Comments on: Svenska LP-skivor #52 Pugh Rogefeldt - (Ja, dä ä dä!) 1969

By: Johnny

Johnny — Wed, 27 Jan 2010 12:00:01 +0000

Jag letar som en besatt efter denna skiva på vinyl, det blir allt svårare att hitta i ett alltmer tynande utbud, visst finns det drivor av beg.LP, men pärlorna lyser mer och mer med sin frånvaro, har dock lyssnat en del på cd-albumet, och håller med dig i din eminenta rescension. Kanske är det bland de hitills bästa skivor som gjorts på svenska språket, kanske tom bland de bättre ifrån LP-historien

Tack för en läsvärd blogg

By: Spiring

Spiring — Tue, 29 Sep 2009 07:32:55 +0000

Kanonplatta, och mycket bra recension (liksom de flesta i denna recensioner i denna blogg). Ett par kommentarer:

Det som låter som cello tror jag är Pugh som spelar gitarr med stråke.

Texten på “Andersson” har jag alltid tolkat som en grej i stil med Cornelis tranvestitäventyr… “Du tände lyset och se, vi två kan aldrig bli tre” - “Så tager man ett skamgrepp som man tror att man har rätt till, och får nånting i handen som man inte vill ha”.

By: Micke

Micke — Thu, 03 Apr 2008 22:50:51 +0000

Tja, lärare…kanske det, kanske inte.
Onekligen så är det just det där momentet med betygssättning som är svårast. Övriga bedömningar kan man lämna lite svävande med ett par reservutgångar typ: “Men stundtals så är det en riktigt hyfsad platta om än med sina skönhetsfläckar.” Ett slutbetyg blir ju definitivt. Och det är ju stört omöjligt att jämföra Hounds med Ulf Lundell eller Marie Fredriksson med Hep Stars (fast Per Gessle skulle nog gillat den frågeställningen!) osv. Men det är samtidigt lite framprovocerande, jag kan inte längre gömma mig bakom svepande, generella formuleringar. Här konkretsiseras det hela klart och tydligt: gillar jag plattan eller inte?
Jag försöker hela tiden att gå på nån slags magkänsla, utan att blanda i för mycket av gamla värderingar. Det var det som fick Hounds andra att få ett lågt betyg trots ett sjuhelsikes ambitiöst jobb av hela gänget. Det kändes lite för präktigt helt plötsligt. Präktigt och överambitiöst. Svårbedömt, för på sätt och visst var det ju samtidigt - som jag skrev - taget låt för låt här och var väldigt bra, men magkänslan sa mig att det som helhet egentligen inte var så värst lyckat. Utan betygsättningen hade jag kunnat komma undan betydligt mer smärtfritt. Nu gjorde jag säkert en och annan ledsen, men jag hade klart och konkret visat vad jag till syverne och sist tyckte!

Jodå, Anders F. kommer så småningom…
Vi ses inom kort.
Hej och tack för berömmet!

By: ANDERS

ANDERS — Thu, 03 Apr 2008 21:34:13 +0000

Tjena Micke!
Jag är ju inte den typen som sitter och läser vad folk sitter och bloggar om,faktum är att jag aldrg läst någon annan än din.Jag måste erkänna att det inte heller blir särskilt ofta men när det händerså läser jag “ifatt” det jag missat (se det som ett betyg som inte är kattskit direkt).
På tal om betyg (kan man säga så när man skriver?Ord som skrivs är väl ljudlösa,eller?) som har en ganska framträdande roll på bloggen sä släs jag av tanken att du någon gång i livet har burit på en tanke att bli lärare.Är det så eller är betygen bara en förutsättnng för att kunna skapa en lista?
Vad jad ville säga var att det bästa med alltihopa är att det handlar om den svenska musiken som aldrig nått den status den förtjänar delvis för att texten och själva ordens fraseringar får en så stor betydelse för helhetsintrycket. Du ska ha all heder över din mission.
Jag vet ju att vi gillar samma sorts musik även om mitt gillande inte präglas av ett lika musiktekniskt kunnande som ditt.Jag gillar helt enkelt när det framkallar en känsla som på något sätt träffar en punkt i själen.Oj!Oj!Oj!
Det där begrep jag inte riktigt själv men jag tror att åtminstone en liten känsla av igenfinnande dyker upp hos dig när du läser det här.
För att återgå till den första meningen i ovanstående stycke så måste jag säga att jag blev förvånad över din recension av Törst:Det är väldigt sällan man hör att någon överhuvudtaget nämner den utan ett spår av likgiltighet i rösten.Själv så spelade jag sönder skivan när den kom ut lika förvånad varje gång över att den inte var särskilt bra men ändå var den så bra.Den var lika dubbelbottnad som texterna på något vis.
Avslutningsvis ska det bli spännande att se vilken/vilka av Anders F.
du tar upp(för det lär väl hända misstänker jag).
Vi ses!
P.S Glöm inte bort att ta några dagars sammanhängande ledighet någon gång.Koppla av-inte bort!

