Loading ...11.02.06
Tages, bäst i Sverige på 60-talet, javisst…kanske till och med i världsklass!?
Hallå igen!
Pang på rödbetan den här gången!
Visst kan man vara frälst på mer än en sak åt gången samtidigt? Eller hur?
En av mina sidofrälsningsobjekt under åren har varit
den svenka 60-talspopgruppen Tages!
Enligt mig - och många, många andra - den klart bästa svenska gruppen genom tiderna!
Av ett snudd på tragiskt öde så kom namnet Tages under många år att vara synonymt med deras första hit, tillika deras allra första singel, Sleep Little Girl från 1964.Eftersom att den var urusel så var Tages inget annat än urusla för många människor.Det är först på senare år som gruppen har fått något av det erkännande som man gjort sig så väldigt förtjänt utav.
Så här i efterhand så är det svårt att säga vad som hade varit bäst! Sleep Little Girl gick upp på första plats på tio-i-topp hösten 1964. (Bara In My Dreams 2 år senare skulle bli en lika stor hit.) Tages blev alltså enormt populära i hela Sverige i stort sett över en natt. Det tragiska i att för all framtid bli förknippad med sin taffligaste (och överlägset sämsta) låt som spelades in när snittåldern på medlemmarna var runt 17 år kan kanske vägas upp mot det faktum att dom trots allt ju fick en rivstart på karriär och uppmärksamhet. Det är ju inte helt omöjligt att dom helt enkelt skulle ha lagt av ett halvår senare om inte “Sleep…” eller någon av de följande singlarna hade slagit. Nu fick dom all möjlighet att som proffs i tidig ålder utveckla det stjärnembryo, som uppenbarligen fanns där, till något som kom att bli vad ingen ens hade kunnat drömma om.
Det som är bara sååå bedrövligt är att den senare epoken i gruppens historia är nästan helt bortglömd i dag. Ju bättre de blev, desto mindre sålde de…och när de var som allra bäst så såg de sig tvugna att lägga av…Och det enda som väldigt många minns är just Sleep Little Girl…
Vad är det då som jag tänker på?
Jo,exempelvis: lyssna på I’m The One For You från 1965…ett år efter “Sleep…”…Det är ju rent ut fullkomligt ofattbart att det rör sig om samma grupp. Absolut ALLT, och jag menar verkligen ALLT är ju 500% bättre! Sången, stämmorna, trumspelet, kompet. En helt suverän låt framförd på ett helt suveränt sätt! Redan där kunde man ha etablerat sig internationellt, om ödet hade velat det…
Utvecklingen fortsatte hela tiden. Nån form av stagnation kan man aldrig skönja i Tages 4 år långa historia. Den snabba populariteten sporrade uppenbarligen gruppen på helt rätt sätt! Man övade kopiöst mycket mellan spelningarna och siktade hela tiden framåt.
Hjälp fick man inom kort också av producenten Anders Henriksson, en av sveriges absolut skickligaste på den fronten under många år. (Dock INTE Tages George Martin - som många velat ha det till - enligt Tommy Blom själv när jag pratade Tages med honom för en 10 år sedan på pub Kloster. Han möjliggjorde bara deras egna idéer, inget annat. Men hur som helst, Anders hade onekligen den kapacitet som behövdes för att utföra det…)
Under de kommande åren släpptes låtar som In My Dreams, Miss McBaren, Crazy ‘Bout My Baby, Every Raindrop Means A Lot, I’m Going Out, So Many Girls, Treat Her Like A Baby och många, många fler. Majoriteten av dessa var ju helt klart av internationell toppklass! Inget att snacka om!
Någon gång runt 1967, 3 (!) år efter Sleep Little Girl så släpper Tages sitt mästerverk - Studio. Helt klart den överlägset bästa svenska LPn som kom på 60-talet…ja enligt mig överhuvudtaget…
Än i dag när jag hör den skivan så häpnar jag över den oerhörda standarden på låtar, arrangemang,
spel, sång och stämmor. I det närmaste ofattbart att ett gäng tonåringar från Göteborg som 3 år tidigare knappt kunde spela lyckades prestera en helt genomgjuten LP där i stort sett varje låt känns som en presumtiv hit på USA- eller Englands-listan. Bäst är nog trots allt She’s Having A Baby Now som skulle ha kunnat toppa båda de två nämda listorna om de bara fått rätt backning. Det kanske mest fascinerande är att man inte kan säga att de var Sveriges Beatles, eller att de lät som Jefferson Airplane eller något annat. De lät helt enkelt som Tages…och inget annat!!!
Skivförsäljningen droppade dock markant, få köpte Studio när den kom. Den svenska popvågen som en gång hade startat med just Tages, och som snabbt följdes av Hepstars, Shanes, Ola & The Janglers, Mascots, Lenne & The Lee Kings m. fl, var i stort sett död 1968. Hepstars och Shanes hade i stort sett redan blivit dansband och de övriga, inklusive Tages, fick allt mindre och mindre med jobb. Deras sista listlåt, There’s A Blind Man Playing Fiddle In The Street, låg en (1) vecka på tionde plats på Tio-i-topp! Fantasy Island - enligt många den bästa låten av allt de gjorde - kom varken upp på Tio-i-topp eller försäljningslistan…
Konsekvensen blev att bandet i slutet av 1968 la av…när den äldste medlemmen var 21 år gammal!
