Comments on: Svenska LP-skivor #54 Tages - Tages 1965

By: Roland

Roland — Mon, 21 Mar 2011 16:15:03 +0000

Så här ser jag på saken: Utan Sleep little girl, så hade Tages aldrig slagit igenom. Den låg helt rätt i tiden, lite 50-tal över det hela, tremolo och lite viberato.
The one for you var enormt underskattad och enligt mig en av de bästa, likväl I should be glad.
En annan låt som jag tycker har hamnat i skymundan är Tommys komposition Forget him. Den är nästan helt klart bättre än Sleep little girl.
Att Sleep little girl spelas så ofta är nog för att folket känner till den och att den inte kräver speciellt mycket.

By: Stjofön Presley

Stjofön Presley — Mon, 05 Jan 2009 10:23:54 +0000

Hmmm… Ser att Lennart Wrigholm nämner lillbrorsan i sin text… Reg… Det gick bra för honom sedan han skrivit Love is all around. Kul för en kuf, som äldre brorsan Elvis brukade säga… Vi hade ju tänkt fixa till en stråkkvartett, men upptäckte efter några veckor att vi räknat Elvis två gånger. Därmed föll hela projektet! Synd. Vi ville så gärna spela Sleep little girl på tre basfioler och ett klädstreck. Nåja, nu är Elvis borta…
Reg pratar mest om att vi borde sparka igång en blåstrio. Huvudräkning har aldrig varit hans starka sida…

By: Peter Johansson

Peter Johansson — Sun, 06 Apr 2008 10:13:20 +0000

Precis som många debutalbum blandas riktigt bra låtar med rena bottennapp. Men “The one for you” är KANON! En av decenniets bästa svenska tycker jag. Kunde slagit var som helst i världen. Sen tycker jag att “Sleep little girl” kunde varit mycket bättre med en annan mix på sången. En fin låt annars…

Göran är geniet med en underbar röst men Tages utan Tommy hade varit som The Turtles utan Mark Volman (Flo).
Peter

By: Lennart Wrigholm

Lennart Wrigholm — Fri, 04 Apr 2008 17:19:14 +0000

Tja, förmodligen hamnade Blom i bakvattnet efter Lagerberg efter att en engelsk producent förklarat att han definitivt ville ha den sistnämde som solosångare på de alster han skulle fixa till.
Men sedan måste man också, i sanningens namn, säga att Tommy säkert inte var världens bäste sångare. Fast det är, å andra sidan sett, inte heller Mick Jagger eller Reg Presley. Men så länge de håller sej inom sitt register så är de helt oslagbara.
När det gäller Tommy Blom så var hans scenkarisma oslagbar. Höromdagen tittade jag igenom de inspelningar som överlevt från TV-programmet Popsan. Producerat i Göteborg och inspelat på Långedrags Värdshus med Tages som huvudnamn.
Självklart körde man So Many Girls. Tommy körde sitt ormtjusarnummer med mikrofonsladden så den kvinnliga delen av publiken bara dreglade.
På slutet av låten, under den helt instrumentella sekvensen, går Tommy ut i publiken. Sätter sej vid ett bord, tänder en cigarrett och blåser nonchalant ut röken mot kameran. De tjejer som också satt vid bordet höll förmodligen på att dö.

Men visst! Tages hade talang i överflöd i sina led. Men Tommy såg säkert också åt vilket håll vinden blåste och hade vett att kliva av i tid.
De kommersiella framgångarna för Tages efter hans avsked var ju lätträknade.

By: Micke

Micke — Thu, 03 Apr 2008 18:28:40 +0000

Lennart! Du läste väl att jag skrev att Sleep Little Girl är bättre än sitt rykte?
Lite cred vill jag dessutom nog ha för att jag tagit Tommy i försvar hela tiden. Vad anser du själv vara orsaken till att Tommy så snabbt försvann från sin centrala position som gruppens leadsångare till att istället bli en maracasspelare.
Hur mycket jag än älskar Tages och ALLA dess medlemmar - med andra ord, jag vill inte sätta någon före någon annan - så känns det ändå som om att Tommy inte var riktigt utnyttjad på maximalt sätt i gruppen. Han hade en begränsad röst men använd på rätt sätt som i In My Dreams så var han helt perfekt i sin roll. Men…han kanske blev ett offer för det som jag tidigare beskrivit: det fanns talang i Tages i överflöd!

By: Lennart Wrigholm

Lennart Wrigholm — Thu, 03 Apr 2008 16:33:33 +0000

Man kan kasta hur mycket skit man orkar på singelversionen av Sleep little girl. MEN! Det är den som har den magiska basslingan i introduktionen. Det som gjorde halva låten.
Jag kommer mycket väl ihåg när låten gick upp på Tio i topp. Det var just basslingan som alla nynnade på.
Göran Lagerberg rules! Redan på den tiden………

Dessutom ska man inte heller förglömma att just Sleep little girl var den av Tages alla singelplattor som sålde mest.

