1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (No Ratings Yet)
Loading ... Loading ...

06.13.12

LP-skivor av och med Elvis Presley #18 Elvis’ Golden Records Volume 3

Posted in Min blogg at 9:10 e m

1963 så var det dags för den tredje guldskivesamlingen för mr Presley.
Eller…det kanske det inte var?
Precis, om ni inte redan visste det så är det här en lite missvisande titel. För, tänker ni till lite grann så märker ni att någonting är aningens skevt. Var går det att hitta hits som Can’t Help Falling In Love, One Broken Heart For Sale och Return To Sender vilka onekligen sålde minst lika bra som ett flertal av de befintliga låtarna på skivan? Just det: ingenstans alls.
I deras ställe så bjuds det på b-sidor som Fame And Fortune och Anything That’s Part Of You.
Och varför då då?
Tja, vid en närmare granskning så upptäcker man den röda tråden, nämligen att den här LPn inte alls är en skiva som täcker in epokens alla guldskivor. Det här är mer eller mindre en samlingsskiva med diverse låtar som aldrig tidigare hade funnits på LP. De som hade sålt guld men som redan hade gått att hitta på LP, som exempelvis Can’t Help Falling In Love, fick alltså stryka på foten. Som samling betrakad så fyller den givetvis en funktion, men att kalla den för Elvis Golden Records volym 3 känns väl inte helt korrekt. Fattas ett par klassiker så gör dom. En adekvat titel hade varit For LP Fans Only Vol. 2.
Nåja, det var ju inte den första gången det hände i serien Elvis Golden Records. Var finns singeln Hard Headed Woman på LP-skivan 50,000,000 Elvis Fans Can’t Be Wrong Elvis Golden Records Volume 2? Just det, den hade ju vid den tidpunkten redan getts ut på LPn King Creole och diskvalificerade därigenom sig själv från att få vara med den första guldskivesamlingen enligt RCAs utgivningspolitik, trots att den nått så högt som plats 2 på USA-listan.

Men strunt samma! Det här är givetvis en helt godkänd samling med låtar från en Elvis som än så länge bitvis har den gnista kvar som han kort tid senare skulle komma att förlora in i ett c-filmsträsk. Topparna finns absolut, men den allmänt höga standarden från de två första Golden Records-samlingarna når denna skiva inte upp till, men det räcker ganska långt ändå.
.
.
SIDA 1
.
.
1) It’s Now Or Never
Ett av Elvis mästerverk, inget att snacka om. Även om åtskilliga de som följt honom sedan mitten på femtiotalet tyckte att detta var ett oförlåtligt svek av The King Of Rock ´n Roll att göra en engelskspråkig version av O Sole Mio, så fick Elvis här onekligen en ny och t.o.m. en än större publik jämfört med tidigare. It’s Now Or Never toppade hitlistor världen över. Etta i USA under fem och överst på listan i England under åtta veckor. Runt 20 millioner sålda exemplar världen över och givetvis en helt odödlig hit.

2) Stuck On You
Stuck On You var Elvis första singel efter lumpen. Inspelad 21:a mars 1960 under samma inspelningstillfälle då Elvis Is Back spelades in…och utgiven innan månaden ens var slut!
Här möter vi en Elvis fylld av en härlig aptit på att återigen stå framför en mikrofon. Stuck On You är onekligen en av de tyngre låtar Elvis spelade in i början på sextiotalet.
Etta på Billboardlistan.
Jodå, nog var Elvis tillbaka allt.

3) Fame And Fortune
En ballad som låter som ett eko från femtiotalet.
För mig en av epokens höjdpunkter. Mycket fint sparsmakat arrangemang och en Elvis med full kontroll över resten som pressar in all trovärdighet i sitt framförande. Riktigt, riktigt bra.
Fame And Fortune var b-sida på Stuck On You och nådde som bäst 17:e plats i USA.

4) I Gotta Know
Den här låten har jag personligen aldrig hyst några varmare känslor för. Känns mest bara fånig. Som komposition så är den dock helt OK. En Elvis modell -56 med ett tidsenligt arrangemang och komp skulle ha kunnat gjort en riktig rökare av det här. Som det nu blev så känns det som att man inte tog det hela på något större allvar.
Baksida på Are You Lonesome Tonight. På USAs Billboardlista tog den sig som bäst upp på plats 20.