Många gånger så har jag undrat över vad Tages hade kunnat gjort om de hade fortsatt. Trots allt så hade ju deras musik redan -67 glidit in i en form av mix mellan pop och progressiv musik, något som mycket väl hade kunnat gå att utveckla en bra bit in på -70-talet…Det är väl inte en slump att Göran Lagerberg - bandets odiskutable ledare de sista åren - kom att fortsätta i Kebnekaise, svensk progressiv musiks flaggskepp under ett antal år…
Märkligt i sammanhanget är onekligen att det i stort sett bara är Göran Lagerberg som har fortsatt med musik efter Tages. De övriga var ju egentligen bara i början på sina karriärer. Tommy Blom hör vi ju dock dagligen på Radio Vinyl, som ni säkert känner till, vilket väl får anses som att jobba med musik. Problemet är att han befinner sig på fel sida disken. Tidigare var han dessutom känd i media som Scientologpastor…
Ett tecken på hur lite spår Tages har satt i sinnet hos gemene man är en intervju med Benny Andersson för ungefär ett år sedan på TV om svensk pop. Där säger han på fullaste allvar att han tycker att Hepstars musikaliskt var snäppet bättre än Tages. Det är ju totalt ofattbart att en som till och med var med på den tiden inte har bättre koll! Jämför Göran Lagerberg med Lelle Hegland. Tommy Tausis med Krille Pettersson eller
Danne Larsson och Anders Töpel med Janne Frisk. Inget ont om Hepstarsgrabbarna som personer men…mot Tages uppsättning stod dom sig slätt!
O.K., man kan tycka bättre om Hepstars, ja, men INTE att dom var musikaliskt skickligare än Tages.
Det går bara inte!!! Och att höra Benny Andersson säga det i TV gjorde mig bara bedrövad…Han hade helt enkelt ingen aning om hur bra Tages var!
Att här skriva en djupare artikel om Tages hade krävt lite för mycket research och hade kanske ändå bara intresserat de redan frälsta, och dom människorna vet ju allt redan, så därför så får det räcka så här.
Jag ville här främst väcka lite debatt och även öka nyfikenheten hos de som ännu inte sett ljuset…nämligen Tages!!! Jag tror att jag lyckades…
Ha det bra!
Vi hörs!
Micke
Som ett meddelande från en kanske inte så fjärran men dock framtid så tipsar jag här om en recension på Tages LP Studio, skriven ungefär ett år efter att detta skrevs, som går att hitta på bloggen för elfte februari 2008. Klicka på Archives februari 2008 och scrolla sen ner en bit så hittar ni den!!!
På vägen dit så kan ni kanske hitta en hel del annat läsvärt också…
Popularity: 67% [?]
Loading ...
sir doug said,
11.02.06 at 7:28 pm
för väl erkänna att det mesta jag hört med tages kommer från tommy bloms patriotiska sändningar via vinyl 107…har dock inte insett varför man ska lyssna på tages istället för vilket band som helst från england eller usa från 60-talet…engelskan är stundtals riktigt dålig…jag kanske skulle haft en annan inställning till tages och tommy om han svarat på något av mina mejl angående proby…för övrigt så var anledningen till att tages och hep stars stora medverkan i publikationer som bild journalen att de var tillgängliga, vilket beatles och stones inte var…så hade svenne köpt en ny tröja så var det ett reportage… :-) …jag har sagt det tidigare och säger det igen…namelosers från malmö är sveriges bästa band från 60-talet…
Baron Peeeer said,
11.02.06 at 9:53 pm
Inget fel på Namelosers - men Bo Bo Boogie Pack med Ana-bee Nox (flexidisc i Bild Journalen) tar lätt tätpositionen när det gäller svenskt fuzz-bröt på sextiotalet. Det fanns uppenbarligen ett reverb i studion också…
Vare sig de namnlösa, konstisbana, hepparna eller annat hemvävt 60-talistiskt har dock skuggan av en chans mot Tages. Visst, en och annan glimrande låt har många band (Mascots t.ex. Jackpots, jesus vilken klockrent osvensk stämsång) åstadkommit. Men jämfört med Tages är det korpnivå på “motståndarna”. Tycker man annat kan man inte ha lyssnat på Tages produktion och låtar efter första plattan. Ok, det engelska uttalet är lite götebörrrskt ibland, men fan inte i närheten av Svennes Hedlunds vingliga svinglish. Arren, låtarna och, som Micke säger, nyfikenheten och viljan att utvecklas ska vi inte prata om. Jämför Tages med…öh…Shanes? En ren förolämpning!
Dessutom: pop handlar till stor del om image. När andra svenska band såg ut som om de var stylade på EPA och av Knäckebröhults 63-årige frisör, var Tages alltid übercoolt, bitvis knäckande snyggt klädda, även med dagens mått mätt.
Ergo: Tages - Resten: En walk over-seger för Gbg.
“Tages - the tribute album” borde bara vara en tidsfråga. Gessle lär inte vara nåt problem att få med, svenska EMI!!! Han kan få göra Sleep Little Girl…
PS Micke, re Henkan: När jag hade förmånen att få snacka med Göran Lagerberg var han väldigt tydlig med att det var Tommy Blom som var den drivande visionären i bandet och hade dom mest “far-out” idéerna. Å andra sidan tror jag Göran Lagerberg är en ganska blygsam person. En av Sveriges mest fördolda musikhjältar är han definitivt. DS
Micke said,
11.03.06 at 12:08 am
Tack Baron Peeer för en oerhört inspirerad och inspirerande kommentar.
Att ämnet är kärt är ju inte att ta miste på, men att du häller med mig i i stort sett allt gör ju inte att jag SKA tycka att det var en väldigt bra skriven kommentar…men det var det!
Micke
Micke said,
11.03.06 at 12:25 am
Joo…sir doug, nog har jag också hört Tommy Blom spela sprödda Tages-alster i Radio Vinyl…Synd bara att han konsekvent spelar “fel” låtar. Jag ska introducera Tages till dig i ett senare skede sir doug! Att Tommy Blom inte vill svara på frågor om Proby är ju tråkigt. Stöter jag på honom - vilket jag gör ung. en gång om året - så ska jag be honom skärpa sig!