By: Olle

Olle — Mon, 31 Mar 2008 11:25:07 +0000

Tobbe; att Pughs första skiva är unik kan väl närmast förklaras av att det var den första popskivan som kom ut med sång på svenska.

By: Lena Wärmé

Lena Wärmé — Mon, 31 Mar 2008 10:12:39 +0000

Stort TACK - tittar förbi den vanliga tiden om några dagar!

By: Micke

Micke — Mon, 31 Mar 2008 09:58:19 +0000

Lena, saken ska ordnas omgående!

By: Lena Wärmé

Lena Wärmé — Mon, 31 Mar 2008 09:45:46 +0000

Hej Micke! Vilken härligt entusiastisk och vederhäftig recension av Pugh!
Jag köpte skivan när den kom ut och har spelat den hur många ggr som
helst och som du skriver, man hör alltid något nytt och inspirerande.
Min skivspelare är konstig så är det så att den finns på cd vill jag gärna
härmed beställa den om det går bra.

By: Micke

Micke — Mon, 31 Mar 2008 07:57:08 +0000

Hej Mia!
Kommer du ihåg nyårsafton 2005/06 då jag försökte pumpa dig och övriga sällskapet på vad man kallar det här årtiondet för?
Ingen hade då ett bra svar att komma med, de verkar fortfarande fundera på saken. Det gör jag själv också!

By: Micke

Micke — Mon, 31 Mar 2008 07:54:27 +0000

Tack Erik för dels din kommentar, dels ditt påpekande om fel bild…
Jo, bilden blir ofta sista pusselbitan i arbetet, i det här fallet runt två halv tre på lördagskvällen. Fel uppstår lätt vid den tidpunkten. På morgonen brukar jag korra det jag skrivit dan innan, men vem tänker på att korra en bild?
Tack än en gång, allt är nu i sin ordning!

By: Erik

Erik — Mon, 31 Mar 2008 07:28:17 +0000

Halloj,
Kul att se resultatet av vårt lilla samtal i lördags kring Pugh, Påvel å kupletter. Vilket även ledde till att jag äntligen tog mig tid att checka din sajt. Har surfat runt lite och kan bara konstatera att jag gillar vad jag hittills sett. Jag får genast känslan av ett frändskap med Julian Copes sajt http://www.headheritage.com. Antar att du (och en del av er andra kanske…) känner till den, men om inte: Den är oxå värd att kollas och läsas. Hur som helst: Håller med om vartenda ord i Pughrecensionen. Lustigt dock att den illustreras av en bild på den andra LP:n. Som för övrigt är bra den med…
Lev väl

By: Mia

Mia — Sun, 30 Mar 2008 04:26:02 +0000

Bra skrivet Micke!

Måste säga att jag är imponerad av fakutmet att trots Pugh har skrivit många bra låtar sen dess, så håller många av dessa låtar än idag. Under de fyra år jag jobbade med Pugh under 2000-talet (eller vad man nu kallar detta årtionde..) så spelades Här kommer natten, Surabaya Johhny och Små lätta moln under stort jubel varje gig.

By: Tobbe

Tobbe — Sun, 30 Mar 2008 04:21:20 +0000

Härlig avslutning på natten att läsa detta.
Att Pughs första album är unikt vet de flesta.
Men hur och varför kan vara svårt att förklara.
Jag tycker du, Micke, har lyckats lysande.
Ja så ä dä !

PS. Pugh som sångare. Javisst. Jag har alltid tänkt på
också som TYDLIG sångare. Man hör vad Pugh
sjunger.
Att spela in tillsammans (och inte mixa för mycket) är en gammal god metod. Jag tror samma gubbar gjorde så nu då man spelade in det senaste albumet som kom i veckan. Det gjordes på en vecka.