By: Göran Brandels

Göran Brandels — Thu, 03 Apr 2008 10:26:09 +0000

Versionen av Sleep Little Girl är den tredje och sista de spelade in.
Den första gjordes i brottarlokalen i Nylöse UG i Göteborg oktober 1964
med ostämda instrument och mycket spelglädje. Den andra versionen
bandades i Metronomes studio i mellandagarna 1964 tillsammans med
I Should Be Glad. Då hade texten förbättras och inspelning blev mer
proffsig. Dessa versioner släpptes på singel med många nypressningar.
Den tredje versionen till LP:n gjordes i oktober 1965 i EMIs studios i
Stockholm. Då jobbade de hårdare för att få det bättre. Man ändrade tempo
och la på mer kör. De gjorde många tagningar men ju mer de traglade med
låten ju sämre blev det. Så till slut tog de en tidig tagning som de tyckte lät
bäst. Detta har Freddie Skantze berättat för mig för några år sedan.

By: Micke

Micke — Thu, 03 Apr 2008 09:39:08 +0000

Jo det är ju så att allt som sker i musikvärlden inte följer ett logiskt mönster. Det är lätt att tro att allt som en artist eller grupp har gett ut är precis exakt det som den ville ge ut och just så som alla ville att det skulle låta. Självklart inte. Tages spelade in tio låtar på två dar till sin första LP, inte undra på att det blev som det blev på sina håll. När det nu uppenbarligen inte blir jättebra så kan man ju i stället ifrågasätta varför man ger ut det i stället för att göra ett nytt försök en vecka senare efter att ha lyssnat igenom det första försöket ordentligt. Och det är väl där som det ofta kommer pengar in i bilden. Ut med allt så fort som möjligt så länge som artisten/gruppen är het.

By: Göran Brandels

Göran Brandels — Thu, 03 Apr 2008 07:26:49 +0000

Jag håller med Micke: The One For You är en riktig kanonlåt.
Med den tog Tages ett stort steg uppåt kvalitetsmässigt.
Men varför tog de ett stort steg tillbaks och gav ut Bloodhound?
Visst spelar de okej men det är ju ett riktigt bottennapp.
Jag frågade Danne (Larsson) Bexér för några år sedan varför
det blev så. Svar: Direktören på bolaget behövde väl byta bil.

By: Micke

Micke — Wed, 02 Apr 2008 16:48:23 +0000

Tack RonnyBGoode! Det är kul att höra att det får positiva effekter det som jag skriver. Mycket trevligt att veta!

By: RonnyBGoode

RonnyBGoode — Wed, 02 Apr 2008 11:00:33 +0000

Det är bara att konstatera att just “Sleep little girl” gjorde att jag mer eller mindre glömde bort Tages under ganska många år och associerade dem med denna enda låt. Vilket är synd då de följande skivorna med gruppen bjuder på många pärlor. Det behövs recensioner av detta slag för att öppna ens ögon.

By: Micke

Micke — Wed, 02 Apr 2008 09:48:13 +0000

Jo, onekligen märkligt att Tommy mer eller mindre peakar som sängare på den här plattan och att Göran inte alls imponerar.
Jo, jag har skrivit det tidgare: Göteborg var sveriges pophuvudstad på den tiden!
Singlarna kommer en efter en…

By: Olle

Olle — Wed, 02 Apr 2008 08:29:18 +0000

Jaha, det här var en skiva man köpte på postorder(!). Det måste alltså varit innan Doris började på Skandinaviska Grammofonhörnan. Annars kan man bara hålla med Mickes omdöme. En ojämn platta som inte ens undertecknad som 12-åring var imponerad över. Men “I got my mojo working” är grym. Tommys röst har nog aldrig kommit bättre till sin rätt än här. Enligt rykte skrev Danne “The one for you” på trekvart inspirerad efter en Londonresa. Inspirerad i största allmänhet eller av något speciellt vet jag inte. Göran och Lennart kan säkert det här.
Så var då alla Tages LP-skivor recenserade. Vad har man då att se fram emot? Massor, som t ex Jackpots skivor?. Och kanske en och annan Tagesssingel som aldrig hamnade på någon 33-varvare? Jackpots och Tages? Verkar jag alldeles bedrövligt lokalpatriotisk? Det är inte meningen i så fall. Men Göteborg var nog pop-huvudstaden under mitten av 60-talet och kallades lite skämtsamt Liverborg.