Micke
Micke said,
11.03.06 at 12:39 am
Men snälla Johnny! Jag svarar så mycket jag kan! Ibland så missar jag ett par kommentarer, men det ska ju inte tas personligt! Om det är något som jag borde ha kommenterat som du har skrivit, så vänligen meddela mig!
Micke
Baron Peeeer said,
11.03.06 at 2:29 am
För eventuella tvivlare:
Bevismaterial ‘A’: http://youtube.com/watch?v=_CZ9Cv-OI2o
Vänligen notera T. Bloms tamburinföring. Världsklass. Uppmärksamma också lagets uppställning: Snyggt. Självsäkert. Offensivt, Aggressivt = bra powerpop.
Eller varför inte bevismaterial ‘B’: http://youtube.com/watch?v=uzHcssm7IbQ&mode=related&search=
Kom tillbaka Lenne…
leon said,
11.03.06 at 9:07 am
ska kanske kolla upp dem,vet ej mycket om tages.
Micke said,
11.03.06 at 7:46 pm
Jovisst Leon! Klart du ska få höra Tages!
Vänta bara!
Tobbe said,
11.04.06 at 4:25 am
Bravo, Johnny !
SHANES, naturligtvis !
Tobbe said,
11.04.06 at 5:02 am
Vilka var bäst?
Naturligtvis helt subjektivt.
Visst var Tages musikaliskt underskattade både då och nu. Lyssnade i år genom alla deras album under ett par dagar. Visst stämmer Mickes upplevelse. Men till högsta topp att mäta sig med de största engelska banden tycker jag inte de når.
Men kommersiellt får de väl vara nöjda och de var ju ständigt med och tävlade om förstaplatsen i Sverige populäritetsmässigt.
Vilka som då var nr 1 får bli en smak och minnessak.
Jag håller på det idogt kämpande grabbarna från snövidderna-Shanes.
Fram till ca: 1966 är det riktigt bra och tungt fint spelad R/B och så hade de och har en kille som kan sjunga, Lennart Grahn.
TV visade 1965 Eric M Nilssons långa dokumentär om grabbarnas turnerande på norrländska snörökiga vägar.
Jag såg den då på tv och minns att den gjorde stort intryck på mig.
Har alltid velat se den igen. Har någon något tips?
Till sist en subjektiv (mkt) mening till.
Namelosers, losers ja. De som med fräsch skånsk coverrock dök upp på 10 i Topp och sedan försvann. Försvann ja om man inte bodde i Malmö.
Något album kom aldrig. Jag tyckte de var härligt bra och lyssnar man idag
på de inspelningar man i efterhand gett ut så undrar man åter, varför sa ingen då att de var så HÄR BRA ?
Men hur bra var svenska band generellt, jämfört med sina förebilder i England och USA ?
Ja, i stort sett inte lika bra.
Ser man till helheten så tror jag det brister i tillräckligt bra sångare (undantag Sven Hedlund, Lennart Grahn och kanske nån till).
Därtill brister det i det egna låtskrivandet.
Så länge man spelar covers går allt mycket bra. T.ex Hep Stars.
Jämfört med hela Europa så hade Sverige bra klass.
Vad hände sen?
Av allt detta rullade musiken vidare och det blev en ny, nog så intressant, musikalisk period. För att säga det kort, det både ABBA och Nationalteatern.
Kort sagt, livet var en fest !
Men det är nästa historia.
PS. Tack sir Dough för en bra text om 60-talets popindustri.
Micke said,
11.05.06 at 8:54 pm
Men snälla, snälla ni…Shanes??? Hatten med lappar för namnförslag måste ha varit väldigt stor om ett band som Shanes ska få vara med…
I mina öron så finns det bara en konkurrent till Tages och det är…inga andra än The Spotnicks!
Tobbe said,
11.06.06 at 2:27 am
I hatten finns endast 5 förslag.
Ett av dem är Shanes, tveklöst. (Brukar hamna 3:e plats).
(Hittar du Spotnicks har du väl stoppat kardan i fel hatt!?)
(Fotnot: Bästa och populäraste svenska POP-Band, 60-talet).
Tobbe said,
11.06.06 at 2:41 am
Nattens fråga:
TAGES. Varifrån kommer namnet?
Gruppen bildades då Tage Erlander var statsminister. Är det så enkelt eller?
sir doug said,
11.06.06 at 2:42 pm
ingen aning om varför man kallar sig tages och sjunger på engelska…men tages var föregångare till dåliga bandnamn…låter inte klokt att säga tages på engelska…
Micke said,
11.06.06 at 11:47 pm
Tommy Blom var känd som Scientolog-pastor under 70- och 80-talet.
Att den ytterst talangfulle Blom inte sysslat med musik på något större allvar sedan -68 får väl bara anses tillhöra det tragiska i tillvaron. Idolerna slog ju hårt för ett par år sedan…men det var ju ljusår från Tages…
Micke said,
11.06.06 at 11:53 pm
Tobbe…Spotnicks har sålt 18 millioner plattor, turnerat över HELA världen och var ett svenskt pop-band i allra högsta grad aktivt på 60-talet och med STÖRRE listframgångar på Tio-i-topp än t.ex. Mascots!!! Att de sen hade startat ungefär 3-4 år tidigare än övriga svenska pop-band i den vågen ska väl ändå inte behöva diskvalificera dem från en diskussion om vilka som var bäst på 60-talet?
Tobbe said,
11.07.06 at 4:03 am
Tommy Blom jobbade då i reklambranchen är hans officiella information
om denna tid. Detta med pastor var ju synnerligen intressant (minst sagt!)
Måste vi höra mer om …..
Och så vare namnet. Knasigt eller ej men varför hette de så ?