5) Surrender
Likom It´s Now Or Never en folkmelodi från Neapel översatt till engelska och transformerad till poplåt. Och…ytterligare ett mästerverk. Frågan är om inte detta ur en rent sångmässig synvinkel är Elvis främsta vokala insats någonsin. Snacket om att Elvis inte rockade efter lumpen kan väl ha ett visst berättigande, men att som en del säga att han var slut efter militärtjänstgöringen är ju helt uppåt väggarna.
Surrender spelades in under samma natt då Elvis även spelade in hela LPn His Hand In Mine och singeln Crying In The Chapel. Fjorton låtar och inte ett enda pålägg i efterhand. Inget annat än makalöst.
Tugga i er det U2, Radiohead och REM, ni som kan hålla på i ett år med en skivinspelning…
Listetta i USA och i ett flertal andra länder.

6) I Feel So Bad
I Feel So Bad är så nära Sun Records som Elvis någonsin kom de första åren efter lumpen, dock utan att riktigt nå det djup som i stort sett allt i den epoken hade. Det är stundtals riktigt röjigt här också, men jag tycker att pianoriffet är både tjatigt och ger en lite trallig prägel till låten.
Lite lustigt är det onekligen att I Feel So Bad är uppföljaren till Surrender. Udda men ett kvitto på det enorma spann i stilar som Elvis täckte under hela sin karriär.
I Feel So Bad spelades in samtidigt som LPn Something For Everybody men kom aldrig med på LPn. Släpptes i stället på singel i maj 1961 ett par veckor innan denna. Lite synd, I Feel So Bad hade tveklöst lyft upp Something For Everybody ett par snäpp om den hade varit med.
En femteplats i USA som bäst.
.
.
SIDA 2
.
.
1) Are You Lonesome Tonight?
Lustigt nog en låt som Elvis själv aldrig gillade. Det var ingen mindre än Överste Tom Parker som insisterade på att Elvis skulle spela in Are You Lonesome Tonight.
Skriven 1926 och inspelad av en rad olika artister så skulle det dröja till 1950 innan den blev en hit. Blue Barron var det som 1950 nådde 19:e plats på USAs Billboard-lista.
Elvis version är en ren cover på Blue Barrons version, men med den distinkta skillnaden att den – självfallet – är väldigt mycket bättre.
Ja just det! Bra…eller kalkon…? Kan man verkligen säga att Are You Lonesome Tonight är en bra låt? Visst, Arne Quicks Rosen är nog helt klart inspirerad av Are You Lonesome Tonight och även Elvis själv tyckte att det här var ett stort pekoral, något som det inte går att missta sig på då han ofta under sina konserter- inte bara på den famösa skrattversionen – gjorde narr av låten genom att ändra på texten.
Ändå, rent objektivt så är det ett ypperligt framförande med stor närvaro och en atmosfär som man snudd på kan ta på.
Låt oss säga så här: Elvis gör ett fantastiskt framförande av en ganska töntig låt.

2) (Marie’s The Name) His Latest Flame
Med sitt Bo Diddley-beat som grund så är det en av skivans svängigare låtar.
(Marie`s The Name) His Latest Flame var delad a-sida tillsammans med Little Sister. Nådde som högst plats fyra på USA-listan, men toppade enlandslistan.
Det här är faktiskt en cover på en Del Shannon-låt inspelad av denne bara någon månad innan Elvis version.

3) Little Sister
Även här försöker man skaka fram något av den ”gamle” Elvis, utan att riktigt nå fram. Onekligen ändå en av de tuffare inspelningarna som Elvis gjorde fram till come-backen 1968, men något fattas.
I fallet I Feel So Bad år det ett monotont riffande piano som irriterar, här är det en trist gitarrfigur som löper låten igenom.
Tog sig änå upp på femteplats i USA.

4) Good Luck Charm
En av skivans tramsigaste låtar, och ett spår som jag aldrig hyst några varmare tankar om själv.
Inspelad i Nashville i oktober 1961 under den session som – för att vara Elvis – inte gav mer än fyra låtar som resultat. De övriga tre var For The Millionth And The Last Time, I Met Her Today och Anything That’s Part Of You. Den sistnämnda kom att hamna som b-sida till Good Luck Charm.
Mina invändningar till trots; Good Luck Charm gick ända högst upp på USA-listan.
Då såg ju allt lovande ut, men faktum är att Elvis under återstoden av sin karriär bara skulle få en listetta till i USA – Suspicious Minds 1969.

