Comments on: Om hur det kan gå när man minst anar det…

By: Micke

Micke — Wed, 01 Oct 2008 19:03:18 +0000

Lustigt Åke hur våra vägar ständigt korsas! Nu hamnade vi till och med i samma band…bara det att du la av i våras innan jag kom med…
Hur som helst så är det nog bäst att när man väl en gång har gjort bort sig - mycket eller lite grann - att lägga upp korten på bordet:
“Jag är en åsna.”
Alltså, bara för att säga det först innan nån annan berättar det för en…det tar ju förhoppningsvis udden av det hela…

By: Åke Eriksson

Åke Eriksson — Wed, 01 Oct 2008 09:12:29 +0000

Ha Ha en mycket lustig beskrivning av denna incident på Sjöhästen. ja det gäller att ha ordning på plattorna Micke !

/ Åke

By: Stjofön Presley

Stjofön Presley — Sat, 26 Apr 2008 16:00:26 +0000

Håller med dig om att Jag vet är en snygg snyftare… med Gunnar Wiklund, BD:s stolthet på nästan Shanesnivå. Minns jag rätt var den på samma platta som Nu tändas åter ??? i vår lilla stad. Bör ha varit omkring 1959, om minnet inte sviker mig. Hade just fått mina första jeans, svarta med gula dragkedjor på bakfickorna, och insett att det var Little Richard, inte Elvis, som var grejen. Verkligheten skulle komma att visa att min teori höll streck.
Hep Stars? Var kommer de in i bilden? Bara för att man spelar blöjraggarmusik är man inte per automatik rockmusiker.

By: Peter Johansson

Peter Johansson — Sat, 26 Apr 2008 11:29:22 +0000

Underbar historia! Tyvärr missade jag Egba när de var i Karlstad för några veckor sen. Fast å andra sida hade jag ju säkert gjort en “micke” då, jag med…

Minns en gång när jag satt och drack whiskey med Wee Willie Harris på ett hotellrum och på min medtagna grammofon spelade jag “Jag Vet” med Hep Stars och försökte få Mr. Harris att fatta vilken jävla bra rockgrupp Hep Stars var. Om jag åtminstone hade försökt med “Farmer John”…
Peter

By: Anders Lundquist

Anders Lundquist — Fri, 25 Apr 2008 23:15:16 +0000

Kände igen mig i allt! Been there, done that. Har även läst en del tidigare recensioner och uppskattar din kombination av kunskap och ärlighet, en mix som inte längre är så vanlig i vårt lands publikationer, där flockbeteendet blir allt tydligare…
Kom ihåg: man tar till sig av sina misstag. Därför känner man igen dem när man begår dem igen. /AL

By: AW i Skottland

AW i Skottland — Thu, 24 Apr 2008 21:10:46 +0000

Det var helt fantastisk läsning. Som sagt, vi har alla varit med om sådana situationer. Själv får jag ibland fortfarande ibland svettningar när jag tänker på ett misslyckat sammaträffande med en fotbollsidol på Arosvallen i Västerås 1976. Men det är inte många som kan skriva om dem på det sättet.

För övrigt har jag och min skotska flickvän under ett par år diggat CDn med Blond. Dessutom är CDn med Doris, som innehåller alla spåren från “Did you give…” plus en del annat, en stor favorit för oss båda. Ser mycket fram emot att läsa dina tankar kring den. Och Åke Eriksson, han spelar väl på de spåren från Wasa Express’ första LP som vi ofta lyssnar på. Adventure (hade ett tag en status som lite påminde om Smoke on the Water — alla trodde de kunde spela den men de flesta hade fel…) och January Man, båda helt suveräna.

But the boat won’t sink!