Tobbe said,
11.08.06 at 3:16 am
Javisst, Johnny du har så rätt.
Vi väntar med spänning på nästa krönika….
Denna har väl rekord i antal comments nu.
Medan vi väntar tager vi regnrock på och går ned i butiken….
Lennart Wrigholm said,
11.08.06 at 11:53 am
Hej!
Tack för inlägget om Tages. Utan att lägga synpunkter på övrig 60-talspop där alla grupper hade sina ögonblick (Jag såg rubbet!).
Rent personligen tycker jag att albumet Extra Extra är ett glömt mästerverk. Ingen svensk grupp gjorde ett sådant “mods” - album. Att låta gruppen sjunga blåspartierna på ett antal soullåtar är ett genidrag (för det kan väl inte vara så att budgeten inte tillät att man plockade in “the real thing”:)
Utan att på något sätt negligera varken Freddie Skantzes eller Lasse Svenssons insatser så anser jag att Tommy Tausis (vilken medverkar på albumets alla spår) är en av Sveriges bästa poptrummisar genom tiderna.
Micke said,
11.08.06 at 11:48 pm
Hej Lennart och tack för ditt intressanta inlägg!
Jag vet ju att få i Sverige har sådana kunskaper
som du har, så det är väldigt kul att du har hittat
till min blogg! Fortsätt att titta in!
Micke
Tobbe said,
11.13.06 at 3:47 am
Sannerligen Trevligt, Wrigholm !
Jag har hört flera av dina entusiastiska och intressanta musikprogram i radion, (t.ex. de med Clapton som röd tråd).
Varmt välkommen till Bloggen !
Göran Brandels said,
12.19.06 at 9:37 pm
Hej!
“Tages, bäst i sverige…”
Det kunde varit mina ord. Har samma uppfattning som
artikelförfattaren. Jag frågade Danne Larsson när jag var
hemma hos honom 2000, varför de släppte singeln
“Bloodhound” efter en sådan jättebra låt som “The One For
You” är. Han svarade: - Skivbolagsdirektören behövde väl
en ny bil.
Tages började som plojiga amatörer och fick mycket kritik
för sina ostämda gitarrer och att de blev så populära för
att de var så gulliga. Det kanske stämmer, men de tog åt
sig av kritiken och utvecklades oerhört snabbt till sveriges
bästa popgrupp på 60-talet. Det gick så fort fram att inte
fansen och de som köpte skivorna hängde med. Därför blev
de sista plattorna inga försäljningssuccéer. De var före sin
tid och blev för avanserade för sin publik. Det var verkligen
synd att de inte slog igenom utomlands. Många försök gjordes
men turen fanns inte på deras sina.
Vill ni veta mer om Tages eller bara diskutera sveriges bästa
band, så maila till mig. Jag håller på att samla in material till
en bok om Tages. Har ni uppgifter om konsertdatum, orter,
låtar de splade live och foton från olika parker runt om i landet.
Jag tar gärna del av det ni har i era gömmor. Vi hörs!
Hälsningar Göran Brandels - ett stort Tages-fans i Mariestad
Göran Brandels said,
12.19.06 at 9:44 pm
Hej igen!
Här kommer min mailadress också ifall någon
har något kul att diskutera om Tages:
samlartages@hotmail.com
Göran Brandels said,
12.19.06 at 10:08 pm
Svar till Tobbe:
Jag har en VHS-kopia på Shanes TV-film från 1965.
Hör av dig så kan vi prata om det. /Göran Brandels
samlartages@hotmail.com
Micke said,
12.19.06 at 10:36 pm
Tack Göran för en fin understrykning av det jag skrev i min krönika!
F.ö., hur fick du tag i min blogg? Googlade du eller blev du tipsad?
Micke
Göran Brandels said,
12.19.06 at 10:43 pm
Jaha. Det var snabbt svarat!!!
Tack Micke för en bra och intressant Tages-krönika! Fortsätt så.
Jag sökte på google och hittade din blogg direkt och det var kul.
Har du förrästen mycket Tages-grejor i din samling?
/Göran Brandels
Micke said,
03.18.07 at 11:40 pm
Tack Bigg för ett mycket väl skrivet och balanserat inlägg!
Att jag sen i min tur håller med dig om varenda bokstav i kommentaren gör det hela bara ännu roligare!!!
Olle said,
03.24.07 at 5:07 pm
Jag hade glädjen att gå i skola på samma som gata som Tommy Blom. Tjejerna hängde i trappuppgången på frukostrasterna och mamma Blom delade ut idolfoton på sin äldste son om töserna lovade att gå (grannarna klagade). Dessutom var jag klasskamrat med Dannes bror. Vilken uppväxt…! Tages är det mest underskattade bandet i Sverige som för alltför många förknippades med Sleep Litte Girl som Tommy skrev när han var nyss fyllda 16 år. Min favorit är I\’ll be doggone.
Tages kommer från Dannes pappas andranamn som. Killarna hade ett skiffleband som de ville ge det töntigaste namnet man kunde komma på. Det höll på att bli Alberts efter Tommys andra namn.
Micke said,
03.25.07 at 8:30 pm
Hallå Olle!
Tack för ett kul och intressant inlägg!
Jo, det låter som en höjdaruppväxt!
Hur var det egentligen? Övade killarna varje dag på den tiden? Dom bör ju ha varit väldigt ambitiösa med sin musik!
Om du kommer i håg nåt speciellt från den tiden så skriv gärna tillbaka!
Micke
Olle said,
03.31.07 at 7:28 pm
Hej Micke!
Det var kul att höra från dig. Ni verkar ha kul i Stockholm. Inte tusan har jag någon kompis som ringer mig klockan elva på kvällen och vill dricka bärs och spela Tages.
