1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (No Ratings Yet)
Loading ... Loading ...

11.23.14

Gotlandsvandringen November 2014 del 3

Posted in Min blogg at 1:48 f m

Visst. Dagen är ännu inte över, jag skriver det här på kvällen, men än så länge har inget dramatiskt inträffat, som exempelvis spökeriet i går.
Inte ens i närheten.
I själva verket har nog inget alls hänt.
Nu är det kanske just det som är meningen med ledighet, framför allt när man har ett yrke som jag har, att så lite som möjligt ska hända, men i dag kändes det snudd på lite avslaget.
Det var en seg vandring i dag från Klintehamn till Roma, närmare tre mil med packning från dagen innan hade gjort sig tillkänna ordentligt i benen. Min obefintliga fysiska förberedelse fick jag betala priset av i dag.
Ett ödsligt, närmast övergivet Klintehamn såg inte direkt till att höja entusiasmen. Märkligt hur många orter i Sverige blommar upp under två sommarmånader och sen åker raka vägen ner i tomma intet. Jag menar, när man inte ens kan se folk ute på gatorna, när de flesta butiker och fik i bästa fall har öppet någon dag runt helgen, när ett flertal affärslokaler står tomma med lapp på rutan om att de är till salu så för det onekligen med sig en ganska uppgiven känsla.

Ovanför själva orten, vid Klintberget, förändrades bilden radikalt. Fina, välskötta hus med klippta gräsmattor och ansade träd radades upp.
Jaha, där har vi Klintehamns gräddhylla, tänkte jag.
Resten av dagen förlöpte med varierade intryck.
En del pittoreska, på ytan välmående Bullerby-byar passerade revy när jag tog småvägar utanför den stora, men det fanns också åtskilliga hus längs vägen där man undrar om någon ens varit under de senaste femtio åren.

Inga lampor tända. Flagnad färg på väggar och fönsterluckor. Oklippt gräs och mängder med skräp på tomten
Rostiga bilvrak och traktorer gör bilden än starkare.
Även det ger ett lite vemodigt intryck. Visst, även gotländska landsbygden är fläckvis ett avfolkningsområde, men det gör bitvis nästan ont att se det.
Jag fantiserar ofta vid sådana syner om hur det var där för femtio år sedan. Nybyggt och en familj med två, tre barn med stora förväntningar på framtiden, och nu…vart tog alla drömmar och visioner vägen?
Tyvärr så har den synen varit vanlig både i dag och i går.
Just det här området av Gotland, en triangel Visby – Klintehamn – Roma, har jag aldrig besökt tidigare, men det är nog det minst intressanta området jag sett hittills. Alternativt är det jag som har fel glasögon på mig – höst, kyla, ryggsäck och oträning kan få ner många från början goda humör ner till skosulorna – men jag upplever det inte så.
Det här är varken Fårö, Torsburgen eller Hoburgsgubben.
Långt ifrån.
Sista milen in mot Roma med öppna fält åt båda håll och en enveten motvind gjorde vandringen till inget annat än en – just det – en pina.

När jag kom till det sista vägskälet där det stod att jag gått 23 kilometer och hade 2 kvar kände jag enbart lättnad.

På Brukshotellet var det självbetjäning. Ingen mötte mig. Jag hade fått en dörrkod och nyckeln fanns i ett kuvert vid den tomma receptionen.
In på rummet med ryggsäcken och kvickt iväg in till duschen för en lååång snudd på skållhet dusch.
De sista två timmarnas motvind hade kylt ner mig ordentligt
Just där, ute på det öppna fältet fick jag i alla fall till ett par hyfsade höstbilder. De kommer som tur är att vara kvar längre än kylan satt fast i kroppen.
Men just det! En sak hände ju!
Jag gick ju förbi en så kallad Skeppssättning. Något jag förmodligen läst om i plugget men helt glömt bort.

Jag tyckte skylten med namnet var rolig och fotade av den. På hotellet googlade jag på ordet och…ja, gör det själva om ni inte vet vad det är och lär er något nytt.
I morgon blir det Gothem. Även det ungefär två och en halv mil härifrån.
Jag återkommer.

Popularity: 7% [?]

2 Comments »

  1. Eva said,

    11.23.14 at 5:50 e m

    Känner ödsligheten då jag läser din berättelse.
    Typiskt november. Mycket bra skrivet. Ser liksom husen framför mig.

  2. Lena Wärmé said,

    11.25.14 at 6:16 e m

    Åh! Trodde inte det skulle bli mer än den första ! Tänkte att du kanske blev sjuk eller bröt foten och blev liggande någonstans!

RSS feed for comments on this post · TrackBack URL

Kommentera

Fyll i rätt svar *