1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)
Loading ... Loading ...

01.19.08

Svenska LP-skivor #13 Stefan Sundström – En Bärs Med Nefertite

Posted in Min blogg at 11:50 e m

Hej igen!

Jaha, nu börjar det bli riktigt, riktigt svårt det här…men jag tar risken, risken att skriva om Stefan Sundströms debutplatta från 1990.
Risk. Vilken risk?
JO så här är det! Stefan är inte bara en gammal vän till mig, vi spelade till och med i samma band för sisådär 30 år sedan, och risken att betraktas som en jävig person är därmed minst sagt överhängande…Även om Stefan tillhör nöjesetablissemanget i Sverige sen två decennier tillbaka så kan det vara känsligt att dra med honom in i det här…
Men, jag tar risken! Och, för den delen: jävig? Stefan är nog mest rädd för att jag ska totalsåga honom…Vi hade inte såå mycket gemensamt på det musikaliska planet förr i tiden, och handen på hjärtat så var jag inte alls impad av den här skivan när den kom. Då var jag dock inne på en helt annan musikalisk linje än den jag är inne på nu. Hmm…vilken linje är jag inne på nu då? Nja…ibland så känns det mer som en frånvaro av linje…
Vi kör!

1) Det Måste Löna Sig Att Leva
Inledningslåt…och en av de svagare på hela skivan, märkligt nog. Klichéfylld text, överdriven artikulation och ingen vidare låt. Refrängen låter som om det vore Kim Larsen…

2) Pillerthriller
Ett stort kliv framåt. Apache visar verkligen vilken samspelt och dynamisk grupp dom var. Finstämt och behagligt tillbakalutat.

3) En Bärs Med Nefertite
En i början lätt släpig ballad, som dock tar sig så pass i refrängen att jag nästan håller den för plattans starkast kort. Återigen fint spel från Apache!
Här går Stefans välartikulerade sång fram väldigt bra. Tummen upp!

4) Hjältarna På Kvarnen
En moll-ballad i klassisk Cornelis-anda, även om Fred Åkerströms fraseringar kan höras här och där. Mycket dynamiskt framfört, nästan på kabarémaner. En riktig fullträff!

5) Näktergal
Akustisk ballad med sparsmakat nertonat arrangemang. Inte min favorit på skivan, men ändå helt O.K. Låter lite hemma-demo med en ljudbild som skiljer sig från övriga spår. Ett mellanspår.

6) Djävligt Lungt
Och där dök han upp till slut: Farstas Mick Jagger! Rock a lá Stones men i Stefans lite mjukare tappning Lite väl tradig refräng annars mycket väl framfört. Lysande slide-gitarrspel!!!

7) Vals Till SSI
Snyggt spel från Papa Mats på dragspel, här som på hela skivan igenom! Här är vi tillbaka till trubaduren Stefan och en vacker enkel melodi med en fin text. Att Stefan med tiden flyttade ut till Ekerö ter sig här som helt logiskt.

8) Frispel
Och så in på det lite mer vemodiga. En fint arrangerad och framförd mollballad med en text som hämtad från Cornelis Polarn Pär-epok.

9) Böglambada
Visst, här svävar Cornelis ande över hela paketet, såväl text som musik, men det är förbålt bra gjort! En av plattans absoluta höjdpunkter! Utmärkt spel från hela bandet, men kanske en speciell blomma till Stefan Axelsen på basgitarr. Hans spel lyfter verkligen fram låten.
På sin tid var säkert det här en favorit live. Inte så märkligt att Stefan så ofta fått avsluta den årliga Cornelis-dagen på Mosebacke. Få har väl så axdlat Vreeswijks mantel som hr. Sundström.

10) Mediaman
En kort liten bagatell med snyggt Ventures-spel på gitarren. Jo, Cornelis var nog med på ett hörn här också.

11) Heliga Jungfruns Hospital
En mäktig avslutning på en annars utmärkt skiva. Som vanligt en mycket bra sånginsats av Stefan och väldigt fint dynamiskt spel från Apache.

Summa summarum en förvånansvärt stark platta från en debutant. Men, när allt kommer omkring, nu var ju Stefan ingen debutant! Han hade ju klampat omkring i musik-Stockholm under nästan 15 år innan första skivan i eget namn dök upp. Personligen trodde jag länge att Stefan skulle bli ”artisten-som-aldrig-släppte-en-egen-skiva”. Så vart det ju nu inte, och när väl den första kommit så dök dom ju upp som svampar ur jorden. Är det 12 nu, eller…? Jag kommer inte ihåg, jag tror att det är 12 nu.
Hursomhelst så var det nog bra för Stefan att inte stressa på med en LP i eget namn. Det hade kunnat ske 10 år tidigare, när den väl kom så hade han helt klart hittat sin väg och sitt forum. Borta var barnsjukdomarnas överdrivna Mick Jagger- och Ulf Lundell-komplex (och dom var inte små, tro mig!), och kvar stod en mogen, erfaren trubadur som visste vad han ville säga och gjorde det på sitt eget sätt.

Betyg FYRA av fem möjliga.

Popularity: 25% [?]

4 Comments »

  1. lars forsman said,

    01.22.08 at 5:10 e m

    Av det jag hörde från skivan, i din butik härom dagen, så verkar jag, återigen ha missat en bra skiva.

  2. steffe sundström said,

    01.24.08 at 10:13 f m

    Tja Micke!!!
    En ära att få va med!!!
    Och välvilligt recenserad dessutom. Vilken bra ide att göra såhär.
    Fan, jag tror jag dyker förbi nån dag och försöker lura på dej en massa cd-plattor.Går det bra med obrutna recensionsex???
    Hare fint Elvis!!!
    Steffe

  3. Elin Gyllenberg said,

    03.31.12 at 7:14 e m

    En helt fantastisk skiva som jag letat efter på vinyl! Finns der ngt ex kvar? Söker efter Sundström på vinyl överhuvudtaget. Älskar”Mickes”! Är öppet-tiderna lika generösa som förr? Mvh /Elin Gyllenberg

  4. Micke said,

    04.01.12 at 9:12 e m

    Definitivt! Närmast mer öppet än någonsin…
    Ska leta efter Nefertiti.
    Återkommer!
    Micke

RSS feed for comments on this post · TrackBack URL

Kommentera

Fyll i rätt svar *