Har massor att berätta. Killarna övade i ett garage på Jakobsdalsgatan i Örgryte. Ett stenkast från där jag bor idag. Har funderat på att sätta upp en bronsplatta på garagedörren… Tommy och Danne växte upp i Örgryte medan Göran är uppväxt på Skånegatan i centrala Göteborg (ungefär mitt emot Scandinavium). Förste trummisen Freddie bodde i Särö en bit utanför stan. Där höll kllarna till på somrarna och där bildade man en skifflegrupp. Sommaren -64 blev det en popgrupp och som sagt, man ville av någon anledning ha ett riktigt töntigt namn. Det blev Tages till slut sedan Albers länge var aktuellt. Resten är historia. Kan berätta en kul grej. Min brorsa kände killarna och arbetade extra på ett bolag som hette Segat (Tages baklänges) som tagarna ägde. De fixade spelningar för mindre kända göteborgsband. En dag kom deras manager Rolf “Hedda” Hedin och hälsade på brorsan. Han kom i Tages turnébil, en van fullklottrad med kärleksförklaringar typ “I love you Göran”, “Tommy är söt” osv. Fick sätta mig i bilen och valde Görans plats. Minns fortfarande den hisnande känslan.
Vet du förresten hur Miss MacBaeren kom till?
Hälsningar
Olle
Jan Freidun Taravosh said,
05.31.07 at 4:31 pm
mycket intressant men jag tycker du missörstår det benny andersson sade om Tages, han må ha låtit som att han tog väldigt lätt på det, men faktumet han uttryckte i pogrammet the 60’s där han fult seriöst trötts sin något lättvindiga stil uttryckte att det var göran lagerberg som fick sakerna att hända i bandet. Det är absolut ingen felmarkering. Blom må ha varit charmör front figur och en riktigt stor krämare vokalt, men göran lagerberg hade den största musikaliska paletten helt klart, det märks både på contrast och studio och inte minst på det efter tommy bloms departure I london inspelade lilac years projektet med blond, då göran är i spetsen. Jag tycker det är löjligt att jamföra henkan med george martin, det känns distanserat och han hade inte samma uppgifter som martin vad de ggällde att odla rock n roll ruffarna till ett pop fenomen. Beatles gick från skarpt energiska rock n roll till en pop kvartet som ville prova lite nytt när de tröttna på sitt. Tages kliade det i fingrarna av en annan anledning, de gick inte från rock n roll maraton till pop, de hade ett växande engagemang som pirrade och samtidigt som det var sansat, de melodiska passagerna och svängande ideerna kom aldrig ur spår med tages eller blev överenergiskt ludd. Tagarna hade stora viljor men också ödmjukhet just för sansad musik. att säga att henkan inte gjorde annat dock än att fullfölja deras ideer är lite av en underdrift, men det visar ju var tommy blom står. som aldrig gillade den riktiningen som tages tog före hans avhopp, utaan mer ville kräma james brown låtar. Om du studerar exempelvis kompositör och insturment roller på contrast och studio och även på lilac years med blond är henkan väldigt stadig stöttepelare och en väldigt berikande kraft av stadighet och medvetenhet i upplägg och dylikt, sen är det intressant t.ex med tages extra som typ är från 66, den lätt svävade men ändå samlade piano sci fi swingern EXTRA EXTRA skriven av henkan och även sjungen av den samme som också spelar tongenerator orgel och piano, Utan att det blir pretentiöst och yvigt eller luddigt. Byrds t.ex eller stones som också använde sig av ton generators PÅ EX. C.T.A 102 eller “2000 lightyears from home” är båda från skivor från 67 och är där hanterat på ett helt annat sätt än tages samlade ljudpalett sätt tycker jag, folk musik ingrediernserna och även baroque ingredienserna var inget som kom mr blom lika mycket till glädje som de andra tagarna, exempelvis Old Man Wafwer är en perfekt atsmofärisk samlad både poppig och rockig symfoni med dragspel och hela faderullan och paranderande orkester, Inget onödigt ludd, allt sitter där. Henkans folkmusikinfluencer på de överiga medlemarna iochmed att de hänge i hans sommarstuga i dalarna samt allt dragspelande och fioldrag är inget litet. Tages må inte alltid ha varit lite right on som sveriges mest drivna i pop svängen hep stars, men deras musikaliska palett var större, det märks på tages sista singlar om inte annat hacyondays inte minst. Men Benny anderssons driv i Hep stars hade också fylligt drag, med t.ex wedding, som är en primär låt inom melodiös rock n roll, det blir löjligt att prata om någon internationell standard eller nationell standard på ett sätt. Många säger att beatles var så jävla bra och att allt från british invasion var det som var en måttstock, men det är lite av ett felsteg att säga så då man måste särskilja bandbrytande och epokgörande expriment från ett helgjutet sound. allt behöver inte skimra grandöst och vara extrem catchy för det. Tages samlade melodiösa sound tycker jag ligger högt över beatles exprimentiella irrfärder varje dag. däremot har tages aldrig varit lika direkt slående som beatles var under hamburg tiden, där beatles var som bäst på sånt där okomplicerat rock n roll down to the bown, innan de blev överambitöst och iväg svävande, och mer avslappnat och skarpare. så var faktiskt tages motsvarande tidiga epok kanske lite klumpigare om man jämför med deras fullfjädrade sound mot slutet av 60talet. Men Spelglädjen var kvar hela tages karriär och det är samlat och avslappnat, de visste att de inte var världens mest banbrytande band, men de tog insperation och samlade det i ett helgjutet sound. Banbrytande eller ej. det summerar en bit av den melodiösa rock n rollen från 60 talet bland de bästa från epoken ja, svenska eller ej men detta oberoende av wow populäritets strömmar hit och dit, eller vem som trixade mest med bandbrytande arr egentligen. Tages är bra för att dom gör stämningsfull, och atmosfäriskt fångande musik tycker jag, på ett sätt är det bra att de tog sån god tid på sig för sina album Blond gjorde bara ett med det är verkligen Kraftfult arbetat.
