Comments on: Svenska LP-skivor #39 Tages - 2 1966

By: Micke

Micke — Thu, 27 Mar 2008 19:30:16 +0000

I största allmännhet:
Jag lyssnade på Kinks version av Dancin’ In The Street idag.
Det är ungefär en ocean i kvalitet mellan Tages och Kinks där, och då menar jag INTE att Kinks skulle varit bättre. Tvärton, Tages utklassar Kinks!

By: Göran Brandels

Göran Brandels — Mon, 17 Mar 2008 12:48:41 +0000

Hej Olle!
Jodå, jag har de fyra programmen där Tages är med. De gjorde 10 stycken i den serien och producerades faktiskt i Göteborg. Där finns även Caretakers, MAK-les Souers, Apaches, Parhaps och några till. De är inte visade sedan hösten 1966 med ett undantag av en Tages-låt som visades på 80-talet.

By: Olle

Olle — Fri, 14 Mar 2008 17:58:59 +0000

Göran!
Har du det här programmet inspelat???
Hälsningar
Olle

By: Göran Brandels

Göran Brandels — Wed, 12 Mar 2008 11:39:46 +0000

Hejsan!

Tack för kul läsning om Tages skivproduktion. Jag ser fram emot mera. Det kan inte bli för mycket. Mina favoriter på LP:n “2″ är I Still Remember, Jealous Girl och Those Rumours. Konstigt att inte någon av dem valdes för utgivning på singel. Har ni sett TV-programmen Popsan från hösten 1966. Där kör de
I Still…, Those…, In My Dreams, Crazy…, Go och Dancing… Det är playback visserligen men det är så kul ändå att se dem in action.

By: Olle

Olle — Tue, 11 Mar 2008 11:18:42 +0000

Man vill ju gärna tro Danne när det gäller “Crazy…” men enligt diskografin på Swingin’ Blue Jeans hemsida släppte de sin version på singel i oktober -65. Tages’ spelade in sin ett knappt år senare.
Freddies trumslagande på “Don’t turn your back” ger gåshud, liksom körandet “hmmm, hmmm, hmmm…”

By: Stjofön Presley

Stjofön Presley — Sun, 09 Mar 2008 17:20:05 +0000

Lyssnar på Skantzes komp på Don’t turn your back. Rena rama AC/DC i vissa passager. Blytung och ändå fjäderlätt. Kolla hur han lyfter och sluter highhatlocket för att få till styvnad eller luft. Urläckert. Som sagt: Kolla in exempelvis liret på stickpartiet och hur han därifrån tar sig vidare in i versen på nytt. AC/DC som sagt!

By: Lennart Wrigholm

Lennart Wrigholm — Sat, 08 Mar 2008 06:06:11 +0000

Förresten, när det gäller Tages tre trummisar. Jag brukar ju alltid sjunga Tommy Tausis lov, med all rätt, men faktum är att gruppen hade tre fantastiskt bra trumslagare.
Freddie Skantze lade ett perfekt backbeat till gruppens tidiga, lite trevande, kompositioner. Men var också en djäkel på att ösa på när låtmaterialet behövde det. Allt utan att röra till det i ljudbilden.
När Lasse Svensson sedan ersatte TT gjorde han det med den äran. Alltid taktfast och med auktioritet i sitt spel.
Fortfarande utan att göra för mycket. Det finns inget värre än en trummis som ska slå trioler i tid och otid. Bara för att visa han kan det.

Nick Lowe sa en gång när det gällde trummisar att deras jobb var “to keep time”: Vad skall skulle man ha dem till annars?
Steve Marriott deklarerade att det var “luckorna” i musiken som fick det att svänga.
“Drum solos are boring”! Det var mottot Keith Moon levde efter.

Denna läxa lärde sej Tages tidigt. Eller var det kanske medfött.

By: Lennart Wrigholm

Lennart Wrigholm — Fri, 07 Mar 2008 17:21:12 +0000

Det där med Crazy bout my baby. Jag trodde också att Tages snott deras version. Därför frågade jag Danne i interjun om detta.
“Vi har aldrig någonsin lyssnat på Swinging Blue Jeans” var hans kärva kommentar.
Jag tror honom!

By: Olle

Olle — Fri, 07 Mar 2008 08:43:48 +0000

Kan fredagen börja bättre än ännu en lysande recension från Micke och lika lysande kommentarer från Lennart W? Nej, knappast. Det skulle möjligen vara om jag fick besked att jag blivit postkodsmiljonär eller om den där snygga bruden i huset mitt emot skulle ge mig ett förföriskt leende. Äh, förresten. Det här är bättre.
Micke, du har lagt in en bild på Tages första LP, den som kort och gott hette “Tages”, annars finns som sagt inget att anmärka på. Hörde på den tiden att Searchers var imponerade av Tages version av “Crazy…” medan de svängande blåjeansen tyckte att Tages kopierat deras version. En av få tageslåtar jag aldrig var riktigt förtjust i men jag minns när den hamnade sist på Europatoppen och den lördageftermiddagen var förstörd. Spotnicks spelade f.ö. in samma låt i helt annat tempo. Finns på CD:n “60-talspop från Göteborg”.
“I still remember” är verkligen en pärla. Du har så rätt så, Micke.

By: Lennart Wrigholm

Lennart Wrigholm — Fri, 07 Mar 2008 07:44:58 +0000

Tror att det här var den första Tages-LP jag hörde ordentligt. Vid 60-talets mitt var LP-plattor något som folk oftast fick i julklapp eller födelsedagspresent. Sedan spelades de sönder och samman, lånades ut för bandinspelning etc etc…….

Tages 2 fick min gamla kompis Lottis i julklapp och herredjäklar vad vi spelade den här plattan. Jag tror t.o.m att det var här jag hörde såväl Get Out Of My Life Woman och Jealous Girl för första gången.
Jag hittade mitt eget ex i en märklig butik i Göteborgsstadsdelen Haga i början av 70-talet. Ett välvårdat ex för den facila summan av 5 kronor. Även deras första album åkte med i den inköpssvängen så min starten på min Tagessamling kostade mej alltså en hel tia.
Tro mej eller inte? Men det tyckte man faktiskt var dyrt på den tiden.

När jag, många år senare, fick tillfälle att interjua Danne Larsson frågade jag honom hur de kom att snubbla över Leaving Here. Tages gör ju den i exakt samma arrangemang som engelska The Birds och The Who.
Eftersom Tages umgåtts en del med just The Who när de turnerade i Sverige trodde jag att de ryckt den från deras scenrepertoar.
Dessvärre hade Danne inga minnen av var de hittat låten men insisterade på att han aldrig hört låten med någon av dessa engelska grupper.

En annan intressant aspekt på engelska kontra svenska popband vid den här tiden är att Swinging Blue Jeans också spelade in Crazy ´bout my baby. I exakt samma arrangemang som Tages.
Ray Ennis påstår att de fick låten via Searcherstrummisen Chris Curtis. Något som mycket väl kan vara sant. Men då Tages version vid den här tiden testades till Europatoppen (och kom sist på listan) så är jag helt övertygad om att det var Tages version Curtis hört och inte originalet.