Loading ...10.08.06
Sergeant Pepper vs. White Album
God kväll!
Nu tar vi fram det tunga artilleriet!
Nu ska en av den moderna musikens verkliga hörnpelare ifrågasättas: “Sergeant Peppers Lonely Hearst Club Band”!
Jag ska gå rakt på sak!
Personligen så anser jag att “White Album” är en klart mycket bättre skiva än den så abnormt “hypade” “Sergeant Pepper…”
Väldigt många tycker inte som jag i det fallet, andra är helt eniga med mig. Den stora frågan är då: Vem har rätt?
Jag tänkte att vi en gång för alla kan avgöra saken i en duell! “Sergeant…” vs. “White Album”!!!
Årtusendets match…eller hur???
Jag tänkte ta samtliga låtar från “Sergeant…” och därefter ta 13 likvärdiga låtar från “White Album”, sedan jämföra dem parvis för att kunna avgöra vilken av låtarna som är bäst, för att i slutändan se vilken av skivorna som är bäst! O.K.???
Alltså: Först en “Sergeant Pepper…”-låt, sedan en “White Album”-låt,
och efter varje låtpar så avgör jag vilken som är den bästa låten - vinnaren - och den skivan som har den låten på får en poäng…den LP som har flest poäng efter sista låtparet har vunnit och är därmed pop-historiens främsta skiva någonsin…
Nu startar vi!
1)a “Sergeant Peppers Lonely Hearts Club Band”
1)b “Back in the U.S.S.R.”
Vinnare: “Back in the U.S.S.R.”
Ställning: 0-1 till “White Album”!!!
2)a “With a Little Help From My Friends”
2)b “Obla-di-obla-da”
Vinnare: “With a Little Help From My Friends”
Ställning: 1-1
3)a “Lucy in the Sky With Diamonds”
3)b “Glass Onion”
Vinnare . “Glass Onion”
Ställning: 1-2 till White Album”!!!
4)a “Getting Better”
4)b “While My Guitar Gently Weeps”
Vinnare: “While My Guitar Gently Weeps”
Ställning: 1-3 till “White Album”!!!
5)a “Fixing a Hole”
5)b “I’m So Tired”
Vinnare: “I’m So Tired”
Ställning: 1-4 till “White Album”!!!
6)a “She’s Leaving Home”
6)b “Martha My Dear”
Vinnare: “Martha My Dear”
Ställning: 1-5 till White Album!!!
7)a “For the Benefit of Mr. Kite”
7)b “Julia”
Vinnare: “For the Benefit of Mr. Kite”
Ställning: 2-5 till “White Album”
8)a “Whithin “You and Without You”
8)b “Revolution no. 9″
Vinnare: “Revolution no.9″
Ställning: 2-6 till “White Album”
9)a “When I’m Sixty-four”
9)b “Birthday”
Vinnare: “Birthday”
Ställning: 2-7 till “White Album”
10)a “Lovely Rita”
10)b “Don’t Pass Me By”
Vinnare: “Lovely Rita”
Ställning: “3-7 till White Album”
11)a “Good Morning, Good Morning”
11)b “”Good Night”
Vinnare: “Good Night”
Ställning: 3-8 till White Album
12)a “Sergeant Peppers Lonely Hearts Club Band”
12)b “Helter Skelter”
Vinnare: “Helter Skelter”
Ställning: 3-9 till “White Album”
13)a “A Day in the Life”
13)b “Happiness is a Varm Gun”
Vinnare: “A Day in the Life”
Slutställning: 4-9 till “White Album”
Med andra ord: överlägsen segrare:
“White Album”
Ja, vad tycker ni?
Sov gott!
Micke
Popularity: 7% [?]
Loading ...
elton bonn said,
10.09.06 at 11:17 am
Hej Micke och alla andra,
Din jämförelse håller inte sett ur ett vetenskapligt perspektiv, eftersom resultatet ju beror ju på vilka låtar man väljer att ställa emot varandra.
Det oavsett så föredrar jag också “White album” framom “Sgt Pepper”.
Att “Sgt Pepper” har blivit så “hypad” har väl att göra med hur “nyskapande” den var på sin tid. Om man bortser från detta “nyskapande” så är den i mina öron en medelmåttig Beatles skiva.