Allt detta om internationell standard får mig osökt att tänka på englands small faces, har du hört de? Small faces träffade ju och gillade tages, på samma sätt hade small faces en mycket avslappnad hållning till musik men var mycket måna om atmosfär och smakfulla infångande detaljer, när vi ändå är inne på fantatiskt samlade album från 68 så varför inte plocka upp Deras ODGENS NUT CORN FLAKE från samma år, här samlas verkligen ett melodiöst sound utan och bli yvigt och trixigt, jag vet inte om det håller sig grädden av den banbrytande epokgörande popvågen men det är faktiskt mindre viktigt. Min favorit skiva någonsin från 60talet spelade också in där omkring mellan 68 å 69
Bull of the woods med 13th floor elevators, det är bluesig avslappnad pschych som har ett fyllig gung, alla pratar om att produktionen är lite murken på den men den har ett avslappnat groove som få band hade när de skulle leka kreativa hjältar på den tiden. Barock blås och sånt tar plats på skivan så väl som svävande reverb, men det läggs inuti soundet hellre än studsar fram och tilbaks för att flasha! det är inte en lika energirik skiva som 13th floor elevators debuter riktigt men skivan ger ett matigt sound som fångar utan å vara överblåst på något sätt 69 var nog ett sånt år. den där pionjär vågen blev mindre viktig, det började märkas hos många band redan 1968. All detta tal om förglömd musik på 60talet är ett vädldigt intressant ämne att utforska just för att det var en sån tid där mycket gjordes. men allt detta får mig också att tänka på hur det utvecklats idag stadiga melodiösa lever kvar och har fått en änmer väldigt solid form hos massa band från den varande samtiden, mitt favoritband supergrass ej att förglömma (debuterade 95) den välunderbyggda sväng kvarteten the stands från liverpool släppte två matiga och givande välplacerade album 2003 och 2004 the Coral har alltid melodier och stadighet och har gjort 4 fullängdare. The shins har ett magnifikt sinne för välarbetade arrangemang även om de inte är det mest catchy alltid så har det mer fångande atmosfär, det helgjutna soundet har i dagens musik blivit grundstomen i musik var nybanande ideer och viljan att prova saker som aldrig gjorts för var mer på tapeten under 60talet!
Jag har börjat göra skillnaden i bedömmningarna där
kring spännande/intressant och ett stadigt helgjutet sound.
det är synd att debatter och krönikor kring musik o ofta går i den vevan om vilket band som var mest banbrytande på 60talet, och att dagens musik inte skulle ha något att komma med.
Det har förts in mycket av det som tages och och många andra band från 60talet också pysslade och trixade med även i dagens musik, det kanske inte ser lika skimrande ut på ytan men det har en matigare stadighet som sällan skådades av något av banbrytar banden på 60 talet.
egentligen The Verve t.ex ses som enkel, och tungrod britpop och så olyckligt vis också pulp t.ex band gillas om det på något sätt har en liten referens till formerglory av “klassiska 60tals band” det är tråkigt, soliditeten och den mängd av välarbetat verk som finns i helhet av det helgjutna sounden av dagens band som också står högt i betraktande kompositioner med STORT Socialt patos Pulp’s different class från 95, the verves a northen soul från samma år blurs great escape eller parklife också från mitten av 90talet, eller ja varför inte corals senaste och supergrass fundersamma tredje album från 99.
Eller Waterboys alla skivor över 80talet och tidiga nititallet som är fudement för fylligt fångande produktion Lightning seeds tidiga 90tals musik lika så (har första albunet).
sådanna skivor får aldrig utrymme i musikkrönikor för att de inte har antingen 1. legendstatus 2. all over the place produktion som ses banbrytande eller 3. inget nostalgiskt värde, så vida inte nåt riff påminer lite om en 60tals hit då de blir uppskattade för det och endast för det.
jag menar sveriges nuvarande band ex soundtrack of our lives har inte dom också band med göteborg, dom har ett av världens fylligaste sound, melodiösa passager som serveras fullpackat med stadighet och utan yvighet, dom är en primär grupp som har bindit ihop sånt som göran lagerberg och Co fascinerades av när de först kom på tapeten tror jag, ja de har använd citar och svändande böjliga guitarer och ekon etc men på en benstomme som bygger på en soliditet. Idag finns ett sound som är mer än retro, och hur mycket jag än uppskattar hur 60tals musiken belyses och hur underskattade jag ändå anser tages vara för deras hängivna arbete, saknar jag krönikor som inte battlar om vilket band som var coolast på 60talet för flest trix och expriment och som lägger vikt på helgjutna sound. Dessa legendariska grupper har inspirerat så många musiker däribland jag själv. men jag längtar efter en krönika som binder ihop det med musiken från idag, och inte endast placerar de på största högsätet i historien. Tages var ett mycket bra band däremot, tycker jag däremot och de har ett sound som är oerhört lätt att ta till sig, nu för tiden dyker de mer upp på blandband dock lite har och var måste jag säga, det var ett tag sen jag lyssnade på en hel cd med de. Kanske borde göra det snart!
men en tanke till
Det är också viktigt att begrunda attt man på 60talet av skivbolag förväntades att ofta punga ut en massa singlar och eller album per år, idag kan albumen arbetas med längre, Är det kanske något att dyka in på i nästa krönika?
