1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (No Ratings Yet)
Loading ... Loading ...

09.07.06

Allt materiellt är bara materia…eller hur?

Posted in Min blogg at 11:04 e m

En naiv liten vardagsanekdot, vars ramhandling dock var allt annat än lättsam! Tillbaka till år 2001 Att förlora en massa pengar har nog aldrig tilltalat nån…så icke mig heller. Ändå var det precis det som jag råkade ut för!
En kort period, våren 2001, försökte jag LEKA något som jag eventuellt – jag skriver eventuellt – borde ha låtit bli, nämligen att vara konsertarrangör. Det hela höll på att ta en ände med förskräckelse, ja fråga är väl om det inte gjorde det rent utav…
Jag ska inte gå in på några detaljer om när, var, hur och varför…utan stanna vid att jag vid ett särskilt ögonblick i livet helt plötsligt var skyldig olika människor och instanser en ohygglig summa pengar…En intressant, fascinerande om än inte särskilt behaglig upplevelse…Ganska precis som att vakna upp från en mardröm och inse att det inte var nån dröm…
Så…vad göra…Låtsas som ingenting, konka, dra in på inköpen, försöka sälja ännu mer eller sälja av privata saker av värde? Jag stannade vid alternativ 4 och 5, och nu så kommer vi till det jag egentligen ville komma fram till…
Jag hade vid det tillfället 2 st. singlar med Elvis på hans första bolag Sun.
Jag tror att de var:
SUN 210 ”I Don’t Care if the Sun Don’t Shine”
”Good Rockin’ to night'”
SUN 215 ”Milkcowblues Boogie”
”You’re a Heartbreaker”
Alltså…något bara för den STORE samlaren, dessa singlar är snudd på omöjliga att få tag på!
För att bringa nån slags ordning i kaoset så såg jag mig helt enkelt piskad att sälja dom, snabbt!
Jag har ju den- i det här fallet – priviligerade positionen att känna en del samlare, och på så sätt även Elvissamlare. Därför kom jag inom loppet av en dag i kontakt med en presumtiv köpare. Jag föreslog 10.000 kronor för de 2 singlarna (rena vrakpriset…) och han accepterade. Affären avslutades dan därpå. Jag 10.000 ”rikare”… men 2
unika Elvis-singlar fattigare…
Några dagar senare så står jag i butiken och beklagar mig inför en kund, som av en händelse hade varit på den första konserten jag hade arrangerat Jag lättade mitt hjärta och sa att jag upplevde mitt öde som djupt orättvist. Jag som bara ville glädja andra hade råkat så illa ut att jag var tvungen att sälja mina privata ägodelar…
Kunden tittade på mig koncentrerat i 20 sekunder
medans jag pratade, sen avbröt han mig på ett vänligt men bestämt sätt med: ”Men. Micke, alla var väl nöjda, ja rentav mer än nöjda? Några verkade ju helt euforiska efteråt!” ”Jooo…” sa jag lite tveksamt, ”så var det nog, det är nog helt riktigt!” ”Dåså!” sa Rikard ”Skivorna som du var tvungen att sälja, det är ju bara materia, det går ju att ersätta senare, men det du gav till alla som kom, det finns bevarat i dom för resten av deras liv! Allt materiellt är bara materia och förgängligt, medans allt själsligt finns kvar för alltid!”
Hoppsan, tänkte jag! Var det så enkelt verkligen?
Joo, det verkade ju helt logiskt det han sa. Så jag beslöt mig helt sonika för att han hade rätt! Jag hade gjort nåt positivt för universum. Punkt slut!
Och så fick det bli…lättare att säga än att känna med sig själv inombords, men med åren som gått har jag bara kunnat ge honom rätt…
Gråt inte över spilld mjölk, utan gläds över den champagne som du druckit!!!

Popularity: 5% [?]

7 Comments »

  1. Tobbe said,

    09.08.06 at 2:21 f m

    Kunden har alltid rätt (brukar det ju heta).
    Här var det så. Livet är verkligheten, precis när det händer.
    Man kan inte alltid vara där man vill vara för planerad händelse.
    Men det händer alltid något var man än är. Men att leva helt i nuet-att vila i vardagen, det är svårt. Jag jobbar på det…Men du har kommit långt.
    T.ex. att summera en total bottendag till något positivt i alla fall
    Och sen blir det en bra krönika!

  2. Lars Forsman said,

    09.08.06 at 7:15 f m

    Glöm för all del inte den MJÖLK du KOMMER ATT DRICKA.

  3. Mia said,

    09.08.06 at 9:41 f m

    Hm tillbaka till år 2006… Micke nu får du ta dig ur din nyinköpta tidskapsel!

  4. Micke said,

    09.08.06 at 10:19 f m

    Hallå Mia och övriga som undrat över vad som pågår i mitt huvud!
    Ja! Jag vaknade i morse och BIM! så kom jag på det! 2006? Det var ju 2001 jag skulle skriva. Det är ju så…man korr-läser för att hitta grammatiska fel och syftningsfel och tänker inte på de mest uppenbara sakfelen…
    Micke

  5. Micke said,

    09.08.06 at 3:15 e m

    Tack för det, Johnny!

  6. Inger said,

    09.09.06 at 3:56 e m

    Goddag direktör,n
    När jag talar om att vi är födda samma år och dag så vet du nog vem jag är.
    Får man komma med några tröstens ord och som ett stöd på vägen.
    Materiella ting har naturligtvis sitt värde men som jag tycker så finns andra,mycket större och viktigare värden här i livet.Du skapade något som blev värdefullt för så många .Så det håller jag med om och ta nu den värdefulla känslan till dig.På något sätt så menar jag att pengar eller materiella ting naturligtvis inte är så roligt att mista ,men upplevelser i livet, gemenskap eller rent av att man faktiskt fortfarande är i livet har hjälpt mig.

  7. Micke said,

    09.09.06 at 5:17 e m

    Tack för de orden, samåldrare! De stärkte mig i min uppfattning
    att det var rätt att göra som jag gjorde den gången.( Självklart,
    med det jag vet nu, så skulle mycket blivit annorlunda gjort, men
    det är ju en helt absurd vinkling i sig. Man kan ju inte utföra något
    enligt de erfarenheter man kommer att få efter att ha gjort det..)

RSS feed for comments on this post · TrackBack URL

Kommentera

Fyll i rätt svar *