Många s.k. “klassiska” pop/rockskivor är “klassiker” just p.g.a att de på sin tid var “nyskapande” eller nåt. Det hindrar inte att de idag kan låta ganska medelmåttiga eller dåliga, men “klassiker” stämpeln sitter minsann kvar. Nu borde jag förståss komma med exempel, men det gör jag inte i hastigheten.
Men ni har säkert egna exempel på s.k. “klassiker” som 30-40 år senare egentligen inte är så bra. Eller….?
Micke said,
10.09.06 at 11:51 am
Tja…vi nämde ju “Pet Sounds” för nån vecka sen, och så
har vi ett i mina öron praktexempel, nämligen “Exile on
Main Street” av Rolling Stones…
Och…jo, ja…min jämförelse är ju helt ovetenskaplig,
bara en sån sak som att “White…” har dubbelt så många låtar
gör ju att det hela haltar en smula…Sen så kanske inte alla
tycker att “Good Night” är en bättre låt än “Good Morning,
Good Morning”…?
Micke
Christian said,
10.09.06 at 12:09 pm
jag håller fullständigt med om Exile On Main Street. Hur den kan ses som Rolling Stones bästa är för mig väldigt konstigt.
Angående Beatles så väljer jag att inte uttala mig, då jag inte äger en endaste skiva med gruppen.
Micke said,
10.09.06 at 4:27 pm
Välkommen åter Christian!
Kul att höra från dig igen!
Micke
sir doug said,
10.09.06 at 6:38 pm
jag håller sgt pepper mycket högre än white album, white album innehåller flertalet dussinlåtar som wild honey pie, där finns visserligen en hel del sköna låtar på white album men produktionen har mer att önska, ett typisk fall av hybries, kanske det första i rockhistorien, det har blivit många sedan dess, spt pepper är felfri i mina ögon, håller både let it be och revolver som bättre skivor än white album…
Micke said,
10.09.06 at 6:47 pm
Jaha…sir doug…Så dök det då upp ett ämne som vi är lite oense om…
Självklart har du rätt i det du säger, det är bara det att för mig så är “White Albums” sköna låtar så otroligt sköna, och dussinlåtarna mer som korta små mellanspel…
PerOla said,
10.09.06 at 7:29 pm
Jag hade gett den vita ännu större vinstmaginal, tror jag. Obladi… är t ex snyggt arrad, och Happiness… är effektiv satir över idioter som National Rifle Association…
Micke said,
10.09.06 at 7:35 pm
Tack Per-Ola för det stödet! Alltså…det är helt O.K.
att dissa det jag skriver också! Bara så ni vet!
Men att få medhåll känns väl alltid snäppet
roligare…
Micke
ojkooj said,
10.09.06 at 7:37 pm
Hej !
Ni har i stort rätt allihop var och en på sitt sätt förutom på en punkt. Jag var inte född på den tiden då dessa monument kom och kan därför inte uttala mig om känslan man hade då man läste att exempelvis beatles släppt nåt nytt och hur det då kändes att lyssna på det. White album är ju deras bästa skiva men jag undrar hur känslan va när den plattan kom .. Va man inte lite trött på de där stiff upper lipps haschtomtarna. Hur som helst felet ni har är angående Exile on Mainstreet. Kanske inte samma banbrytande betydelse som Sgt P fick men ändå så befriad från arty farty och så skönt rakt på med den viktigaste av de alla på piano nämligen Dr John.
Luften är fri ..
Ojkooj
Micke said,
10.09.06 at 8:15 pm
Välkommen Ojkooj!
Tja…jag har försökt med “Exile..” i 30 år vid det här laget, men…än så länge så har det inte klickat…ledsen…
Micke
Micke said,
10.11.06 at 7:38 pm
Ja, Johnny, du har rätt enligt mig! “Sticky…” ÄR bättre än “Exile…” !
Men…ingen av dom är så bra som “Let it Bleed” !!!
Micke
leon said,
10.11.06 at 10:07 pm
Well I agree totally with micke,sgt pepper is an exellent album,like all the beatles albums are but the white album was not from them it was produced,performed and written by God on one of his best days,you could say that on the 8th day God created THE WHITE ALBUM.
All the best
Leon
Tobbe said,
10.11.06 at 10:36 pm
Ber att få återkomma i detta tunga ärende. ….
Tobbe said,
10.15.06 at 3:18 am
S:t Pepper förblir nr 1.
Om ni gillar white album bättre, så har ni fler låtar ni gillar på det albumet. Det är bara för alla med mig att acceptera och respektera. Punkt slut.