Kolla upp stands, verve coral soundtrack of our lives blur, Hal. SUPERGRASS och dylika är iallfall ett tips, om det måste vara på vinyl så kan de som är i nöd av sånt ju glädjas över att många av dessa band faktiskt pressar de på vinyl också.
och
Jag håller verkligen med dig om att Tages gjorde en stor utveckling från sleep little girl till studio
fin platta den, tillsammans singlarna från samma tid är nog i toppen av 60tals poppen jo
Göran Brandels said,
06.01.07 at 4:54 pm
Tack Olle för intressant läsning om tagarna i Göteborg.
Jag vill gärna höra mer om det du skriver. Du får gärna maila
till mig eller fortsätta att skriva på denna blogg. Jag har gillat
Tages i alla år och samlat på mig allt som tänkas kan med
gruppen. Jag har bl.a. nästan alla de utländska skivorna. Jag
håller även på att samla info om Tages till en blivande bok,
så jag är mycket intresserad av att höra alla detaljer om hur
låtar kom till, repetioner, turnéer, konserter, skivinspelningar
och annat om musiken. Hör av dig inom kort.
samlartages@hotmail.com
jso777mowv said,
08.08.07 at 12:19 am
Very nice point of view! Respect!
Jim Sundberg said,
11.24.07 at 12:39 am
Älskar Can i trust you - shanes och Stop the music - Lee kings
Tommy Blom said,
01.13.08 at 2:46 pm
Trevlig sida.Fortsätt och skriv. Kul att läsa om saker man glömt bort.
Rock on Tommy.
Micke said,
01.13.08 at 6:46 pm
Tack Tommy!
En stor ära att skriva något som du sen läser!!!!!!!!!
Alla som känner mig förstår nog hur stolt jag är!!!!!!!!!!
Tack för dina berömmande ord!
Ni VAR bäst!!!!!!!!!!!!!!!!
Micke
Nicolaus said,
01.19.08 at 4:11 pm
Jag kan inget annat än hålla med, Tages förblir bäst i Sverige, Seeing With Love eller Fantasy Island, de är alla så otroligt bra. Förstår bara inte varför man var tvungna att byta namn till Blond när man lanserades i U.S.A. ? Man hade istället kunnat fortsätta att kallas för Tages, och så hade man haft med Blom i skivan också. Man hade ju exempelvis kunnat ha med låtarna Fantasy Island, Halcyon Days och alla de som kom efter Studio. Plus det bästa av de låtar som finns på “Blond the lilac years.” Förstår ni då vilken otrolig skiva det hade blivit, kanske till och med i klass med Studio?
Men eftersom det nu inte är så, så skulle man kunna slå ihop alla låtar efter studio, plus outgivna psych-låtar (finns säkert en hel del i arkiven), och så hade det kunnat bli som ett 6-e album. Viktigt är att man pressar denna på vinyl också :D
/Nicolaus 17 år.
Göran Brandels said,
01.25.08 at 11:07 pm
Hej igen!
Jag letar efter alla finska Tages-singlar och singeln “In My Dreams” på holländska Delta.
Finns det någon där ute som har någon till salu så får ni gärna höra av er till mig.
samlartages@hotmail.com
PS! Jag har även några dubbletter av andra Tages-singlar till salu.
cbryzhijchertps said,
02.14.08 at 1:00 am
Thanks to Oprah, Obama camp claims biggest crowd yet
Göran Brandels said,
03.30.08 at 2:51 pm
Hej igen! Här kommer utdrag av TAGES recensioner från 4 st Bildjournalen (nr 12, 15, 26 och 31 1966)
SLEEP LITTLE GIRL - Kritik: Undertjänt.
SO MANY GIRLS - Kritik: Utomordentligt. Gamla synder i tidigare skivor raderas bort och faller i glömska i och med denna Tages bästa skiva! Tages är bandet som lyckades skärpa sig och sedan bara blivit bättre. So Many Girls är en toppenprodukt i den nya romantikmelodiska popgenren, lanserad av The Beatles. I’m Mad ligger fint på B-sidan. Alltså: Tages skyhögt bästa platta!
I’LL BE DOGGONE - Kvalitetskurvan för Tages skivor pekar rakt uppåt! Alltså är I’ll Be Doggone något av det bästa Tages gjort. Lite mer ljumt intryck ger Hitch Hike. Men just nu har Tages en sådan rush på vad de gör som man önskar alla svenska band hade.
IN MY DREAMS - Först beröm till en snygg, mjuk och nyansrik inspelning av In My Dreams. Låten fortsätter på Yesterday-linjen med ett träblåsaravsnitt (flöjt, klarinett), fyndigt trumkomp, skön sång - ja, alltsammans är vilsamt och vackert. Men alla grepp blir fort gamla i popbranschen. Frågan är om inte Tages bör hitta ett nytt snart.
borho said,
05.22.08 at 2:38 pm
Ja! Tages var den bästa popgruppen genom tiderna i Svenskt musikliv.
Göran lagerberg var tillsammans med storheter som Micke Rickfors, Pugh, Contact, Anisette och bröderna Koppel, i Savage Rose, begåvningar av sitt slag.
Begåvningar har alltid haft svårt att hävda sig musikaliskt i Sverige.
Tages hann trots sin korta tid 4 år på toppen producera stor musik. Tages Studio exempelvis. Nästan så att de var så bra att de sågs som ett hot mot Beatles som exportvara under den tid de gjorde försök med vissa svårigheter att lansera sig i England.