5) Anything That’s Part Of You
Återigen en Don Robertson-ballad. Med dennes alster så är det onekligen lite grann som att om man hört en av dom så har man hört alla. Den här sticker inte ut mer än vad hans kompositioner brukar göra. Dvs, det är ganska ljummet och inte speciellt inspirerande.
Anything That’s Part Of You hamnade som b-sida på Good Luck Charm. Som sådan så nådde den föga överraskande inte högre än plats 31 på Billboards hitlista. Det här är ju så långt från hitmaterial som man kan komma.

6) She’s Not You
Bortsett från att Elvis sjunger alldeles utmärkt på She’s Not You så är det inte mycket att hänga i julgranen enligt mig. Återigen en lättviktig ballad som känns tämligen umbärlig. B-temat innehåller en del dramatik och patos, men som helhet så är det inte någon av de större stunderna i Elvis tidiga sextiotal.
Uppföljare till listtopparen Good Luck Charm så nådde ändå She’s Not You inte högre än till plats 5.
.
.
.
I korthet en ganska ojämn skiva som också effektivt speglar att Elvis karriär här tagit en vändning. Direkt efter lumpen så var han uppenbarligen fullmatad av energi och entusiasm, något som dock ganska snabbt av olika orsaker kom att mattas av. Elvis röst i sig är inget annat än fantastisk hela samlingen igenom men vekare låtmaterial, mer lättviktiga arrangemang och en entusisam från Elvis själv som blir gradvis mindre ju längre bort från 1960 man kommer gör att helhetsintrycket på skivan inte blir mer än snäppet över godkänt.

OK, en liten fråga till läsekretsen: It’s Now Or Never och Surrender är baserade på O Sole Mio och Sorriento, båda folksånger från Neapel. Elvis kom att sjunga in ytterligare ett alster från den Napoletanska sångtraditionen. Vilken då?

Slutbetyg: En FYRA!!!

Popularity: 6% [?]

10 Comments »

  1. Lena Wärmé said,

    06.14.12 at 10:23 f m

    Vilken trevlig överraskning med en ny Elvisrecension när jag öppnar datorn med morgonkaffet redo! Ska bli spännande att se om någon kommer på vilken den
    tredje sången är och jag har en känsla av att jag borde kunna svara.
    En parentes: Jag tycker om ”Dans på knivens egg”. Särskilt roligt att ”Balladen om K” finns med, mig veterligt finns det inte så många inspelningar av den.

  2. Micke said,

    06.14.12 at 10:32 f m

    Nej, och det är dessutom en riktigt bra version. 100% live från Gröna Lund 13 juli för två år sen.

  3. gope said,

    06.14.12 at 1:23 e m

    Tänker på La Paloma / No More, men den var ju med redan på Blue Hawaii?

  4. gope said,

    06.14.12 at 1:26 e m

    Så är det väl dags för Fun In Acapulco härnäst om man ska tro på den här uppställningen:
    http://www.sergent.com.au/elvis/menu.html

  5. Micke said,

    06.14.12 at 5:37 e m

    Jo, visst hade den platsat, No More. Men den släpptes – tyvärr – aldrig på singel.

  6. gope said,

    06.15.12 at 12:59 e m

    Jo det inser jag, men jag menade att den kunde vara den tredje italienska melodin som du efterlyser.

  7. Micke said,

    06.15.12 at 5:46 e m

    Ja naturligtvis!!! Va dum jag är! Vad är det man säger på schackspråk? Schadob? Alltså när man ångrar sig?
    Så, ursäkta mitt avsnoppande svar. Men…nej, det är inte rätt svar. Och…det rör sig om en låt från Neapel! Elvis sjunger i den på napoletanska dessutom, som alltså är en dialekt som skiljer sig lika mycket från italienska som svenskan gör sig från exempelvis älvdalsmål.

  8. gope said,

    06.15.12 at 7:02 e m

    OK då är det väl Santa Lucia på Elvis for Everyone, eller?

  9. Micke said,

    06.15.12 at 9:26 e m

    Kyllä! Domaren säger att svaret är rätt!

  10. Patrik Kolar said,

    06.24.12 at 1:54 e m

    Jag har en bootleg där Elvis faktiskt sjunger O Sole Mio på italienska live.
    (Fast där är ju såklart lite Chico Marx-italienska över det.)
    Det är alltså under O Sole Mio/It’s Now Or Never-”duetten” mellan honom och Sherril Nielsen som Elvis själv tar över rodret på originalspråket.

RSS feed for comments on this post · TrackBack URL

Kommentera

Fyll i rätt svar *