Hälsningar AW

By: Micke

Micke — Thu, 24 Apr 2008 21:02:22 +0000

Oj då! Vad har jag ställt till med nu då?
Bussen?
Tja…det här var ju för en hel del år sen…Jag uppvaktade helt enkelt en tjej på ett lite retsamt sätt så att hon till slut, efter kanske 20 minuter - till min stora munterhet - blev riktigt arg. När hon klev av bussen med sin väninna ett par hållplatser före Göteborgs centrum så bad hon mig fara och flyga. Det roliga var att mina reskompisar inte fattade ett smack av vad som hände och trodde att hon bara blev förbannad över att dom inte flyttade på sig tillräckligt snabbt när tjejerna skulle gå av. Det drogs upp då och då i vårt gäng under den kommande tiden som ett mått på hur otrevliga en del människor kan vara.
Ett par år senare så berättade jag sanningen för mina kompisar. Joodå…det bor en retsticka i oss alla, och han tittade fram i mig just då. Va? Om jag uppfattade tjejen som söt? Jag minns inte men jag utgår nog från det…
Minns nu bara, gott folk, att jag var i tjugoårsåldern när det här hände…

By: Stjofön Presley

Stjofön Presley — Thu, 24 Apr 2008 19:33:30 +0000

Bussen? Vad hände på den? Nu är man nyfiken!

By: Micke

Micke — Thu, 24 Apr 2008 18:27:51 +0000

Det där med Hälsö hade jag glömt bort…Mitt starkaste minne därifrån är när vi väl på sommarkvällen kom fram till Hälsö och från en höjd såg ner på havet med ett par öar dränkta i blod från den nergående solen. Då sa jag spontant, efter en hel dags resande: “Den här synen är värd hela resan…
Mitt näst starkaste minne är händelsen med tjejen på bussen tillbaka in till Göteborg ett par dar senare…men det är väl inget att älta i dag, för det är väl preskiberat vid det här laget?

By: PerOla

PerOla — Thu, 24 Apr 2008 17:24:40 +0000

Ödmjukhet, denna svåra konst…roligt att du är igång med bloggen igen Micke! Och faktiskt lite trösterikt att även du tar miste på någon detalj ibland. För att anknyta till Göteborgstemat så kan jag påminna dej om när min tvärsäkerhet fick oss att kliva av bussen på Hälsö en halvmil för tidigt. Då fick jag en grundlig (och antagligen välbehövlig) lektion i att inte påstå saker jag inte har täckning för.

By: sir doug

sir doug — Thu, 24 Apr 2008 16:56:45 +0000

ja du…varför är det så svårt att säga något vettigt till idolerna när man väl träffar dem?…jag hade ett möte med en favorit gitarrist för några år sen och jag lyckades måla in mig i ett hörn av osäkra åsikter medan gitarristen blev mer och mer tyst, det slutade med att han frågade vad jag tyckte om hans senaste skiva som jag inte hade hört, det hindrade inte mig i att vääääldigt osammanhängade och vaga fraser säga vad jag ansåg om den…tror att han genomskådade mig…jag avslöjar inte vem det var, men händelsen påverkade mig så mycket att jag inte kan lyssna på honom längre, hoppas det inte händer dig…kul att du är tillbaka…

By: Stjofön Presley

Stjofön Presley — Thu, 24 Apr 2008 10:53:55 +0000

Heja! Härligt att bloggen rullar igen. Lagerberg… ja, ja… En begåvad basist utöver det vanliga redan på den tid när det begav sig. Hur fasen lät Egba, nu då? Eriksson är ju jäkligt bra, men han kan svamla till det också. Så hur var helhetsintrycket?

By: Olle

Olle — Thu, 24 Apr 2008 09:16:04 +0000

Hej Micke!
Kul att höra från dig igen. Du beskriver det “misslyckade” mötet med Göran på ett mycket träffande sätt. Visst har vi alla känt det så ibland. Möten med tjejer man suktat efter och när man väl får chansen har man antingen druckit för mycket eller fått gelé i knäna.
Ser fram emor recensionen av Doris imorgon.

By: Lena Wärmé

Lena Wärmé — Thu, 24 Apr 2008 06:52:42 +0000

Micke!
Varmt välkommen tillbaka! Jag har saknat din blogg varje dag. Och tack för din underbart roliga beskrivning av mötet med Göran Lagerberg. Jag gillade också utläggningen efteråt om att “lämna sitt fort”. Mycket träffande och humoristiskt.