Den tävlan i musik som är väl grundad i en avundsjuka i Svensk musik lever kvar mycket genom de ålderstigna från 60-talet som fortfarande hänger kvar och inte förstår att de skulle slutat för länge sedan. Om inte annat så för den musikaliska utvecklingens skull. Detta har också gjort att grupper som Tages inte lämnas ett utrymme.
svante julius said,
09.02.08 at 3:16 pm
Ha Ha! Förlåt en gammal man som var med när det begav sig för Tages. Sleep Litttle Girl följdes ju upp med I should be glad.och Don´t turn You back. På förstnämnda skivan Platina Pa103. sjunger dom falskt.På Don´t Turn Your back. Överöste Freddy Skanz Trummor allt och alla. Trummor är kompinstrument inte soloinstrument. Men det var kanske lika bra det i ock för sig. Där sjunger man falskt på sticket. det låter inte alls bra. Så så bra var dom inte inte ens som Blonds senare.
Stjofön Presley said,
09.02.08 at 5:15 pm
Intressant kommentar om Skantzes spel på Don’t turn… Själv tycker jag just den låten har ett trumspel som för tankarna till AC/DC, och det är inte illa! Skantzes grabb gör skitsnygga markeringar, jobbar fint med high-hat och cymbal som får låten att lätta.
Spelsören said,
12.08.08 at 8:24 pm
Under 1960-70 talet användes amerikanska skåpbilar bl.a. som turnéfordon. Samma fordon var vanlig som tidningsbil (Expressen mf.l.) och ibland som ambulanser. Dessa fordon hade en speciell benämning. kan någon hjälpa mig med vad den benämning var?
Stjofön Presley said,
12.08.08 at 9:26 pm
Järe månne Chev Apache du går efter?
Peter Johansson said,
12.08.08 at 11:10 pm
Delivery???
Spelsören said,
12.09.08 at 10:52 am
Stjofön Presley nämner ett exempel på ett sådant turnéfordon som jag är ute efter. De gjordes av Dodge m.fl också. Men bilarna hade en benämning åtminstone i folkmun och det är den jag letar efter.
Göran Brandels said,
03.25.09 at 3:28 pm
Här kommer ett utlåtande av Chuck Berry när han 1965 får höra Tages singel The One For You: “Den bästa platta jag har hört i Sverige. Göteborgarna är landets i särklass bästa band. De har feeling, musikalitet och en festlig stil. Om killarna kommer till England är succén bokad på förhand. De skulle ha en plats precis under Beatles och Stones.”
rille said,
03.31.09 at 9:51 pm
du spelade Tages för mig idag din butik. Chockad.. av insikten att det faktiskt fanns/finns bra svensk musik förutom proggen. Vill bara tacka för en sjukt bra butik och ett par kap jag gjorde hos dig.
Göran Brandels said,
04.21.09 at 8:42 am
Tages-boken!
Lennart W och jag håller nu på för fullt med boken om Tages. Har du personliga minnen att berätta och bilder av något slag? Hör av dig till mig! Du kanske kan tillföra något till boken. Maila till samlartages@hotmail.com
bo said,
07.23.09 at 4:14 pm
Svar till svante julius.
De åldersstigna och avundsjuka som ville vara som Tages och som lever kvar är de svensktoppstötar som ex. vis, Benny A. , T Körberg o.s.v. De blev aldrig som varken Tages eller Blond. Men jag vill mena att de har bidragit till att bra levande musik som Tages spelade aldrig mer har kommit i närheten av Tages.
Jag blir ännu idag, när jag sätter på en CD med Tages lika förvånad över hur stora de var med sin musik och hur de framförde sina låtar. Och hur bortglömda de blivit i all kommersiell yra av idolhysteri. Tages var idoler på riktigt och bättre svensk musik har det ännu inte kommit fram trots livfulla försök som gjorts i årtionden.
bo said,
07.23.09 at 4:41 pm
Glöm inte att mejla Hammarlund på SVT, han verkar vara intresserad av att göra ett längre program på TV sixties, med bara Tages.
Gonzo said,
01.11.10 at 1:42 am
I`LL BE DOGGONE är faktiskt en av de bästa Tageslåtar som jag har hört..Tät och en stark låt, så otroligt bra…Dagens musik i sverige är så tomt..TAGES FOREVER! Ps jag har sett dem live i Örebro. Jag glömmer det aldrig , jag och min kompis Johhny var där. ( en tidig död 1971 pga droger)
Göran Brandels said,
01.21.10 at 5:22 pm
Till Gonzo:
Du får gärna höra av dig till mig angående Tages live i Örebro. Jag håller på med en bok om Tages och söker bl a datum för spelningar och foton. Det skulle vara intressant att få höra mer om Örebro-spelningen.
Hälsningar Göran samlartages@hotmail.com
Olle said,
02.23.10 at 3:58 pm
Håller med Gonzo. I’ll be doggone är en av de bästa låtarna Tages gjort. Om inte den bästa. Baksidan Hitch hike är inte dum heller. Slår Stones version.
Robin said,
03.11.10 at 2:07 pm
Är det Tommy Blom som sjunger på Fantasy Island? Blir inte riktigt klok på det.
Micke said,
03.12.10 at 11:53 pm
Jag tror att Göran sjunger på versen, att Tommy tar sticket och att båda kör versen (”Your my breath…”). Tar detta ur minnet och kan ha fel. Rätta mig gärna den som vet.
Micke
Olle said,
03.16.10 at 2:00 pm
Det är faktiskt Tommy som sjunger.
Olle
Gonzo said,
03.17.10 at 8:30 pm
Javisst Olle, det håller jag med om, Stones Hitch Hike är inte så tokigt , tages version är faktiskt bättre. Även covers är av hög klass. Som t ex I got mojo to working, inledningslåten är för bra..hehe. , jag älskar den låten, lyssna på riffen och gitarrspel, trummorna..woow…..det gör mig ung på nytt i sinnet. Vem sjunger den här låten..tommy?
Olle said,
03.25.10 at 5:11 pm
Ja Gonzo. Det är Tommy som sjunger I got my mojo working. Understanding från Extra Extra är en annan cover som slår originalet, tycker jag.