1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (4 votes, average: 4,25 out of 5)
Loading ... Loading ...

03.23.08

Svenska LP-skivor #48 The Violents – Strings Of Hits

Posted in Min blogg at 7:19 e m

JERRY WILLIAMS BLIVANDE KOMPGRUPP MED SIN – NÄSTAN – HELINSTRUMENTALA DEBUT!!!

violents-string.jpg

The Violents var ett band som till skillnad mot sina samtida konkurrenter Spotnicks inledningsvis satsade uteslutande på det instrumentala. En minst sagt tuff uppgift när det gällde att fylla ut en danskväll på ett par timmar. Något som kom att avsevärt förenkla uppgiften var att man längst fram i ledet hade ett riktigt trumfkort: Hasse Rosén, en lysande solo-gitarrist med ton, teknik och rytmik som få.
Visst, denne hade under sin lärotid lyssnat på inte bara Ventures och Shadows utan även på Bosse Winberg från just Spotnicks, men Violents hade ändå redan från början ett eget sound och sitt eget sätt att tackla låtarna på. Till skillnad från övriga instrumentalband under den epoken så satsade man dessutom mycket på eget material. Detta hjälpte onekligen till för att skapa ett eget lättidentifierbart sound.

Kanske inte så mycket att säga om enskilda låtar på den här skivan, jag nöjer mig med en kortare summering på de flesta spåren.

SIDA 1

1) Violent’s Theme
Skivan börjar med en distinkt 12-takts-rockare.

2) Anaconda
Det är snitsigt spelat av grabbarna på väldigt snygg melodi. Man kan säga att låten r-i-n-g-l-a-r sig fram…likt en orm…

3) Riding Guitars
En enkel men effektiv melodi. Låter en hel del som Spotnicks, men sämre förebilder kan man ju ha. B-sida på singeln Kors På Idas Grav.

4) Boa Constrictor
Om nu nån misstänker att den här låten skulle ha nån släktskap med låt nummer 2 – Anaconda – så kan jag mededela att det har den. De är som varandras kusiner. Boa Constrictor är b-sida på singeln Bandido.

5) Andalucia
Dramatiskt, som titeln kanske kan peka på, med ett tonval inspirerat av flamenco och zigenarmusik.

6) Bandido
Lite grann samma harmonival som i låten innan, skillnaden är att det är mera drag här. Släpptes som singel, men hamnade precis utanför Tio-I-Topp-listan. En elfte placering räckte inte…

7) Alpens Ros
Violents ända svenska hit under en fem år lång karriär. Men, har någon någonsin trott på rättvisa i musikens värld? Till råga på allt så blev det inte mer än en vecka på den så hett åtrådda och väldigt viktiga listan. Singeln kom ändå att sälja smått otroliga 80 000 ex.!!!

alpens-ros.jpg

SIDA 2

1) Liebestwist
Kanonlåt!
Ursrungligen kallad Liebestraum och komponerad av Frans Liszt runt 1848, vad än det må stå på skivetiketten, men här omarrad och omtitulerad till Liebestwist! Därav den försmädliga bojkotten från Sveriges Radio, då det den tiden – 1962 – inte gick för sig att ”skända” klassisk musik genom att göra pop-versioner av dem…Synd för grabbarna i The Violents, för det här skulle annars ha varit en given hit, nånting som bandet så väl hade behövt följa upp framgången med Alpens Ros med. Konkurrenterna från andra sidan Sverige, Spotnicks, rönte samma öde med sina versioner av Amapola och Habaneran från Carmen. Bojkott även där…
För övrigt så är det den här låten som gör att LPn enligt min ingress inte är helt instrumental. För det är den ju inte! Det är nämligen någon som dels introducerar låten i början för att sen hojta och tjoa i bakgrunden rakt igenom hela spåret. Enligt en del uppgifter så ska denne någon vara ingen annan än Jerry Williams!!!
Ytterligare en fotnot: Elvis Presley kom att göra den här låten ett par år senare till filmen Viva Las Vegas, men då under namnet Today, Tomorrow and Forever. Nej…Frans Liszt stod inte nämnd som kompositör då heller!

2) Ghia
En enkel men effektfull melodi framförd på ett lysande sätt av grabbarna i gruppen.

3) Moonlight Walk
En långsam, lite vemodig men vacker melodi. Andas lite Shadows.

4) El Cumbanchero
Legendarisk komposition av den likaledes legendariske kompositören Rafael Hernandez från Puerto Rico. Urläcker version från Violents.

