Loading ...10.18.06
Upp och sen ner…förhoppningsvis upp igen så småningom…
Hallå igen!
Jaha…så hände det mig också. Stormförkyld! För första gången på åtskilliga år.
För en person som arbetar i en liten butik som min, och med rotation på kunder hela tiden så som vi har, så upparbetas det med åren ett visst immunförsvar hos den personen. Det försvaret har klarat mig från även lindriga förkylningar under ganska många år…ända tills i går kväll…
Feber, tandskaller i sängen i går kväll, följt av en djup sömn i 16 timmar(!!!). Med stor möda så tog jag mig upp ur sängen…
Masade mig ner hit vid 18.00, då Niklas brukar gå hem, för att sedan bänka mig bakom disken i ett par timmar, dels för att ta betalt av presumtiva köpare, dels för att…skriva lite blogg…
Jo…den måste ju fortleva…det är ju bara så!
Känner mig helt sänkt just nu, trots de myckna sovtimmarna. Får en ond förvarning om att det här kan bli långvarigt…
Nåja…nu byter vi ämne!
Ingen djup problematik denna gång utan bara lite allmänt funderande.
Då denna blogg är utrustad med en trogen läsekrets som på ett utmärkt sätt fungerar som ett bollplank för mina grubblerier så är det ganska tacksamt att då och då ställa en fråga rätt ut i luften.
Allt som oftast så kommer det svar som ger mig en riktig “a-ha-känsla!”
I kväll så ställer jag mig frågan hur det kommer sig att den årligen återkommande Schlagerfestivalen bara blir mer och mer uppmärksammad i media. Att man nu förtiden kan läsa om vilka som EVENTUELLT(!) ska vara med i festivalen på löpsedlarna drygt ett halvår före festivalens start känns ju bara helt obegripligt!!! Ändå så är det precis så.
Om en körsångare till det bidrag som kom sist i andra deltävlingen grips på Spybar för 2 grams marijuanainnehav så är det - simsalabim - inte vem som helst som har blivit gripen, utan en “SCHLAGERSTJÄRNA”!!! Förstå det den som kan…
De åtta veckorna när tävlingen pågår ska vi ju bara inte prata om, då är det som att ingenting annat existerar…
Ja…detta är ju inget nytt, allt detta kände vi ju till sen förr.
Det intressanta är att hand i hand med att festivalen blir mer och mer uppmärksammad…så blir artisterna och låtarna snabbare och snabbare totalt bortglömda ett kort tag efter tävlingens slut!
Martin Stenmark?
Edin-Ådahl?
One More Time?
Blond???
Friends?
Afro-Dite?
Vad pysslar dom med i dag?
Vem bryr sig om dom i dag?
Blond, vilka var det egentligen?
Tidigare så var en seger i den svenska uttagningen en säker inteckning för en karriär för lång tid framöver, så icke nu för tiden…
Varför, trots denna helt proportionslösa exponering?
Jaha…kan vi få några förslag?!!!
Sov gott!
Micke
Popularity: 11% [?]
Loading ...
sir doug said,
10.19.06 at 9:34 am
tja…tidningarna och folk i allmänhet har rätt taskig musiksmak…melodifestivalen har blivit nåt slags midsommarfirande, det är tradition och det är vi jävligt svåra på att bryta i detta landet…men det är en pina…
PerOla said,
10.19.06 at 8:23 pm
Festivalen har kommit att mer och mer handla om annat än slagkraftiga låtar; danssteg, kostym, gimmick, urringningar, ljusspel, etc. Men eftersom man inte har något utbyte av urringningen när man hör låten på radio, så försvinner det som inte bygger på hörbara kvaliteer snabbt in i glömskan.
