at 4:39 e m

    Hittade av en händelse denna blogg om Tages – Bästa svenska 60 tals band.

    Håller allmänt med om att Tages (bortsett från begynnelsen) stod i särklass. Spotnicks var också unika men man ska inte jämföra äpplen och päron. Såg Tages ett par ggr live. Sista gången 1967? när man körde sin show med stor bildskärm bakom som vísade olika psykedeliska färger och former. Kändes stort och annorlunda.
    Om jag inte minns helt tokigt hade Tommy Blom även röd rosett i sitt hår på någon bild eller spelning just innan eller strax efter ”Sleep little girl” blev släppt. Tog till mig detta och som ca 11 årigt blöjmods vilket väckte klart negativ reaktion i plugget. Detta tillsammans med pinglor (inköpta på Buttricks) på gympa dojjorna. Nåja.
    Det enda band som kommer som god 2:a (men som kanske faller på definitionen svenskt) var The Deejays så länge dom var kvar på polydor och innan dom fick fick sitt stora genombrott med låtar som Dum dum och Baby talk. Sångaren John Murray och trumslagaren (idag slagverkspedagog) Earl Morgan håll en mkt hög klass. Från början var dom mer inspirerade av Rhytm & blues vilket i likhet med andra band förvandlades till mer lättuggad pop (t.ex Shanes). Andra band som jag håller högt fortfarande var: Nameloosers med sångaren Tommy Nilssons (tror han hette så) utlevelse (är han akiv fortfarande? Pratade med honom för ca 10 år sedan), Outsiders, Beachers (bra live men vinylplattorna gjorde dom inte rättvisa).

  96. Conny S said,

    03.15.12 at 4:54 e m

    Rättelse: Sångaren i Beatchers / Nameloosers heter Tommy Hansson. En kul Skåning som ofta sjung på Hasse Edlers 50-60 tals galer under 1990 talet och 2000 talet i Sthlm. Han gjorde även några reklamfilmer för bemanningsföretaget Poolia (Har du problem – ring Poolia) för drygt 10 år sedan. Alla bandets singlar gavs ut på CD för ca 20 år sedan. Men som sagt Tages håll på längre (4 år) och utvecklades till något stort under dessa år.

  97. Göran Brandels said,

    07.31.12 at 8:58 f m

    Nu är det klart! Boken om Tages kommer på Premium 23 oktober. I första upplagen medföljer även en unik vinyl-EP med Tages. Boka ditt ex tidigt på Premium. /Göran

  98. Henrik Hagberg said,

    04.22.18 at 12:27 e m

    All information om Tages finner du på Nya webben samt Ny Facebooksida

    https://www.facebook.com/tages.nu/

    http://www.tages.nu

    Välkomna Henrik Hagberg

  99. Henrik Hagberg said,

    10.15.19 at 1:08 e m

    Hej Micke, skulle du kunna höra av dig till mig, så vore det toppen?
    Henrik

  100. Micke said,

    11.03.19 at 12:52 e m

    Henrik!
    Kan du ringa mig på 08-6681023?

RSS feed for comments on this post · TrackBack URL

Kommentera

Fyll i rätt svar *