Men om man försöker säga att S:t Pepper inte förtjänar att alltid ses som det största Beatles-albumet, ja då måste man analysera hela produkten och bemöta alla lovord som sagts därom.
Låt oss då se var vi hamnar!
Gruppen har turnerat färdigt (idag vet vi för alltid). De vill vara hemma i studion, få tid att skapa något genomarbetat.
Resultatet kommer så året därpå och slår världen med häpnad.
Det första konceptalbumet har det kallats.
En enhet med 13 starka låtar perfekt sorterade så de harmonskt löper efter varandra, inramade av fantasibandet Peppers och med A Day In The Life som bonusspår (+ the inner grove/Can you see any other way ?….)(dock ej med på USA-release)
Pauls idé med Pepperbandet gav fria tyglar att spegla deras samtid men inte minst uppväxt, förebilder och bakgrund i Engelska -40 och 50-talen.
Detta blev extra tydligt i omslagets innehåll.
Omslaget i sig blev ju också epokgörande.
För första gången trycktes också låtarnas texter.
Man fick ett helt kit med klippdockor och det dubbla omslaget gav en uppvikningsbar jättebild av Pepperbandet Beatles.
Efter detta duggade det tätt med album-omslag som skulle vikas upp.
(Det var på den tiden skivköpare fick en ordentligt stor produkt med stora bilder och mycket att titta på medan vi hörde skivan. Mer eller mindre uppskattar vinylköpare detta även idag. Pepper-albumet var först med att vara störst i det avseendet. Om jag överdriver tanken några grader skulle jag alltså kunna påsta att det är Pepper-albumets förtjänst att Mickes skivbutik överhuvudtaget finns!
Men det vore ju att ta i för mycket. Så åter seriös nu!)
Så till Innehållet:
13 starka låtar sa jag (kan bli 14 beror på hur man räknar…)
Det är vad jag tycker. Subjektivt. Egentligen ointressant i sammanhanget.
Fakta dock, att antalet hitar och låtar som blivit covers är procentuellt högre
på Pepper än på White album.
Här kunde gruppen Beatles slutat om de varit modiga till det.
De står på sin höjdpunkt. De har gjort en platta som blir svår att slå för dem eller för någon. De vill inte mer turnera mer.
Allt detta visste dock ingen då…..(1967)
Men efter detta börjar splittringen. De arbetar knappast mer att från scratch komponera ihop. Inför nästa projekt samlas de hos George i Esher för att presentera sololåtar för varandra som de fullföljer i inspelningar tillsammans. Detta med mycket nerver och irritation. Tre soloartister och en trummis drar åt olika håll. Materialet håller inte riktigt till en dubbel tycker G Martin. Men en dubbel har de inte gjort och det skall därför göras tycker gruppen. 30 låtar blir det.
Några odödliga mästerverk. Några av mina Beatlesfavoriter finns här också.
Men något nytt konceptalbum blev det inte. De kreativa infallen spretar åt alla håll. Det nya och stora blev att det var just en dubbel och utan omslag,
alltså vitt. Detta var i och för sig fräckt och spännande.
Men som produkt, sett till helheten, kunde white album inte överträffa S:t Pepper-albumet.
TBG 15/10-06
Håkan said,
01.23.07 at 10:46 pm
Beatles skivor är jämngoda.Men dom bästa skivorna som finns i musikhistorien är de två samlingsalbum med Beatles 1962-66 och 1967-70.Det blå samlingsalbumet 1967-70 är dock något starkare än det röda.Sen kan man själv såklart bränna en CD med egna Beatlesfavoriter.Då kan man presentera sin egen Beatles-CD som världens genom tiderna bästa “skiva”.
Micke said,
01.23.07 at 11:53 pm
Va? Bränna skivor? Nänänänä! Inte här inte!!!!
För övrigt så håller jag helt med! Den blå dubbeln är ju så bra så att det nästan går bortom sans och vett! Hur kunde fyra medelklasskillar från samma stad utan någon större erfarenhet eller skolning kunna göra så fullständigt makalös musik under bara några få år??? Varhje gång som jag lyssnar på den så stannar jag upp, hamnar i ett halvt transtillstånd och FÖRSÖKER förstå det jag hör…
Det är samma sak här som med Jimi Hendrix…fortfarande 40 år senare så har ingen ens kommit i närheten…Va? Hörde jag nån säga ABBA? Nej, nu stänger jag ner datorn och går hem för idag!!!