Inger said,
10.19.06 at 11:21 pm
Hallå i stugan! Det har gjorts en hel del bra låtar genom schlagerfestivalen genom åren , tycker jag nog. Inte minst bidragen från Luxemburg eller Monaco´s Un banc, un arbre, un rue med Severine -71. Tänk ,jag kommer ihåg Svante Turesson och om jag inte missminner mig Lill Lindfors med “Kastrullvisan” och många andra låtar. För mig har nog dessvärre mycket av känslan för programmet försvunnit av flera skäl.Nuförtiden ska tävlingen delas upp i flera omgångar under flera kvällar.Spänningen avtar liksom då ,tycker jag.Tidigare år var den svenska uttagningen under en och samma kväll. Det var något speciellt. Fram med räksmörgås,läsk och mina älskade chips för nu var det stämning.Icke alls på samma sätt idagtyvärr .Kanske beror det på att det finns en slags känsla av massproduktion bakom låtskrivandet eller att det just därför inte uppskattas. Eller nåt sånt………. Krya på dig nu och God natt
Magda said,
10.21.06 at 10:06 pm
Schlagern kommer nog snart att återgå till att vara
Vet inte vad BLOND gör nu för tiden; antagligen splittrade. Dock vet jag att Patrik, den av dem med längst hår, är/eventuellt VAR med i ett coverband som kallade sig Stämbanden. Faktiskt rätt bra. Det märks att de har kul på scen och trivs tillsammans. Han var dessutom ledare på det fritids jag gick på flr ca 15 år sedan.
Micke said,
10.21.06 at 10:11 pm
Hej Magda!
Där ser man!
Blond var väldigt bra på stämsången, hade kvalitet.
Det är inte deras fel att de är totalt bortglömda idag.
Det som förvånar mig är just att de - och så många
andra från det senaste decenniet - är det…medans
alla minns Claes-Göran Hedenström från 1968 med
“Det börjar verka kärlek banne mig”…
Magda said,
10.21.06 at 10:24 pm
Nu är det så mycket runt Melodifestivalen med deltävling efter deltävling. Det är många som försvinner. Jag är en av dessa som alltid har gillat Melodifestivalen och Eurovision Song Contest; haft Schlagerkväll med några kompisar, kommenterat kläder och låtar. JAG minns Blond! Och fler av de andra låtarna från det året. Men jag har lätt för att komma ihåg musik; texter och melodier fastnar lätt i mitt huvud.
leon said,
10.26.06 at 1:53 am
Ja du Micke, det anda svar jag kan komma pa ar faktiskt just det att THE BEATLES ar underskattade och melodifestivalen ar latt overskattad.
Melodifestivalen borde byta namn till ChristerBjorkmansstadigainkomstfestival eller forslagsvis ett kortare namn BAJSFESTIVALEN.
Tycker att bajsfestivalen kan fa fortga sa lange alla inkomster relaterade till spektaklet gar till barncancerfonden,amnesty och Greenpeace.
Inte till de plastsnickrande latskrivarna med laptop studios,eller latsas artisterna.
Krya pa dig.
Leon
leon said,
10.26.06 at 1:56 am
Blond ar en harfarg eller mojligtvis en agent fran England…James Blond agent 071…eller var det James Blunt…jag kommer inte ihag.
Leon
Noomi said,
07.15.09 at 11:00 pm
Blond igen…
Jag gick på ett fritids i början av -90talet där i princip alla ledarna var musikintresserade på ett eller annat sätt. Två av dem spelade dessutom i band tillsammans. En av dem var… Precis! Tidigare nämnda Patrik. Han slutade dock jobba där kanske -91 eller -92. Nåja.
Häromdagen skulle jag gå min vanliga promenad från Gullmarsplan, över Skansbron och hemåt. Jag korsar Nynäsvägen, går neråt för att närma mig bron och vad ser jag!? Ett välbekant långt hår i hästsvans, keps, gitarr… Men visst är det Patrik! Går fram för att säga nåt i stil med “hej, jag vet inte om du kommer ihåg mig men jag gick på fritids där du jobbade”. Jag hinner inte säga mer än hej.
Nämen Noomi! Kul att se dig!
Och så en kram.
Det visar sig att han efter närmare 20 år minns mig, mina föräldrar, i vilket hus jag är uppväxt, vad mina föräldrar jobbar med…
Och ja. Han håller fortfarande på med musik. Han var på väg till ett rep med sitt band.