Comments on: Svenska LP-skivor #21 Rolf Wikström - Mitt Hjärta Är Ditt 1989

By: PerOla

PerOla — Sat, 24 May 2008 23:25:33 +0000

Jag är säker på att titellåten från början hette “Blåsut i månljus” (tunnelbanestation på linje 18) för det minns jag från en spelning innan skivan kom, men vad gäller titlarna på det stora svarta bladet vet jag inte, tyvärr.

By: Roger Lundkvist

Roger Lundkvist — Thu, 22 May 2008 12:17:11 +0000

Har fått tag i skivan “Blås ut mitt månljus”. Förutom innerpåsen med texterna ligger också ett stort svart blad med bild av Roffe sam texter till:
En ensam främling, Du bad on eld, Förlåt mig, Om jag blev blind samt en lång text ; Nattljus. Hittar inga Roffe-skivor på nätet med dom texterna. Undrar nu om detta blad ska höra till skivan, eller är det någon skiva jag missat? Eller är det något som “blivit över” som han tog med i denna LP? Varför ligger den annars i denna LP? Längst ner i högra hörnet på detta blad står med små bokstäver: AM 42.
Snälla kan någon stilla min oro över detta problem?

By: Micke

Micke — Thu, 24 Apr 2008 09:43:05 +0000

Stort tack Roffe för ett väldigt fint, sakligt och informativt inlägg!
Jo, det verkar ju, läst mellan raderna, som om vi är överens om det mesta, ingen orsak att älta detaljerna igen med andra ord. Det var ju självklart kul att skivan sålde bra och att på så sätt en hel del nya människor kom att upptäcka din övriga musik, MEN, faktum kvarstår, du är överlägset bäst när du är bluesmannen Roffe Wikström.
Bara för det så kommer det en ny anekdot inom kort som ska handla om en konversation som jag hade med ett gäng musiker 1976 efter att ha hört dig för allra första gången. Jag var LYRISK, det ska du veta!
Återigen, tack Roffe, kul att höra ifrån dig och för att du inte blev överdrivet arg för min lilla sågning!

By: Roffe Wikström

Roffe Wikström — Thu, 24 Apr 2008 03:34:57 +0000

Såg denna recension/blogg för en stund sen. Kul!
Jag är mest förvånad över att du, Micke, inte såg att jag för första gången i karriären använde en annan producent än mej själv på detta det första av mina två Ferlinalbum. Ingen skugga må falla över Tony Thorén men resultatet blev ett helt annat än vad mina initiala intentioner var. Om ni hör den version av “En valsmelodi” jag spelade in på LPn Bortom synd och skam från -84 hör ni en viss skillnad. Den låt som jag själv mest ser som ett misslyckande är “Får jag lämna…” Jag ville att den skulle vara avklädd blues, nu blev det ett sammelsurium av dåligt genomförda musikstilar, En av de saker vi bestämt oss för att göra var att tona ner sången, göra den mindre påträngande och “rosslig”, I övrigt var vi på ett civiliserat sätt osams om det mesta. Eftersom Tony verkade så bergsäker på sin uppfattning och entusiastisk över resultatet, vilket alla andra också verkade vara utom jag, gav jag efter. När min doter Sofia, då 14, hörde resultatet av våra ansträngningar sa hon sötsurt; -Pappa, du är inte blues längre, du är pop. Det ligger mycket i det. Att den sålde så mycket säger hur mycket bättre Tony kände gemene mans smak än jag. Peter LeMarc hade också en väldigt viktig roll för slutresultatet. Men många människor älskar verkligen plattan. Jag stöter på dom hela tiden. Många tycker t.o.m. att det är den bästa svenska plattan någonsin. Visar återigen att skönhet finns i betraktarens öga. Men som sagt, den hamnade långt från mina ursprungliga intentioner.

By: Stjofön Presley

Stjofön Presley — Mon, 04 Feb 2008 18:17:10 +0000

Måste tyvärr ge er rätt beträffande plattan. Det låter faktiskt dansband över den. Dansband med musiker direkt från någon musikhögskola, där man lärt sig vikten av att pricka in synkoperna rätt. Men utan känsla. Mekaniskt.
Hade den gode Roffe haft annat band i ryggen är jag helt övertygad om att resultatet blivit annorlunda och bättre. Och den som kom med idén att ha Anna-Lotta Larsson gnolande i bakgrunden på Mitt hjärta är ditt, den skulle sättas på observation av växthastigheten hos gräs, vanliga gräsmattevarianten!

By: Micke

Micke — Sun, 03 Feb 2008 16:56:33 +0000

Tack Tobbe för ditt stöd!
Jo, bitvis är ju faktiskt Roffe Wikströms Ferlin-skiva gräslig. Det är helt ofattbart att den kunnat sälja så pass mycket som den gjort, det har ju ändå gjorts väldigt många Ferlin-tolkningar tidigare som varit så oändligt mycket bättre.
Ingen skugga över Roffe, han har gjort så pass mycket bra grejer både tidigare och senare i sin karriär. Alla har rätt att under drygt 30 år göra en dålig skiva. Märkligt bara att just den kom att sälja så oerhört mycket mer än de övriga…

By: Tobbe

Tobbe — Sat, 02 Feb 2008 01:54:36 +0000

Helt enkelt otroligt dåligt !

En bluesartist tolkar en av våra största diktare.
Att klämma visa ur blues kan ju vara helt lyckat.
(Det gjorde ju Cornelis och många fler)
Omslaget är pretantiöst tjusigt.
Men….
När nålen gått en stund i vinylen blir det bara en pinsam och smärtsam upplevelse.

Ferlins dikt är visa, blues i bara orden men Wikström
sjunger detta helt utan inlevelse utan förståelse.
Som om vore det helt ytlig schlager.
Detta till ett komp som låter som dans på Skövde stadshotell.
Detta är inte en tolkning av Ferlin det är en sågning av Ferlin.
Släng denna. Det finns så många andra BRA Ferlinplattor.