5) Kors På Idas Grav
Ett gammalt skillingtryck, här i en betydligt rockigare version än vi är vana vid.

6) Monkey Serenade
Glatt, snabbt och yvigt. Kanon om jag ska använda andra ord.

7) When Johnny L. Comes Marching Home
En välkänd traditionell. Kanske inte det mest spännande på skivan, vilket inte betyder att det inte är någonting annat än helt OK.

Summa summarum en i allra högsta grad proffsigt och välspelad skiva utan att för den skull vara det minsta slätstruken eller inställsam. Självklart så är den i dag, framför allt genom sin frånvaro av sång, en LP främst för gitarr-afacionados, men sådana finns det ju både här och där. Och i så fall så är den här skivan ett alldeles utmärkt val av en halvtimmes lyssning. Plattan innehåller ett par riktiga rökare och faktiskt inte ett enda tveksamt spår. Slutomdömet blir följdaktligen också högt. Helt enkelt en riktigt bra skiva!
Det som sticker ut mest på plattan är givetvis Hasse Roséns förbålt skickliga gitarrspel. Ackuratess, precision och finess rakt igenom. Många gitarrister av idag skulle få stora problem med att kopiera det en tonårig och oerfaren Hasse leker sig igenom.
Jag har inte haft bergkoll på vad Hasse sysslat med under åren som gått, men har förstått att han i viss mån har fortsatt med gitarrspel om än i mindre skala.
Imponerar gör även kompmusikerna, möjligtvis med basist Lennart Carlsmyr i spetsen. Väldigt driv och tryck i basen hela skivan igenom.

Under alla händelser så hade jag unnat Violents mer av den succé som de så retligt bara fick smaka på med den allra första singeln, Alpens Ros. Bandet var inget annat än lysande.
Framgångar och uppmärksamhet fick man ändå parallellt som kompmusiker till Jerry Williams. Med Jerry så fick man ju snabbt tre nya placeringar på den livsviktiga Tio-I-Topp-listan.
Det samarbetet varade dock inte längre än till -65. Efter ett par medlemsbyten då Shanes Staffan Berggren och Lee Kings Johnny Lundin hoppade in, så upplöstes Violents 1966. Tyvärr. Som redan sagt, gruppen var värd ett bättre öde.

Slutbetyg: En FYRA av fem möjliga!!!

Popularity: 55% [?]

7 Comments »

  1. Lennart Wrigholm said,

    03.26.08 at 7:10 e m

    Jovisst är det Jerry som gastar i bakgrunden på Liebestwist. Första gången han var i studion tillsammans med Violents förresten.
    Visst är albumet bra. Men som så många andra instrumentala album så blir det lite hjärntvätt efter ett tag.

  2. Swenne Wiberg said,

    01.01.10 at 4:58 e m

    Jag måste tycka om denna platta också. Kanonplatta i min smak.
    Man har ju lyssnat sporadiskt på plattan i vinyl,men nu när den är på cd.
    Och kan lyssnas i bilen, på bra volym också. Så är det många härliga
    låtar. Bandido kan ju påminnas om ”Savage” låten med The Shadows?
    Men The Violents gör en fräck variant här.
    Sant är ju också att Twangmusiken lever, Än………….

  3. Åke Eriksson said,

    01.04.10 at 11:48 f m

    Man kan tillägga att under den där sista desperata tiden med Berggren var även Johnny Lundin med i violents. Bekant från Jerry W, Leekings, Hi-balls o dyl.

  4. Reine Haak said,

    08.01.10 at 11:53 f m

    Hej var går det köpa violents cd skivor

  5. Erik Svensk said,

    01.25.11 at 4:32 e m

    Kid Sundquist var också med i Violents under de sista åren. F ö tycker jag att Reeperbahn-plattan var häftig. Och lyssna på deras version av Mess of Blues och jmf med John Hiatts inspelning på Doc Pomus-plattan, som kom 30 år senare.

  6. PeteTheBeat said,

    01.26.11 at 4:13 e m

    Angående Hasse Roséns fortsatta äventyr efter The Violents så spelade han b la i Stefan Borschs dansband på 90-talet. På senare tid så har han b la setts i bandet som kompar på ”allsång på skansen”.

  7. Erik Svensk said,

    01.27.11 at 1:38 e m

    Det är flera år sedan Hasse Rosén satt med i Allsångsbandet. Nå´n som vet om han lirar/-t i några större sammanhang på senare år; om han finns i publika sammanhang, helt enkelt.

RSS feed for comments on this post · TrackBack URL

Kommentera

Fyll i rätt svar *