02.20.08

Svenska LP-skivor #32 Hansson & Karlsson - Monument 1967

Posted in Min blogg at 1:37 am

TVÅ LEGENDARERS GEMENSAMMA 60-TALSPROJEKT SOM KOM ATT GE EKO EN LÅNG TID FRAMÖVER

Ett av de mer legendariska svenska banden av de som dök upp på 60-talet är onekligen Hansson & Karlsson.
Bakom det aningen kryptiska gruppnamnet döljde sig två ytterst prominenta personer: Bosse Hansson, före detta Merrymen, senare på 70-talet en världsartist med skivor under eget namn som än i dag säljs i stora upplagor över hela världen, på orgel. Och sen Janne “Loffe” Carlsson (jo, det stämmer, Loffe och ingen annan), en artist med en bredd och ett spektrum på sitt artisteri som de flesta av oss bara kan drömma om, på trummor.
Bosse på orgel och Janne på trummor alltså.
Inga andra instrument.
Unikt så det förslog på den tiden, ja till och med i dag. Bara en sån sak är ju en bra grogrund för att skapa något som med tiden kommer att bli legendariskt. Och legendariska och mytomspunna är dom mycket riktigt.

För att vända på alltihop så törs jag ändå påstå att Hansson & Karlsson sin status till trots, MUSIKALISKT sett är ett av de mer okända banden från den epoken. För hur många av alla de som var med under 60-talet kan i dag känna igen och namnge mer än en låt som de två kumpanerna spelade in?
Inte många.
För de flesta var nog Hansson & Karlsson bara ett sound, ett slags ljudkuliss, i och för sig en spännande och fascinerande ljudkuliss, men ändå troligtvis inte så mycket mer. Det tar onekligen tid och tålamod att fördjupa sig i H&Ks musik. Och även när man gör det så är det mycket som fortfarande låter väldigt vagt och svårdefinierat. Poängen är nog att i mångt och mycket - inte i allt - så är det just som ÄR poängen. Som det skulle kunna ha utryckts då, på den tiden: “Ett ballt sound att bara krypa in i för att få vara sig själv en stund!”

En låt har dock slagit rot hos en lite bredare publik. Självfallet så är det Taxfree som jag pratar om! Taxfree, låten som Jimi Hendrix jammade på tillsammans med grabbarna på deras egen klubb Filips efter en konsert under ett av sina många Sverigebesök. Och som Hendrix senare tog upp i sin egen repertoar. Den finns utgiven på ett par postuma liveplattor med Hendrix.
“This is a song by two cats from Sweden!” presenterar Jimi låten Taxfree med vid ett tillfälle.
Den finns även i en studioversion som, även den postumt, har getts i ett par omgångar, bl.a. på CDn South Saturn Delta från 1997 som f.ö. är en utmärkt samling av udda Hendrixmaterial.
Att Taxfree är en relativt lättnynnad melodi har väl även det bidragit till att många känner igen just den Hansson & Karlsson-låten.
Nog pratat. Här kommer nu en recension på deras debut-LP Monument från 1967 utgiven på Polydor:

HANSSON & KARLSSON MONUMENT 1967

SIDA 1

1) Richard Lionheart
Pampigt - som sig bör, med tanke på titeln - lustigt nog med klara frön till vad Emerson Lake & Palmer skulle komma att skapa ett par år senare.

2) Triplets
En vacker, i allra högsta grad dramatisk låt som starkt för tankarna till Sagan Om Ringen-skivan. Mäktigt, grandiost…

3) Tax Free
Killarnas självklart mest kända skapelse. Det ÄR en härlig låt, som även den en hel del påminner om vad som komma skulle för Bosse Hansson under hans så framgångsrika 70-tal. Ett enkelt tema, men minimalistiskt och snyggt. Det är inte svårt att förstå att Hendrix frös på den här prylen!
Snyggt improviserande från Bosse i mittpartiet. Ett av dom få stunder där det stundtals låter som ren orgeljazz a lá Jimmy Smith.

SIDA 2

1) February
Vackert, melodiskt, vemodigt i inledningen. Sen en återgång till, som jag kallar det, Jimmy Smith-stuket. En tung klimax helt i nämnde jazzlegendars anda.

2) Collage
Svävande orgeltoner i inledningen, dramatiska ackord. Tempot ökar, dras sen ner till ett minimum och Bosse börjar “prata” med sin orgel. (Onekligen ganska så häftigt). Det hela mynnar ut i ett par dissonanta ackord och lite allmän kakafoni innan allt tonar ut…och något helt annorlunda tonas upp!
Tillbaka in i den kommande ringvärlden med inklipp av små teman här och där innan allt helt plötsligt tar slut.
Jo, låten gör onekligen skäl för titeln Collage…

3) H.K. Theme
Dramatiska klanger. Högt, intensivt tempo. Känns som ett av de mer inspirerade ögonblicken under inspelningen. Full orgelklimax och en maffig, pulserande rytm.

Summa summarum en aningen splittrad platta. Vackra teman byts abrupt ut mot kaos eller rena ljudkulisser. Sädant kräver en hel del av lyssnaren. Alltihopa lät säkert urhäftigt på plats, men det är svårt att återskapa en sån känsla hemma i mysfåtöljen 40 år senare.
För mig så känns de inrepade partierna hela tiden mycket intressantare än de improviserade.
De “riktiga” låtarna med Taxfree i spetsen känns klart hörvärda än i dag. De mer improviserade styckena är däremot stundtals t.o.m. rätt jobbiga.
Det som är vackert på skivan är hur som helst väldigt vackert, snudd på i klass med Bosses egna plattor när de var som bäst.

Slutbetyg: En tveksam FYRA av fem möjliga.

Popularity: 53% [?]

Permalink