10.09.06
Illustrerade Klassiker - en passion för resten av livet…
Hallå igen!
En kortis i dag!
Från musik, där vi var igår, till serietidningarnas fantasiframkallande värld! En stor skopa nostalgi men också en aningen navelskådande…jag tvivlar nämligen på att så värst många av er som läser det här ens har hört talas om den publikation som det här handlar om. Med andra ord, ganska så stor risk att tråka ut er… Vi tar det hela kort och koncist!
En av min ungdoms allra största passioner var serietidningen Illustrerade Klassiker! Den publikationen betyyde enormt mycket för mig från c:a 5 års ålder fram till…ja…till dags datum!
Med start från nummer 1 år 1956 så utkom det 228 nummer innan man kastade in handduken.
Alla “klassiska” pojkromaner var representerade: De tre musketörerna, Greven av Monte Christo, Huckleberry Finn, Tom Sawyer, Resan till jordens medelpunkt, En Världsomsegling Under Havet osv, men även en hel del annat, exempelvis verk utav William Shakespeare, Victor Hugo och t.o.m. Homeros! Allt detta uppblandat med legender - Wilhelm Tell, Robin Hood, Buffalo Bill och rent dokumentära berättelser som Hur jag fann Livingstone av Stanley, eller Äventyret Vasa om hur det gick till den dan som skeppet Vasa gick till botten.
Sidantalet var i början 48, för att mot slutet bantas ner till 36. Under alla omständigheter att banta ner en bok som Samhällets Olycksbarn, Les Miserables,till en serietidning är ju inte nån smal sak, hur tunn tidningen nu än är…Otaliga försök har gjorts i genren, men Illustrerade Klassiker är de enda som jag tycker verkligen lyckades! Ofta fick man med hela ramhandlingen utan att förlora alltför mycket av essensen i helheten. Ett väldigt bra hantverk, för det mesta.
Lika fascinerande som innehållen var de oerhört stiliga och fantasieggende omslagen. Snygga målade motiv från själva boken.
Några år innan Ill. Klassiker las ner så kom det lite märkligt - parallellt - ut en nyutgåva, under namnet Stjärnklassiker, med samma innehåll, men med ett oattraktivt kartongliknande omslag med ett helt andra motiv än de som hade funnits på originalutgåvorna. Dessutom var numreringen helt annorlunda än tidigare. Ska EJ blandas ihop med Illustrerade Klassiker!
För tio år sedan så sålde jag hela min - kompletta - samling på ett bräde för 6 000 spänn. Pengarna lånade jag ut kort tid senare till en tvivelaktig person och fick dom aldrig tillbaka…
Nåja, det gjorde ju att mitt samlande kunde börja om igen…
Och när jag fått komplett nummer 1- 228 igen nån dag i framtiden…då ska jag sätta upp dom på väggen i vardagsrummet i nummerordning…
En sista sak…ursprunget till serien kommer från USA. Jag fick för en typ 12 år sedan reda på att där hade det kommit ut 8 stycken som INTE hade översatts till svenska!!! Efter mycket arbete så lyckades jag att få tag i 5 utav dom. Hur tror ni det kändes den dan då de damp ner i brevlådan?
Alltså…20 år efter att jag trodde att jag hade läst samtliga klassiker så ramlar 5 nya in i mitt liv…
Kan jämföras med utifall man upptäckte en ny LP med Beatles från -69 som man bara hade glömt att ge ut…fram till nu då förstås…Förstår ni?
Finns det nån som läser det här som själv har nån relation till Illustrerade Klassiker så skriv en liten kommentar, tack! Jag vill veta utifall ni finns därute!
Musik igen i morgondagens krönika!
God natt!
Micke
Popularity: 9% [?]



Mia said,
10.09.06 at 11:47 pm
Ja, Micke, det var en kort en… ha ha
Christian said,
10.10.06 at 12:00 pm
Ah. Illustrerade Klassiker! Jag kom ihåg att jag som 7 eller 8åring fick en stor låda med serietidningar som min pappa hade samlat och läst när han var yngre. Däribland fanns det massor av Illustrerade Klassiker tillsammans med några Kalle Ankor, några västernserier och lite krigsserier (vad dom nu kan ha hetat). Illustrerade Klassiker var ju givetvis bäst och lästes många gånger. Dessvärre blev jag några år senare en samlare av stora mått och då var siktet inställt på en sorts serier (och skugglapparna var givetvis på). Under den perioden såldes hela lådan med serier av till en av de mer… låt oss säga “snåla” seriehandlarna i Stockholm. Pappa misstyckte förstås inte, men såhär i efterhand känns det rätt tråkigt då det var ena hejdundrade serier.
Gavs det inte ut några dubbelnummer också? Som var extratjocka?
Micke said,
10.10.06 at 1:21 pm
Jaha, Mia..
Jo…det var en kort en i jämförelse med annat
som har publicerats…tror jag…
Micke
Micke said,
10.10.06 at 1:36 pm
Jo, Christian, du minns rätt! Det fanns Dubbellklassiker, Världs-serien, Film-klassiker, Sago-serien, Detektiv-äventyr oich kanske några till som jag just nu inte kommer ihåg!
Alla helt kanon, givetvis!!!
PerOla said,
10.10.06 at 6:14 pm
Jag har inte läst så många, tyvärr, men jag minns dr Jekyll och mr Hyde samt Osynlige mannen. Bra tips. Vilka titlar var de i Sverige outgivna?
sir doug said,
10.10.06 at 10:21 pm
sorry, mitt minne av klassikerna är att jag köpte några på en marknad fast det var med kartongomslagen, tyckte om jag minns rätt att de var rätt dåligt tecknade, vad vid samma tid fast i fantomen som jag fortfarande gillar, dock inte sedan han blev lila…annars är tintin min hjälte när det kommer till tecknat…